Inlägg under kategori » energi «

tor
5
feb
2009
torsdag, 05 februari, 2009 | Skriven av:

stralningsskyltNu har alliansen enats, nu ska kärnkraften kunna byggas ut. Detta händer samtidigt som det kommer rapporter från USA och Tyskland som visar att risken för barncancer är förhöjd i närområdet till kärnkraftverk.

Nu är det verkligen hög tid att sätta igång liknande undersökningar kring svenska kärnkraftverk.

Ökad risk för barncancer är inte enda anledningen till att säga nej till kärnkraften. Kärnkraften är dyr, farlig och dessutom så är förvaring av avfallet ett jätteproblem. Avfallet måste förvaras under väldigt lång tid, för plutonium-239 ca 24 000 år. Normalt är det problem att överblicka 4 år, dvs en mandatperiod. Hur säker kan man vara att lösningen håller i tiotusentals år? Resultatet blir att man lämpar över problemen på kommande generationer.

Hanteringen kring att bryta uran är också ett problem men det sker långt ifrån Sverige och då är det väl inget problem.
Eller?

Dessutom är kärnkraften inte koldioxidneutral.

Det allvarligaste är att detta kommer att ge signaler som gör investerare tveksamma till förnyelsebara energiinvesteringar. Risken är att det även stoppar investeringar för att minska elförbrukningen. Vilket gör att åtgärder för att lösa klimatproblematiken skjuts på framtiden. Alliansen skjuter inte till några pengar utan vill att privata företag ska bygga eventuella kärnkraftverk. Valet mellan säkerhet och att tjäna pengar kan skapa farliga situationer. Att pengar styr det mesta är ingen nytt.

Att miljöorganisationer är tveksamma till alliansens förslag är ju inte så konstigt.

SNF, Greenpeace, WWF

tor
29
jan
2009
torsdag, 29 januari, 2009 | Skriven av:

Så var det åter dags för Lunds kommunfullmäktige. På dagens agenda finns det inte bara 4 beslutsärenden varav endast ett stort ärende.
Detta ärende gäller en Detaljplan för del av Stora Råby 36:22 m fl i Lund, Lunds kommun. Detta är en plan som skall exploatera vår bästa resurs dvs jordbruksmarken.
Från början fanns det tankar att detta skulle vara ett ekologiskt projekt. Av detta blev intet.
Det är bara (mp) och (c) som vill avslå planen.
Övriga partier vill säga ja. Alliansen vill säga ja rakt av utan att ställa krav.
När det blir omröstning kommer det att bli alliansen som ”vinner” tyvärr.
Boende är en stor energislukare, dels i form av uppvärmning och elanvändning men även i form av transporter.
Ska man bygga så ska man undvika jordbruksmark. Ska det byggas måste man planera så att det finns kollektivtrafik som är utbyggd när man flyttar in. Annars attraheras endast de som har bil. Har man väl börjat bli beroende av bilen är det mycket svårt att ändra sig detta.
Dessutom måste Lund uppmuntra lågenergihus. Lund ligger framme på det teoretiska planet men inte på det praktiska planet. Landskrona har fler lågenergihus än Lund.

Nu är det 18.15 och det är minst 4 namn på talarlistan.

mån
29
dec
2008
måndag, 29 december, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : ”Nu rasar priset på solceller”

”Bara var tredje solcell som tillverkas under 2009 kommer att säljas, spår analysfirman Isuppli. På ett år väntas priset falla från dagens 4,20 dollar per watt till drygt 2,50 dollar.
Lågkonjunkturen slår också mot solcellsföretagen som tvingas sänka priserna kraftigt, enligt analysföretaget Isuppli.

solcell_fknVärdet av världens försäljning av moduler för solel väntas minska med 19 procent under året som kommer, enligt USA-baserade Isuppli. Därmed bryts åtta års spektakulär tillväxt.”

Nu gäller det att passa på. Priserna sjunker på solceller och energipriset kommer att öka.

”Minskningen i omsättningen väntas ske trots att mängden nya installationer för solel väntas öka, från nyinstallerad kapacitet på 3,8 gigawatt 2008 till 4,2 gigawatt 2009.”

Trots att vi bor så ”långt” norrut har vi tillräckligt många soltimmar att det kan löna sig med solceller. Det beror givetvis var och hur vi använder den. Vi får se hur många av dessa solceller hamnar i Lund.

Men det gäller att passa på eftersom:

Analysföretaget tippar dock att marknaden återhämtar sig under 2010, och att omsättningen då ökar igen med 38 procent, till nära 18 miljarder dollar.

Kategori: ekonomi, energi, klimat  | 2 kommentarer
lör
27
dec
2008
lördag, 27 december, 2008 | Skriven av:

GP skriver : ”Centern kluvet i kärnkraftsfrågan”

”Centerpartiet är fortsatt kluvet i kärnkraftsfrågan. Efter partiledaren Maud Olofssons kommentar om att ”sluta tjafsa i kärnkraftsfrågan” vädrar nu centerpartister som vill ha mer kärnkraft morgonluft.

