onsdag 29 juli 2009 | Skriven av:

DN skriver ”Åtalad yngling slår tillbaka mot musikindustrin”

Det principiellt viktiga fildelningsfallet mellan Joel Tenenbaum och den amerikanska skivbranschen har kallats ”David vs Goliat”. Men nu har den unge fildelaren fått uppbackning från oväntat håll. På måndagen inleddes rättegångsförhandlingarna som kan sluta med att Tenenbaum blir skyldig musikindustrin över 4,5 miljon dollar.

Detta visar att problematiken med IPRED. Att kräva 4.5 miljoner dollar för några nedladdningar är helt sjukt.

Nästan alla gick med på kravbeloppet i brevet, vanligtvis mellan 3.000 och 12.000 dollar. Det är hittills bara en som vägrat och gått genom en hel domstolsprocess. 32-åriga fyrabarnsmamman Jamie Thomas-Rasset dömdes den 18 juni i år att betala 1,92 miljoner dollar i böter för att ha fildelat 24 upphovsrättsskyddade låtar. Även i hennes fall var det Kazaa det handlade om. Ett annat fall lade RIAA ned och tvingades betala den anklagades juristkostnader.

Tonårige Joel Tenenbaum erbjöd omedelbart en check på 500 dollar när han fick kravet, men skivindustrin skickade tillbaka den. Sedan gick lång tid utan att något hände. Först 2007 lämnades den civilrättsliga stämningsansökan in. Skivbolagets jurister skrev: ”Den anklagade orsakar och, om inte den här domstolen föreskriver en inskränkning, kommer att fortsätta orsaka målsägarna irreparabla skador som inte helt kan kompenseras eller mätas i pengar”.

Därefter följde flera turer fram till sommaren 2008 då den både ansedde och kontroversielle Harvard-professorn Charles Nesson plötsligt intresserade sig för fallet och blev Tenenbaums advokat. Han ville göra mer än att bara försvara. Den sista oktober 2008 stämde han målsägarsidan och RIAA har sagt att man inte ska yrka på avslag i den frågan. Den 10 juli ökade antalet sånger formellt till 30, vilket med avskräckningslagens högsta belopp skulle kunna landa i totalt 4,5 miljoner dollars skadestånd.

Problemet är främst att skivbolagen kan skicka ut krav på stora summor vilka är klart över den ekonomiska skada skivbolagen kan ha lidit. 3 000 dollar är mycket pengar men vet man att det kan bli miljonbelopp om man inte betalar är det nog många som ändå betalar 3 000 dollar, äve om man är oskyldig. vad har man att sätta emot skivbolagens slipade jurister som säkert får provotion på hur mycket skivbolagen får. Då är det knappast rättvisa och följa lagen som gäller.

Skivbolgets jurist skrev ”Den anklagade orsakar och, om inte den här domstolen föreskriver en inskränkning, kommer att fortsätta orsaka målsägarna irreparabla skador som inte helt kan kompenseras eller mätas i pengar”.

Bara det är ju sjukt.

USA:s lagstiftning och IPRED kan ge många människor ”irreparabla skador som inte helt kan kompenseras eller mätas i pengar”.

Bara för att man är stor och stark och har mycket pengar som kan avlöna jurister innebär ju inte att man har rätt.

Du kan följa inlägg och kommentarer med RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, eller trackback från din egen hemsida.
Lämna en kommentar

XHTML: Du kan använda följande html-taggar:: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>