Inlägg under kategori » lycka «

lör
30
Jan
2016
lördag, 30 januari, 2016 | Skriven av:

Att köttkonsumtionen inte är hållbar konstateras i en rapport KONSUMTIONSRAPPORTEN – 2015, gjord på Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan Göteborgs Universitet. Man konstaterar vidare att ”Det svenska folkhushållets köttkonsumtion är stor och aningslös”. Sedan 1990 har totalkonsumtionen ökat från 60 kg kött per person och år till dagens 87 kg. Samtidigt har befolkningen vuxit, med ca 1 miljon sedan 1990. Summerat blir det en konsumtion 2014 på dryga 800 miljoner kg kött och en ökning med 75 %.

Konsumtionsrapport 2015

Konsumtionsrapport 2015, Handelshögskolan GU

Skulle alla planetens konsumenter äta lika mycket kött skulle mängden kött behöva öka från 300 miljoner ton till 650 miljoner ton. Vilket skulle innebära mer än en fördubbling och detta skulle ge drastiska konsekvenser för utsläppen av växthusgaser. Prognosen är att jordens befolkning kommer att uppgå till 9-10 miljarder vilket skulle öka på konsumtionen ytterligare. Det visar tydligt att dagens köttkonsumtion, inte heller den svenska, inte är hållbar.

Det innebär att det måste till åtgärder. Informationsåtgärder om livsstil och kostråd är bra men kommer inte att räcka. Det kommer att behövas ekonomiska styrmedel som t ex en köttskatt eller ”växthusgas”-utsläpps skatt.

Men det är inte bara köttkonsumtionen som behöver minska. Den allmänna konsumtionsvolymen ökade med 23 % mellan 2004 och 2014.

Hushållen konsumerade 27 procent mer kläder och skor under 2014 jämfört med 2004.

Det mesta har ökat när man ser till ”konsumtion”. Rapporten avslutas med några meningar om ”konsumtion och välbefinnande”.

Konsumtion och välbefinnande

Pengar som spenderas på konsumtion har ett samband med konsumentens subjektiva välbe n­ nande. Ju mer pengar en konsument spenderar på mat, kläder, hemelektronik och möbler, desto nöjdare tycks hen vara. Detta samband har diskuterats i tidigare konsumtionsrapporter (Roos, 2011; 2012; 2013; Brülde & Fors, 2012). Hur inkomst och konsumtion hänger samman med väl­ be nnande är emellertid komplext och det tycks som att både inkomstnivå och typ av konsum­ tion är relaterad till graden av välbe nnande(se exempelvis Fors & Brülde, 2011; Brülde & Fors, 2012; Thøgersen & Hertwich, 2007; Kahneman m. ., 2006).

Det konstateras att det är en komplex fråga att utröna om vårt välbefinnande har ökat under denna tid. Oavsett om vi upplever ett större välbefinnande så är en ökning av konsumtionen ohållbar. Det behövs ett nytänkande och vi kommer inte att lösa allt med ny teknik.

Vi behöver fundera på hur vi kan öka vårt välbefinnande utan att öka den totala konsumtionen. Ökad konsumtion innebär inte alltid ökad lycka. Som situationen är i dag behövs det en omfördelning. Vissa konsumerar alldeles för mycket och en del behöver kanske öka sin konsumtion. Det är skillnad på konsumtion och konsumtion.

Earth Overshoot Day, den dag på året då mänskligheten har konsumerat lika mycket resurser som vår planet kan producera på ett år, inföll 2013, den 20 augusti, 2014 den 19 augusti och 2015 redan den 13 augusti. 2016 blir det säkert ännu tidigare.

Modern forskning visar att bra relationer, en meningsfull sysselsättning och att hjälpa andra är viktiga faktorer för vår lycka. Enligt forskaren Elizabeth Dunn från University of British Columbia påverkas vår lycka här i väst väldigt lite av att spendera pengar på oss själva. Hon menar istället att det inte är förrän vi spenderar pengarna på andra som pengar faktiskt kan köpa en viss lycka. Vi blir alltså generellt sätt lyckligare av att skänka till andra än att köpa saker till oss själva.

Vi bör alltså alla fundera lite över vad som gör oss lyckliga och hur vi ska få ett långsiktigt hållbart jordklot. För än så länge har vi bara ett klot.