Johan Hedin, vice ordförande i Stureplanscentern i Stockholm, ska lägga ett förslag till partistämman i sommar om att tillåta en utbyggnad.”

Det är ju både ock en strålande idé samtidigt som det inte är det. Kärnkraften är farlig och omodern. Kärnkraftsfrågan har varit en stor fråga för centern. Till och med så stor att den fällt en regering. Fälldin lämnade in sin och regeringens avskedsansökan den 5 oktober 1978 pga av kärnkraftsfrågan.

Centern har tunnats ut sin miljöprofil och har blivit grått och där miljö och klimat diskuteras men där handling saknas.

Nu när det finns andra alternativ så känns det verkligen som ett steg bakåt att man ska bygga ut gammal teknik.
SDS skriver :

”Fredrick Federley, också riksdagsledamot (c), anser däremot att centern bör lämna sitt nej till utbyggnad.
– Jag tror att både basindustrin, elkonsumenterna och miljörörelsen behöver veta vad det är vi har att förvänta oss av en borgerlig regering efter 2010, och då är det oerhört viktigt att vara tydlig, säger han till Ekot.”

Visst behövs el men det är ohållbart att fortsätta som vanligt. Vi måste spara energi och det måste även den elintensiva industrin göra. Det finns en potential att spara. Eftersom kärnkraften inte tar alla kostnader och att stora investeringar redan är gjorda blir det svårt för nya moderna och mer klimatvänliga alternativ att konkurrera.

Man talar heller aldrig om hur uranbrytningen går till men det sker lång borta. Någon annanstans och då har vi inget ansvar!
Eller?

Varför ska kärnkraften subventioneras som den gör när det gäller försäkringsfrågan. Kärnkraftsindustrin tar inte full ansvar för detta eftersom en försäkring skulle bli väldigt dyr för att kunna ersätta försäkringstagaren vid en kärnkraftsolycka.

Dessutom är det inte klart hur slutförvaringen kommer att fungera och vi vet heller inte till vilken kostnad.

Det är bra att centern tänker om i vissa frågor men inte i kärnkraftsfrågan.

Det är dags att damma av en Tage Danielsson:

mån
22
dec
2008
måndag, 22 december, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : ”Kärnkraften står stilla över jul”

”Det milda vädret i södra Sverige har kommit som en skänk från ovan för de svenska kärnkraftsbolagen. Tre reaktorer har stått stilla under hela hösten och ingen kommer att kunna startas före jul.

Det tar längre tid än beräknat att sätta skaft på redan använda styrstavar, säger Claes-Inge Andersson, kommunikationschef i Forsmark till Ny Teknik.

Först i mitten av vecka 2 beräknas återstarten av Forsmark 3, kunna ske.

Reaktor 3 vid Oskarshamnsverken kan inte heller starta igen först i början av nästa år. Tidigare gällde julafton som datum för återstart.

Ett skäl till förseningen är att Strålsäkerhetsmyndigheten inte anser sig hinna godkänna de åtgärder som gjorts före julhelgen.”

Det är ju tur att det blir en mild jul och nyårshelg annars hade vi haft problem. Kärnkraften är inte så pålitlig som man gärna vill framhålla. Det är inte första gången som kärnkraftverken står stilla.

Det är i alla fall trevligt att julen blir kärnkraftsfri!

Kategori: energi, miljö  | Skriv en kommentar
fre
19
dec
2008
fredag, 19 december, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : ”Glödlampan snart urskruvad för gott”

”EU-kommissionen vill släcka ner glödlampan för att spara energi och minska utsläpp av växthusgaser. Vad betyder det egentligen för miljön och för dig? Ny Teknik ger svaren.

glodlampa_226_38400i1431. Glödlampan ger inte bara ljus, den värmer skönt också. Om jag måste skruva på elradiatorerna blir det väl ingen besparing?
Drygt 90 procent av glödlampans energi blir värme. Men studier visar att man i bästa fall har nytta av 50 procent av värmen, så det är ett ineffektivt sätt att värma bostäder på.

Ett problem är att värmen ofta hamnar på fel ställe: exempelvis uppe i taket i stället för under fönstret, där radiatorerna brukar sitta. Och lampor lyser även sommartid, när man inte behöver uppvärmning.

2. Vilka lampor har jag att välja på?
I första hand lågenergilampor och halogenlampor. Om några år kan även lysdiodslampor vara tillräckligt billiga och bra.

3. Håller lågenergilamporna verkligen 10 000 timmar, alltså tio gånger längre än glödlamporna?
Det kan man inte vara säker på. Det finns skräp på marknaden som har betydligt kortare brinntid.
Råd & Röns test i början av året visade att åtta av 23 testade lampor inte höll ens 6 000 timmar.
Men de håller fortfarande flera gånger längre än glödlamporna, och blir allt bättre.

