Att köttkonsumtionen inte är hållbar konstateras i en rapport KONSUMTIONSRAPPORTEN – 2015, gjord på Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan Göteborgs Universitet. Man konstaterar vidare att “Det svenska folkhushållets köttkonsumtion är stor och aningslös”. Sedan 1990 har totalkonsumtionen ökat från 60 kg kött per person och år till dagens 87 kg. Samtidigt har befolkningen vuxit, med ca 1 miljon sedan 1990. Summerat blir det en konsumtion 2014 på dryga 800 miljoner kg kött och en ökning med 75 %.
Konsumtionsrapport 2015, Handelshögskolan GU
Skulle alla planetens konsumenter äta lika mycket kött skulle mängden kött behöva öka från 300 miljoner ton till 650 miljoner ton. Vilket skulle innebära mer än en fördubbling och detta skulle ge drastiska konsekvenser för utsläppen av växthusgaser. Prognosen är att jordens befolkning kommer att uppgå till 9-10 miljarder vilket skulle öka på konsumtionen ytterligare. Det visar tydligt att dagens köttkonsumtion, inte heller den svenska, inte är hållbar.
Det innebär att det måste till åtgärder. Informationsåtgärder om livsstil och kostråd är bra men kommer inte att räcka. Det kommer att behövas ekonomiska styrmedel som t ex en köttskatt eller “växthusgas”-utsläpps skatt.
Men det är inte bara köttkonsumtionen som behöver minska. Den allmänna konsumtionsvolymen ökade med 23 % mellan 2004 och 2014.
Hushållen konsumerade 27 procent mer kläder och skor under 2014 jämfört med 2004.
Det mesta har ökat när man ser till “konsumtion”. Rapporten avslutas med några meningar om “konsumtion och välbefinnande”.
Konsumtion och välbefinnande
Pengar som spenderas på konsumtion har ett samband med konsumentens subjektiva välbe n nande. Ju mer pengar en konsument spenderar på mat, kläder, hemelektronik och möbler, desto nöjdare tycks hen vara. Detta samband har diskuterats i tidigare konsumtionsrapporter (Roos, 2011; 2012; 2013; Brülde & Fors, 2012). Hur inkomst och konsumtion hänger samman med väl be nnande är emellertid komplext och det tycks som att både inkomstnivå och typ av konsum tion är relaterad till graden av välbe nnande(se exempelvis Fors & Brülde, 2011; Brülde & Fors, 2012; Thøgersen & Hertwich, 2007; Kahneman m. ., 2006).
Det konstateras att det är en komplex fråga att utröna om vårt välbefinnande har ökat under denna tid. Oavsett om vi upplever ett större välbefinnande så är en ökning av konsumtionen ohållbar. Det behövs ett nytänkande och vi kommer inte att lösa allt med ny teknik.
Vi behöver fundera på hur vi kan öka vårt välbefinnande utan att öka den totala konsumtionen. Ökad konsumtion innebär inte alltid ökad lycka. Som situationen är i dag behövs det en omfördelning. Vissa konsumerar alldeles för mycket och en del behöver kanske öka sin konsumtion. Det är skillnad på konsumtion och konsumtion.
Earth Overshoot Day, den dag på året då mänskligheten har konsumerat lika mycket resurser som vår planet kan producera på ett år, inföll 2013, den 20 augusti, 2014 den 19 augusti och 2015 redan den 13 augusti. 2016 blir det säkert ännu tidigare.
Modern forskning visar att bra relationer, en meningsfull sysselsättning och att hjälpa andra är viktiga faktorer för vår lycka. Enligt forskaren Elizabeth Dunn från University of British Columbia påverkas vår lycka här i väst väldigt lite av att spendera pengar på oss själva. Hon menar istället att det inte är förrän vi spenderar pengarna på andra som pengar faktiskt kan köpa en viss lycka. Vi blir alltså generellt sätt lyckligare av att skänka till andra än att köpa saker till oss själva.
Vi bör alltså alla fundera lite över vad som gör oss lyckliga och hur vi ska få ett långsiktigt hållbart jordklot. För än så länge har vi bara ett klot.