Share on Facebook
Post on Twitter
lör
2
Jan
2016
lördag, 02 januari, 2016 | Skriven av:

Finland har tagit stafettpinnen vad gäller BASINKOMST vilket man kan läsa om i SvD . Spännande att gamla gröna idéer recyclas. Visserligen har det väl funnits många försök med basinkomst i olika tappningar men inget har riktigt naglats sig fast.

Kanske kan detta föra samman Finland och Sverige och kanske kan lite Nordisk anda komma tillbaka. Det finns mycket som Norden har gemensamt. Det är inte enkelt att få till stånd en BASINKOMST om man dessutom är med i en union med fri rörlighet och en massa regler. Även om det inte blir något av detta så är det viktigt att det blir en diskussion om hur trygghet kan påverka våra liv.

Konsekvenserna av en basinkomst är många, genomgripande och framförallt dynamiska. Basinkomst påverkar en människas växelverkan med samhällsekonomin genom en rad olika mekanismer: arbetsutbud, utbildning, hälsa, brottsbenägenhet, bostadssituation, familjerelationer med mera.

Mycket grundar sig i vilken syn vi har på andra människor. Vill vi bidra till en samhällsnytta eller inte? Hur egoistiska är vi?Varför tror många att alla andra skulle utnyttja ett system? Kan det vara så att ”på sig själv känner man andra”?

Kanske kan det i alla fall bli en diskussion om meningen med livet och vad ger oss lycka. Kanske blir det i ett lyckoindex som Sveriges framgångar kan mätas i. I Bhutan görs det redan.

Här talar man om bruttonationallycka, GNH och inte om bruttonationalprodukt, BNP. Man försöker mäta lycka på fler sätt än bara som högre standard, mer tillväxt och mer prylar.

– GNH handlar om att undersöka och värdera relationer, att människor ska vara delaktiga i samhället, kunna leva i samklang med naturen, regeringen och folk omkring sig. Vi kan inte stå emot globaliseringen och vi säger inte nej till pengar. Men när man har nått en viss levnadsstandard så ökar inte lyckan längre, och då måste man hitta andra alternativ, säger Tshering Phuntsho.

Deras lyckoindex bygger på trettiotre indikatorer, samlade i följande nio huvudkatekategorier:
Psykologiskt välbefinnande
Hälsa
Tidsanvändning
Utbildning
Kulturell mångfald och uthållighet
God styrning
Samhällelig livskraft
Levnadsstandard
Ekologisk mångfald
Uthållighet

Viktigast är inte vilket lyckoindex man använder utan att man funderar på vad gör ett land framgångsrikt att leva i. Då räcker inte BNP. Det måste vara något som tar hänsyn till annat än ekonomin och så måste det ha ett långsiktigt perspektiv.

Oavsett måste synen på arbete förändras. Full sysselsättning i form av lönearbete när befolkningen ökar och de flesta jobben effektiviseras är en omöjlighet. Att bara skapa fler jobb för själva sysselsättningen i sig är inte samhällsekonomiskt lönsamt. Hur länge kan vi skapa nya behov som vi egentligen inte har men som krävs för att hjulen ska snurra fortare.

Spännande att se om, vi, den svenska politiken hänger på Finland. Jag är övertygad om att det finns många inom Miljöpartiet som gärna hänger på. Vågar vi som parti driva det, det är frågan??!!

Share on Facebook
Post on Twitter
tor
2
Dec
2010
torsdag, 02 december, 2010 | Skriven av:

SkD skriver ”Låg död i över ett år”

Larm inkom om att det troligtvis låg en död människa i den aktuella lägenheten och väl på plats hittade polisen en man i 90-årsåldern död på golvet sidan om sängen i sovrummet.
Efter en närmare undersökning visade det sig att han troligtvis legat där sedan den 22 november 2009. Någon misstanke om brott föreligger inte.

Det är märkligt att man ska kunna ligga i ett år i sin lägenhet utan att någon saknar en. Visst finns det människor som inte vill ha så mycket kontakter med andra men att inte någon skulle börja undra känns lite konstigt.
Pensionen sätt in på på kontot där autogiro tar pengarna och betalar hyra och el. Allt är frid och fröjd.
Detta var kanske en vald ensamhet men i vårt moderna samhälle är det trots tättbefolkade områden många som är ensamma.

Upplevelsen av ensamhet är subjektiv – unga personer med ett stort socialt umgänge känner sig ofta mer ensamma än äldre med mer begränsat umgänge.