4.. Går det inte åt mer energi att tillverka lågenergilampor?
Jo, det går åt flera gånger så mycket energi jämfört med att tillverka glödlampor. Å andra sidan håller de längre. Den stora energivinsten ligger i att lågenergilamporna drar betydligt mindre ström i drift. Totalt sett är de mycket energisnålare.

5. Hur kan man säga att lågenergilampor är miljövänliga när de innehåller kvicksilver?
Kvicksilvret är ett allvarligt problem. En lågenergilampa innehåller upp till 5 milligram kvicksilver och måste liksom lysrör samlas in. Men totalt minskar faktiskt utsläppen i Europa när energiåtgången minskar, eftersom koleldade kraftverk också sprider kvicksilver.

6. Kommer alla mina dimrar därhemma fungera?
För halogenlampor är det inga problem. När det gäller lågenergilampor blir det krångligare. Vissa lampor fungerar inte alls med dimmer, medan andra fungerar för somliga dimrar. Fast då gäller det att veta vilken typ av dimmer man har. Det börjar även dyka upp lågenergilampor som klarar alla dimrar. Men de är dyra.

7. Kan jag använda mina nuvarande armaturer även i fortsättningen?
Ja, i de allra flesta fall. Undantaget är armaturer där glödlampan är en del av designen.

8. Kommer vi att se ut som lik därhemma i lågenergilampans sken?
Det kommer allt fler varmvita lågenergilampor, men ingen ger lika bra färgåtergivning som glödlampan. Det kan skilja mycket mellan olika lampor. Kräv därför att få se hur ljuset blir redan i butiken. Då kan du även se hur lång tid det tar för lampan att tändas. Det kan ta flera minuter.
De sämsta lamporna kommer dock att rensas bort från marknaden, eftersom EU ställer hårdare krav.

9. EU-kommissionen vill förbjuda glödlamporna för att minska utsläppen av växthusgaser. Räknar de med att all el kommer från kol och olja eller?
Nej, beräkningarna speglar energimixen i samtliga EU-länder. Det innebär att cirka 80 procent av elen kommer från fossila bränslen.

10. Jamen vi i Sverige har ju renare el?
Visst. Men vårt elnät är ihopkopplat med hela Nordeuropa. Och om vi minskar vår förbrukning så kan vi exportera vår koldioxidfria el.”

Denna text är saxad ur
nyteknik_logga

Kategori: energi, miljö  | Skriv en kommentar
ons
10
dec
2008
onsdag, 10 december, 2008 | Skriven av:

Nya MiljöAktuellt skriver : ”EU förbjuder glödlampor”

”Glödlampor är visserligen billiga att köpa, men framför allt är de ineffektiva energislukare. Nu har EU tagit ett första steg mot ett glödlampsförbud. Förbudet beräknas minska Sveriges konsumtion av hushållsel med tio procent.
Redan nästa år vill EU förbjuda alla matta glödlampor samt klara 100-watts glödlampor. År 2012 ska samtliga typer av glödlampor vara utfasade från marknaden. Den främsta ersättaren blir lågenergilampan.

Ett förbud mot glödlampor beräknas minska energiförbrukningen i EU med 40 terawattimmar, enligt ett pressmeddelande från Energimyndigheten. I Sverige beräknas användningen av el för hembelysning att halveras när förbudet är fullt genomfört.

Beslutet har fattats i Bryssel av kommittén för genomförandet av EU:s ekodesigndirektiv.

– Beslutet att effektivisera elanvändningen för belysning är ett exempel på ekodesignarbetet inom EU. Vi kommer att få vänja oss vid stora förändringar, till förmån för minskad energianvändning och bättre klimat och miljö, säger Andres Muld, avdelningschef på Energimyndigheten.”

Det är ju lysande. Det blir en stor energibesparing om vi går över till lågenergilampor. Det gäller även att släcka lampor när de inte behövs. Det finns även extremt energisnåla led-lampor som inte passar att användas överallt men som ändå har sit användningsområde.

En besparing på 10 % på hushållsel är ju inte illa. För att inte skapa nya problem måste det till att lågenergilamporna blir miljövänligare med mindre kvicksilver. Dessutom behövs åtgärder för att förbättra insamlandet av kasserade lågenergilampor. bättre.

Kategori: energi, klimat  | Skriv en kommentar
tis
2
dec
2008
tisdag, 02 december, 2008 | Skriven av:

I dag var jag på en konferens med temat ”Energieffektiva lokaler”. Det var MILOU, som arrangerade.
Energianvändningen i lokaler utgör en stor kostnad för offentlig förvaltning. Dagens höga energianvändning är också ett stort miljöproblem, då den bidrar till en ökad växthuseffekt.
Ska man göra något åt det hela krävs ett systematiskt arbete. Då finns det stora möjligheter att sänka energianvändningen och samtidigt spara pengar.

Landstinget i Dalarna fick Stora Energipriset 2008. De har halverat sin energiförbrukning och redan nu nått de mål som riksdagen satt upp för värme och elförbrukning till 2020.

Så det finns goda möjligheter att sänka energiförbrukningen om man bara jobbar långsiktigt och målmedvetet.

Mycket har hänt på uppvärmningssidan en stor potential återstår på belysningsområdet. Bara genom att byta vanliga lysrör till s.k. T5-lysrör och att byta vanliga glödlampor mot energiglödlampor kan mycket sparas. Effekten blir ännu större om dessutom styr belysningen med närvarovakter.

Enligt SOU 2008:25 Ett enrgieffektivare Sverige visas att potentialen är stor att spara energi och att det dessutom är lönsamt.

Så det är bara att börja!

sön
30
nov
2008
söndag, 30 november, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : ”Virvelkraft ger el i svag ström”
”Vattenströmmar som bara rör sig i så låga hastigheter som 2 knop per timme kan alstra el i virvelkraftverk. Idén testas nu i en vattentank, men ska provas i en flod inom kort.

Principen bygger på att virvlar skapas kring cylindriska föremål när gas eller vätskor passerar. Virvlarna uppstår ömsom på ena, ömsom på andra sidan föremålet, och kraften som uppstår vinkelrätt mot cylindern vill sätta denna i rörelse.

Hittills har ingenjörerna mest fått kämpa med avigsidan av detta fenomen, som hotar att förstöra plattformsben på offshoreanläggningar, hamnstrukturer men även broar. Ett känt exempel är hur vibrationer som orsakats av luftvirvlar fick Tacoma Narrows Bridge att kollapsa inför kamerorna 1940.


Enligt Bernitsas beräkningar skulle energibehovet för 15 miljarder människor kunna täckas om bara 0,1 procent av världshavens energi togs tillvara.” För att lösa framtidens energibehov behövs många ”energikällor”. Eftersom jordklotet innehåller så mycket vatten är detta ett intressant försök.

Många bäckar små …

tor
27
nov
2008
torsdag, 27 november, 2008 | Skriven av:

Nu är det åter dags för kommunfullmäktige. Denna gång borde vi hinna med alla ärenden. I dag börjar sammanträdet med en information om Lunds Energi. Det är bolagets VD, Jan Samuelsson, som håller i den. Mycket handlade om den s.k. Örtoftaanläggningen.
Helt klart är att det blir en dyr affär. Det återstår att se hur stora miljövinster den kommer att ge. Jag är inte helt säker på att det blir så mycket. Många osäkerhetfaktorer kvarstår.

Det blev som vanligt mycket snack om det mesta. Det blev bl.a. en ny diskussion om den direkta skolpengen. Inget nytt och inget klargörande hur vi ska gå vidare.
Tyvärr blev det en skyttegravsdebatt. Förlorarna blir som vanligt barnen.
Det största problemet är att storleken, på både de kommunala skolorna och de fristående skolorna, blir allt större. Större är inte alltid vackrast och bäst.

Det blev en lång interpellationsdebatt som än en gång diskuterade modersmålsundervisningen.

Just nu pågår debatten angående en motion om ”Fler och kraftfulla åtgärder mot utsläpp av växthusgaser”. I ordet fanns det stor överenskommelse. Alla sa att klimatfrågan är viktig. Den stora skiljelinjen var hur arbetet skulle organiseras.
Skulle en speciell klimatkommission tillsättas eller skulle arbetet utgå ifrån den organisations som finns dvs kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott.

Problemet är egentligen inte organisationen utan viljan och vilka resurser som alliansen vill avsätta.

Positivt är ändå att alliansen gett mig sig och de har i alla fall flyttat fram positionerna något.

På nästa miljö- och hälsoutskott kommer frågan upp om hur mycket pengar som ska avsättas.
Då får vi se om det blir mer än bara ord.

ons
26
nov
2008
onsdag, 26 november, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : ”Greenpeace dömer ut Vattenfalls elbilssatsning”

”Vattenfalls och BMWs elbilssatsning i Berlin döms ut av miljöorganisationen Greenpeace. Den el bilarna tankas med är inte tillräckligt grön, hävdar Greenpeace.

Elbolagen Vattenfall och RWE har startat elbilskampanjer i Tyskland tillsammans med BMW och Daimler. Senast presenterades under tisdagen Vattenfalls och BMWs satsning i Berlin på 50 eldrivna BMW Mini.

Bilarna ingår i ett test för att se hur infrastrukturen för eldrivna bilar behöver byggas ut. Vattenfall har arrangerat ett stort antal eltankställen runt om i den tyska huvudstaden.

Men redan på premiärdagen för försöket kom kritik från Greenpeace. Miljöorganisationen har räknat ut att koldioxidutsläppen från en eldriven Mini i Berlin ligger på 133,5 g/km. Den gränsen ligger även små explosionsmotordrivna bilar idag, och den ligger över de gränsvärden som EU kräver från 2012.