Det fastslår Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet, i en studie av svenskars upplevelser av ensamhet.
En av orsakerna till det här är att det för unga personer finns så många måsten och krav att leva upp till, vilket kan leda till en känsla av utanförskap.


Tio i topp aktiviteten för ensamma är att ”Titta på TV”. Kvinnorna uppgav 1985 att ”Ringer någon” var den vanligaste (52 %). 2008 har även kvinnorna ”Titta på TV” som den vanligaste aktiviteten. ”Ringer någon” har sjunkt till 3:e plats (43 %).

För männen har ”Dricker vin/sprit” blivit nr 8 (13 %) 2008. Denna aktivitet fanns inte med på ”Tio i topp”-listan 1985.

En femtedel uppgav att ”aktiviteten” hjälpte i hög grad”. 60 % uppgav att ”aktiviteten ”hjälpte i viss mån” och cirka 20 % att det inte hjälpte. Siffrorna för om ”aktiviteterna hjälpte är desamma oberoende av kön och år (1985 eller 2008).

Julen är familjehögtiden framför alla andra. För den som saknar familj och nära vänner kan isoleringen och ensamheten göra sig extra påmind kring storhelgen. För vissa blir problemet övermäktigt. Kring jul och andra storhelger ökar antalet självmord markant visar statistik

För unga, 10-26 år utmärker sig nyårsdagen, midsommardagen och Annandag jul med mycket fler självmordsfall.

Det ska inte behöva vara så i dagens ”moderna” samhälle. Ensamhet innebär ohälsa och är en tragedi för individen och en stor kostnad för samhället. Vi behöver skapa fler naturliga mötesplatser. Vi måste skapa trygghet så vi vågar prata med
varandra. Ensam är inte alltid stark …

Vi måste öka lyckan i samhället, för alla. Det finns lycko-forskning men i Sverige tas den inte riktigt på allvar.

Alltmer tyder på att den samlade lyckan i ett samhälle kan ökas genom politiska beslut. Därför är det viktigt att föra en seriös diskussion om hur man med politiska beslut baserade på forskningsresultat kan öka förutsättningarna för att göra människor lyckligare. Det skulle göra det betydligt enklare att i politiken prioritera och väga nyttan av olika förslag med målet att öka lyckan.

Miljöpartiet har lagt flera motioner om lycka i Sveriges Riksdag.
Den senaste heter ”Ökad lycka som politiskt mål”.

Läs studien ”Ensamheten i Sverige 1985-2008
.

Share on Facebook
Post on Twitter
ons
2
Jun
2010
onsdag, 02 juni, 2010 | Skriven av:

Ny Teknik skriver Svårt att vara både rik och klimatsmart

Singelmän släpper ut mer koldioxid än singelkvinnor. Och högavlönade släpper ut mer än lågavlönade. ”Att vara rik och klimatsmart är en svår uppgift”, säger forskaren Annika Carlsson-Kanyama.

Där har Annika fel. Det är mycket lättare att vara klimatsmart om man är rik. Bara för att man är rik behöver man inte konsumera mer. Däremot kan man köpa klimatsmarta lösningar vilka ofta, dock inte alltid, är lite dyrare. Det är inte klimat att göra av med mer resurser och energi än vad som är långsiktyigthållbart.
Den mesta konsumtionen innebär en miljöbelastning, det är bara en fråga om hur stor.

I den officiella statistiken släpper svensken i genomsnitt ut 5,4 ton koldioxid per år. Men om man räknar in de utsläpp som uppstår i andra länder från varor och tjänster som vi importerar så landar utsläppen på 8-9 ton per medelsvensk och år.

Givetvis påverkar vår livsstil vilken miljöbelastning vi utövar. Att konsumera för mycket är inte att vara klimatsmart. Tyvärr är det ett dilemma att det bästa alternativet oftast är dyrare och då blir svårt att välja det alternativet om man har låg inkomst.

Planetens klimatproblem löses inte med att man kör en elbil istället för en bensindriven bil. Man måste också se hur vi får fram elen. Ska få en långsiktigt hållbar planet behöver vi minska den totala konsumtionen och se till att den konsumtionen vi gör måste då vara så långsiktigt hållbar som möjligt.

Det behövs också en förändrad inställning till begreppet lycka. Vad är det som gör oss lyckliga. Många gånger så framställs det som att konsumtion gör oss lyckliga. Ju mer konsumtion desto större lycka.

Share on Facebook
Post on Twitter