Bakom Greenpeace beräkningar ligger bedömningen att merparten av strömmen som bilarna tankas med produceras i kolkraftverk, och att utsläppen har flyttat från bilarnas avgasrör till kraftverkens skorstenar.”

Elbilar låter bra om man jämför med fossilbilar. Det är samma sak som med etanolbilar. Man kan inte bara stirra sig blind på bränslet. Man måste också se hur bränslet framställs. Det gäller att se till helheten.

Elbilar löser en del av utsläppsproblematiken men det finns andra problem att lösa. Trängsel, olyckor, batterier …

mån
17
nov
2008
måndag, 17 november, 2008 | Skriven av:

DN skriver : ”Nej-sidan räddade Vojmån”

”Nej-sidan segrade i folkomröstningen om Vojmåns framtid.
53 procent röstade nej till att Vojmåns vatten ska överledas i en tunnel till kraftverket i Stalon.
47 procent röstade ja.” 

Nu får vi se om Vattenfall håller vad de lovade, att det skulle dra sig tillbaka om det blev ett nej. Röstdeltagandet var relativt högt, 74% (av de 5.705 röstberättigande gick 4.212 till valurnorna. 2.186 röstade nej, 1.942 röstade ja, 67 var blankröster och 17 röster var ogiltiga).

Ja-sägarnas motiv var bl.a. de arbetstillfällen som skulle uppstå under byggnadstiden, ca 4-5 år. Men vad händer efter det?
Det är kortsiktigt att bara se till byggnadstiden. Det fanns ingen garanti att de tillfälliga arbetstillfällen som skulle skapas skulle komma vilhelminaborna till godo. Visserligen skulle väl servicenäringen öka under denna tid.
Genom bygget skulle naturvärden förstöras. Fisket och turistnäringen skulle hotas.

Detta var Vattenfalls tredje försök att överleda Vojmsjöns vatten till Malgomaj/Stalon genom en tunnel. Tidigare projekt har stoppats på grund av allt för stora miljökonsekvenser eller att ansökan dragits tillbaka. När Volgsjöfors kraftstation byggdes fastställde kommunfullmäktige att nedre Vojmån skulle skonas från fortsatt vattenkraftsutbyggnad.

I översiktsplanen tar kommunen avstånd från all fortsatt vattenkraftsexploatering. I planen beskriver man vidare våra vattendrag som stora resurser att bevara och utveckla, både vad gäller turism och rekreation.
Det märkliga är då att Vattenfall lyckats övertala så många politiker att genomföra en förstudie kring en överledning av Vojmåns vatten.

Naturen och Vojmåns vatten är en viktig resurs som är värda att bevaras.

lör
15
nov
2008
lördag, 15 november, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : ”Barroso säger: Spara megawatt använd negawatt!”

”Sverige kan halvera sin energianvändning genom effektivare energianvändning, det som brukas kallas ”negawatt”, visar en ny utredning. Samtidigt ställer EU-kommissionen nya krav på energieffektivitet.

José Manuel Barroso, EU-kommissionens ordförande, vill höja självförsörjningsgraden av energi i EU genom energieffektivisering.

Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen, visar att Sverige kan halvera energiförbrukningen på 20 år – om man bara vill.

Importerad energi står för drygt hälften av EU:s energiförbrukning och kostar varje EU-medborgare cirka 7 000 kronor.”

Det gäller inte bara att byta ut fossila bränslen och kärnkraft. Vi måste även spara energi.

Rapporten som Sweco gjort visar att Sverige kan halvera sin energianvändning till 2030 genom effektiv energianvändning. Kombinerar man det med nysatsningar på förnyelsebara energier så hjälper det klimatproblematiken.

Nu kan man hoppas på att EU trycker på så att megawatt byts mot negawatt.

Kategori: energi, EU, klimat  | Skriv en kommentar
ons
15
okt
2008
onsdag, 15 oktober, 2008 | Skriven av:

Ett av de effektivaste sätten att öka attraktiviteten och kapaciteten hos kollektivtrafiken är att bygga spårvagnslinjer. I många större svenska städer finns stombusslinjer med tät trafik som redan idag skulle kunna göras om till spårvagn, och bli ett lyft både för klimatet och för stadsmiljön.

Miljöpartiet föreslår en statlig delfinansiering för byggande av spårvagnslinjer i större städer. Samtidigt har vi gått igenom förutsättningarna för att dra spårvägslinjer i åtta större städer, och presenterar här olika exempel på hur det skulle kunna se ut i städer som Linköping, Uppsala, Malmö, Lund med flera.

Det byggs spårvagnslinjer med stor intensitet runtom i europeiska städer. Exemplen är många på hur stadsmiljöer och kollektivtrafik förbättrats dramatiskt efter införandet av spårvagn. Det finns stor anledning att inspireras av dessa städer som valt att prioritera kollektivtrafiken framför bilen, och på så sätt även gett prioritet till cyklister och fotgängare.

Det är lätt att få känslan av att omställningen till ett klimatsmart samhälle är fyllt av uppoffringar. Men denna genomgång av europeiska förebilder och svenska exempel på spårvagnsutbyggnad visar att det är precis tvärtom. Att satsa på spårvagn är att skapa en mänsklig och levande stadsmiljö där alla som rör sig i staden ges möjlighet till ett klimatsmart resande.

I det följande redovisas exempel på spårvägsutbyggnader i totalt 10 städer som skulle kunna rymmas och delfinansieras med statsbidrag inom den av Miljöpartiet föreslagna ramen, 24 miljarder kronor i statsbidrag till spårutbyggnad under en 15-årsperiod. Exemplen har tagits fram efter kontakter med planeringsmyndigheter, trafikföretag och Miljöpartiets ansvariga olitiker från respektive stad.
De redovisade spårvägsutbyggnaderna ska ses som exempel på intressanta projekt som i några fall är beslutade, men i de flesta fall fortfarande är under utredning. Planeringsförutsättningar och kostnadsberäkningar förändras ständigt, vilket gör att det idag inte är möjligt att med säkerhet fastställa utformning och beräkna kostnader för varje enskilt objekt.
Sammanställningen bör dock ge en ganska god bild av ungefär vilken spårutbyggnad som är möjlig inom den av oss föreslagna ramen.

LUND STN-BRUNNSHÖG
2003 öppnades kollektivtrafikstråket Lundalänken från stationen via universitetssjukhuset, tekniska högskolan, forskningsbyn, Brunnshög och vidare ut mot Södra Sandby. Idag trafikeras stråket med buss, men det är anpassat för att enkelt kunna konverteras om till spårväg. Alla radier, broar och all bebyggelseplanering runtomkring har det senaste decenniet anpassats för att rymma spårtrafik. S, v och mp initierade och satte igång LundaMats, en plan för att miljöanpassa transporterna i Lund.
Inom ramen för detta projekt som pågår fortfarande är Lundalänken en strategisk del. Längs med sträckans centralare delar, Lund Stn-Brunnshög, finns ett stort och ökande reseunderlag. Sedan Lundalänken invigdes har biltrafiken inte ökat trots att Lund är en av de städer som växer mest i Sverige. En konvertering till spårväg kommer att vara nödvändig för att möta efterfrågan på kollektivtrafiken. Det som idag står i vägen för spårväg är bristen på statlig delfinansiering.

BRUNNSHÖG-DALBY
Att ansluta Lund med Dalby med spårväg skulle ha stora regionala effekter. Dalby fungerar idag som knytpunkt för många av Skånetrafikens bussar och det finns flera ytterligare förslag om ny spårtrafik till Dalby.

Detta är givetvis något som borde tas med i Lunds ÖPL-arbete (översiktsplan).

Undrar om det finns några andra partier som vill hoppa på ”tåget”?

Läs hela rapporten!

tis
14
okt
2008
tisdag, 14 oktober, 2008 | Skriven av:

Ett av de effektivaste sätten att öka attraktiviteten och kapaciteten hos kollektivtrafiken är att bygga spårvagnslinjer. I många större svenska städer finns stombusslinjer med tät trafik som redan idag skulle kunna göras om till spårvagn, och bli ett lyft både för klimatet och för stadsmiljön.

Miljöpartiet föreslår en statlig delfinansiering för byggande av spårvagnslinjer i större städer. Samtidigt har vi gått igenom förutsättningarna för att dra spårvägslinjer i åtta större städer, och presenterar här olika exempel på hur det skulle kunna se ut i städer som Linköping, Uppsala, Malmö, Lund med flera.

Det byggs spårvagnslinjer med stor intensitet runtom i europeiska städer. Exemplen är många på hur stadsmiljöer och kollektivtrafik förbättrats dramatiskt efter införandet av spårvagn. Det finns stor anledning att inspireras av dessa städer som valt att prioritera kollektivtrafiken framför bilen, och på så sätt även gett prioritet till cyklister och fotgängare.

Det är lätt att få känslan av att omställningen till ett klimatsmart samhälle är fyllt av uppoffringar. Men denna genomgång av europeiska förebilder och svenska exempel på spårvagnsutbyggnad visar att det är precis tvärtom. Att satsa på spårvagn är att skapa en mänsklig och levande stadsmiljö där alla som rör sig i staden ges möjlighet till ett klimatsmart resande.

I det följande redovisas exempel på spårvägsutbyggnader i totalt 10 städer som skulle kunna rymmas och delfinansieras med statsbidrag inom den av Miljöpartiet föreslagna ramen, 24 miljarder kronor i statsbidrag till spårutbyggnad under en 15-årsperiod. Exemplen har tagits fram efter kontakter med planeringsmyndigheter, trafikföretag och Miljöpartiets ansvariga olitiker från respektive stad.
De redovisade spårvägsutbyggnaderna ska ses som exempel på intressanta projekt som i några fall är beslutade, men i de flesta fall fortfarande är under utredning. Planeringsförutsättningar och kostnadsberäkningar förändras ständigt, vilket gör att det idag inte är möjligt att med säkerhet fastställa utformning och beräkna kostnader för varje enskilt objekt.
Sammanställningen bör dock ge en ganska god bild av ungefär vilken spårutbyggnad som är möjlig inom den av oss föreslagna ramen.

LUND STN-BRUNNSHÖG
2003 öppnades kollektivtrafikstråket Lundalänken från stationen via universitetssjukhuset, tekniska högskolan, forskningsbyn, Brunnshög och vidare ut mot Södra Sandby. Idag trafikeras stråket med buss, men det är anpassat för att enkelt kunna konverteras om till spårväg. Alla radier, broar och all bebyggelseplanering runtomkring har det senaste decenniet anpassats för att rymma spårtrafik. S, v och mp initierade och satte igång LundaMats, en plan för att miljöanpassa transporterna i Lund.
Inom ramen för detta projekt som pågår fortfarande är Lundalänken en strategisk del. Längs med sträckans centralare delar, Lund Stn-Brunnshög, finns ett stort och ökande reseunderlag. Sedan Lundalänken invigdes har biltrafiken inte ökat trots att Lund är en av de städer som växer mest i Sverige. En konvertering till spårväg kommer att vara nödvändig för att möta efterfrågan på kollektivtrafiken. Det som idag står i vägen för spårväg är bristen på statlig delfinansiering.

BRUNNSHÖG-DALBY
Att ansluta Lund med Dalby med spårväg skulle ha stora regionala effekter. Dalby fungerar idag som knytpunkt för många av Skånetrafikens bussar och det finns flera ytterligare förslag om ny spårtrafik till Dalby.

Detta är givetvis något som borde tas med i Lunds ÖPL-arbete (översiktsplan).

Undrar om det finns några andra partier som vill hoppa på ”tåget”?

Läs hela rapporten!

fre
10
okt
2008
fredag, 10 oktober, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : ”Hallandsåstunneln försenas igen”

”Tunnelbygget genom Hallandsås försenas åter, nu med ytterligare tre år. Först 2015 beräknas bygget vara klart. Totalt är byggkostnaden nu 10,5 miljarder kronor.

Vid en presskonferens idag meddelade Banverket att man kommit överens med entreprenören Skanska Vinci om att dela på ansvaret för förseningen.

Orsaken till förseningen är att byggtakten sedan bygget startade om 2004 varit långsammare än beräknat.

Enligt Banverket fungerar den byggmetod man valt nu bra, men tidplanen och kostnadsramen går inte att hålla. Kostnaderna ökar med 800 miljoner kronor och totalt beräknas tunneln ha kostat 10,5 miljarder kronor när den står klar 2015, vid det laget 19 år försenad.

Idag är 57 procent av huvudtunnlarna färdiga. Två 8,5 km långa järnvägstunnlar ska löpa parallellt genom Hallandsås. Priset per kilometer blir med de nya fördyringarna 1,2 miljarder per kilometer.”

Hallandsåstunnelprojektet blir bara värre och värre. I april skrev jag om detta fantastiska projekt. Då skulle tunneln vara klar 2012 och kostnadsökningen var prognistiserad till att bli 6,5 miljarder.

Nu ”blir” tunneln klar 2015, bara 19 år för sent, till en kostnad av 10,5 miljarder. Vilket alltså är 1,2 miljarder per kilometer Totalkostnaden blir minst 11 gånger dyrare än vad man ursprungligen tänkt sig.

Det hinner nog hända en del innan tunneln är klar det är 7 år kvar och bara 57% av huvudtunnlarna är klara.

Hela projektet är en skandal som tydligen får hålla på hur länge som helst och till vilken kostnad som helst.

1997 sa dåvarande kommunikationsminister följande:

”Om man kan åka till månen fram och tillbaka, så kan man också tycka att det är rimligt att tycka att man ska kunna bygga den här tunneln och andra stora tunnlar miljösäkert.”

Har man verkligen åkt till månen?
Ja man kan ju undra!

tis
7
okt
2008
tisdag, 07 oktober, 2008 | Skriven av:

Nya MiljöAktuellt skriver : ”Hemtjänsten ska köra vinddrivna elbilar”

”I november levereras de första elbilarna till hemtjänsten i Borgholm och Mörbylånga kommuner. Elbilar laddade med vindkraft är för Kalmarregionen ett viktigt sätt att minska koldioxidutsläppen – för hemtjänsten innebär det också en ekonomisk besparing.

Hemtjänstpersonalen i kör i snitt 4750 mil per bil och år, vilket ger en drivmedelskostnad för vindkraftsel på cirka 10 000 kronor. Tillkommer 2500 kronor för leasing av batteriet. Jämfört med en bensinbil ger det en årlig drivmedelsbesparing per bil på 32 500 kronor (räknat på förbrukningen 0,7 liter milen och ett bensinpris på 13 kronor).

Samtidigt sparas mer än 5,7 ton koldioxid per bil om man räknar med nollutsläpp från vindel.

Räckvidden på 17 mil är tillräcklig och några laddställen behöver inte byggas eftersom hemtjänsten redan använder motorvärmare. Leverans av 100 procent vindel ordnas av kommunerna själva genom avtal med lokala elbolag som också har egna vindkraftverk.”

Nu är det ju inte bilarna direkt drivna av vinden men indirekt. Intresssant!

Bilen kommer från Norge. Detta borde någon av våra tidigare svenska biltillverkare ha satsat på.

Kanske kan det bli något även för Lund och Skåne.

lör
4
okt
2008
lördag, 04 oktober, 2008 | Skriven av:

Nya MiljöAktuellt skriver : ”NYA ENERGIKÄLLOR”

”Här är biogrödan som tål norrländsk kyla

Gräset rörflen är en energigröda som klarar kyla och därför lämpar sig väl för norrländsk jordbruksmark. Potentialen är stor. Det visar Sylvia Larsson i sin avhandling vid Lantbruksuniversitetet i Umeå.

Energigrödan Salix har svårt att klara den norrländska vintern. Men det fleråriga gräset rörflen är ett stryktåligt alternativ. Potentialen är stor. En odling på 30 000 hektar skulle kunna ge ett årligt energitillskott på mer än 1 TWh, vilket motsvarar el- och värmebehovet hos 30 000 villor.

Sylvia Larsson har utvecklat en flygbildsmetod som urskiljer gammal åkermark där det är lämpligt att odla rörflen. Resultatet visar att det finns 30 000 hektar åker enbart i Västerbotten. Odlingen tjänar ett dubbelt syfte eftersom det samtidigt bevarar det öppna landskapet.

Den skördade råvaran av det torra gräset pressas till bränslepellets. För att odlingen ska bli lönsam behöver lantbrukaren ett bränslepris som motsvarar minst 130 kronor per MWh vid hämtning på gården.”

Bra att det kommer fram nya grödor som kan användas som energigröda.
Om fossila bränslen ska ersättas behövs många olika sätt. Intressant om det är möjligt att använda på norrländsk mark.

tor
2
okt
2008
torsdag, 02 oktober, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : ”Gör så här om du ska sätta upp ett vindkraftverk”

”Äntligen – nu kan han sälja sin vind Det tog Göran Gatenfjord ett år att ta sig igenom alla regler för att kunna sätta upp sitt vertikala vindkraftverk. – Vi har världens sämsta regelverk och vi får sämst betalt för elen. Ett vertikalt vindkraftverk är inte lika känsligt för starka vindar som ett vanligt propellerverk.

Göran Gatenfjord är civilingenjör och när han surnade till över de höga elpriserna började jakten på ett smart vindkraftverk. På nätet hittade han ett kinesiskt verk med lodräta vingar som han importerade. Men det tog ett år innan han fick ut någon el ur verket.

– Jag fick räkna om normerna och ta experter till hjälp. Regelverket är så ålderdomligt och krångligt att jag blev förbannad.

Tack vare sin bakgrund som civilingenjör och sin envishet kan Göran Gatenfjord sedan i juli i år förse sin villa med energi från sitt verk, som han har placerat ute på åkern, en bit från huset.”

Om vi ska ställa om samhället för att klara klimatproblemen måste det bli enklare och mer lönsamt att använda småskalig förnyelsebar energi. Man ska inte behöva vara civilingenjör eller byråkrat för att klara av ”pappersarbetet”. Dessutom borde pappersarbetet vara enklare än själva genomförandet.

Det behövs också lagstiftning så att man kan få avsättning för sitt överskott, kanske en variant av det man har i Tyskland.

tis
30
sep
2008
tisdag, 30 september, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : ”Vågkraften blir kommersiell”

”Världens första kommersiella vågkraftspark har officiellt invigts i norra Portugal. I ett första steg ska parken ge el åt 1500 hushåll.

Portugals finansminister Manuel Pinho fanns på plats för det officiella öppnandet av vågparken i Aguçadoura i norra Portugal i förra veckan. Till en början ska tre vågkraftverk på sammanlagt 2,25 MW leverera ström till elnätet, tillräckligt för att förse 1500 portugisiska hushåll med el.

– Finland är mycket bra på mobiltelefoner, Portugal vill vara bra på förnybar energi. Vi tillhör de fem ledande nationerna i världen och vi är bara i början av processen, sa Manuel Pinho vid invigningen enligt tidningen the Guardian.

I nästa fas ska ytterligare 25 vågkraftverk läggas ut och öka kapaciteten till 21 MW.”

Uppsala universitet har ett projekt med vågkraft. Det blir 20 villor på den bohuslänska ön Gullholmen som blir först ut med att få sin ström från vågornas kraft.

Med vår långa kust borde vågkraft vara väldigt intressant för Sverige att satsa på.

Kategori: energi, klimat  | Skriv en kommentar