mån
17
Apr
2017
måndag, 17 april, 2017 | Skriven av:

Maskrosor bekämpas på många sätta, dras upp med rötter, stampas på men den kommer igen. Asfalt och sten är inget hinder, bara en utmaning. Nu finns det många plantor med fint bladverk och snart blir det många fina gula solar som efter blomning är redo att sprida sina frön. Det är svårt att stoppa dem även om det kan se mörkt ut.
Framtiden behöver maskrosor …

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
tor
13
Apr
2017
torsdag, 13 april, 2017 | Skriven av:

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
ons
12
Apr
2017
onsdag, 12 april, 2017 | Skriven av:

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
ons
12
Apr
2017
onsdag, 12 april, 2017 | Skriven av:

Våren har kommit till Skåne även om det just nu inte känns riktigt så. Det regnar och blåser och det är inte direkt varmt, men vår och sommar är på väg.
Vi hade tänkt att flytta till kolonin nu till påsk men vi väntar nog tills det blir lite varmare. Har precis varit och handlat frön som snart ska komma i jorden. Många frön finns det men tyvärr är det bra en liten del som är ekologiska. Får nog vänta med att sätta frö direkt i jorden så det lär bli att förgro i krukor som vi får ha på verandan.
Har vi tur så har SMHI felbedömt väderleksläget och att det blir strålande sol och värme hela påskhelgen. Om inte går livet vidare trots allt …

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
lör
8
Apr
2017
lördag, 08 april, 2017 | Skriven av:

Miljöpartiet de gröna är en del av en global grön rörelse som strävar efter en värld där alla kan leva goda liv utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer. Gröna Seniorer är Miljöpartiets seniorförbund och utgår ifrån samma grundsyn.

En grön samhällsanalys måste bygga på en helhetssyn, där allt hänger ihop och är beroende av varandra. Ett politiskt alternativ för alla som erkänner de utmaningar som mänskligheten står inför och som vill möta dem med aktiv politik som gör skillnad i människors vardag.

Gröna Seniorer vill motverka all diskriminering, inklusive åldersdiskriminering och ohållbara maktstrukturer i samhället. Varje människa, oavsett ålder, har rätt att vara den individ som hen vill vara. Olikheter berikar och mångfald, jämlikhet och jämställdhet är grunder för ett rättvist samhälle. Målet måste vara att skapa framtidstro och livskvalitet.

Sverige har en åldrande befolkning. Andelen åldersrika i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2015 och 2060, enligt SCB:s befolkningsprognos. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år 2060. Den förändrade åldersstrukturen ställer nya krav på vår samhällsorganisation.

Gröna Seniorer vill att människor ska känna egenmakt och inflytande över välfärden, vara aktiva och skapande och vilja och kunna ta ansvar. Detta skapar engagemang och en känsla av tillhörighet och gemenskap. Delaktighet är ett uttryck för demokrati, och är en av de viktigaste hörnstenarna i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Alla har behov av delaktighet, insyn, ansvar och gemenskap oavsett ålder.

I ett demokratiskt samhälle är det angeläget att politikerna speglar hela befolkningen. Gröna Seniorer bildades för att möjliggöra att även åldersrika miljöpartister ska kunna vara delaktiga i förverkligandet av Miljöpartiets gröna visioner.

Många lever ett aktivt liv, mycket längre än vad tidigare generationer har haft möjlighet till. Fler och fler får uppleva sin hundraårsdag. Många åldersrika är friska allt längre vilket är en stor samhällsresurs som vi inte har råd att slösa bort. En trygg och god äldreomsorg som utgår från de åldersrikas individuella behov skapar trygghet inför det som många upplever som ett problem, dvs att bli äldre.

Ett rikt liv kännetecknas av självbestämmande, socialt umgänge och möjlighet till deltagande. Även som åldersrik ska man ha möjlighet att uppleva samvaro, gemenskap och kunna delta i fysiska och kulturella aktiviteter. Rätten till bostad är grundläggande i vårt land.

Utmaningen för äldreomsorgen med ett ökat antal åldersrika i befolkningen, samtidigt som det sker stora pensionsavgångar bland omsorgspersonalen är en möjlighet för den yngre generationen. Samhällsekonomiskt är det viktigt att ge unga människor vägar in i arbetslivet.

Gröna Seniorer utgör ingen motkraft till de yngres engagemang utan ska ses som ett komplement för att ta tillvara den resurs som de åldersrika utgör. Vi är alla, oavsett ålder, beroende av ett starkt klimatfokus för att kunna skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi har bara en planet.

I går, fredagen den 7 april avhöll vi Gröna Seniorer riks sitt årsmöte i Örebro. Vi antog en verksamhetsplan med främsta syfte att vara väl förberedd för att vara kunna vara delaktig i Miljöpartiets valrörelse 2018. Jag valdes till språkrör för Gröna Seniorer riks tillsammans med Ingrid Bergman från Göteborg. till språkrör.

Det är verkligen en utmaning att ta sig an och spännande. Just nu är Miljöpartiet inte på några topplistor, i alla fall de som syns i media. Att sitta i regering har kostat men hen får inte glömma allt det goda vi åstadkommit. Mer om detta kan man läsa på ”GRÖNA FRAMSTEG”.

Det viktigaste är att påverka politiken i positiv riktning, hur många procent det blir i opinionsmätningar måste komma i andra hand. Även om möjligheten att påverka beror på antal mandat hem får i parlamenten. Ett bra sätt att öka i opinionsmätningar är att vara i opposition och lyssna till vad ”väljarna” vill höra, dvs vara populistiska. Vill man påverka på riktigt är det bäst att vara i majoritet. Hur länge man måste vara ”populister” för att komma upp i över 50 % kan ta tid, om man inte är riktigt populistisk förstås.

Politik måste bygga på visioner inte vad väljarna vill. Däremot ska man lyssna på väljarna vilka problem de anser finns och då ska svaret från politiken var förslag på hur dessa problem ska lösas.


Gröna Seniorer riks nya styrelse, fr v till höger :
Kerstin Sundqvist, Björn Wadström, Luth Dahmen, Annika Hansén Eriksson, Mikael Malm, Christina Mörtl, Ingrid Bergman, Yngve Petersson På bilden saknas Margareta Alton och Kerstin Sundqvist

Share on Facebook
Post on Twitter
lör
8
Apr
2017
lördag, 08 april, 2017 | Skriven av:

I går var jag i Örebro för att delta i Gröna Seniorer riks årsmöte. Årsmötet gick bra men tyvärr kom händelsen i Stockholm att påverka både psykiskt men även rent fysiskt. Alla tåg ställdes in från Mjölby och ingen ersättningstrafik så resenärerna fick fixa hemresan själva. Vi gjorde det med att hyra en bil. Dagen började vid 4-tiden och tåget mot Örebro gick 5.10. Hem skulle jag ha kommit 22.40 men nu blev det i stället 1.10 dagen efter. Detta är dock inget mot vad som hände i Stockholm.

Share on Facebook
Post on Twitter
tis
4
Apr
2017
tisdag, 04 april, 2017 | Skriven av:

Kulturnämndens budget utgör mindre än 0.9% av Region Skåne totala budget.
Kulturnämnden bidrog med ca 1.5% av Region Skåne positiva resultat.
Kultur Skåne, Kulturnämndens förvaltning, är liten men naggande god. Utan en bra dialog mellan politik och förvaltning blir arbetet svårt, trisst och väldigt jobbigt.

Tack till Kultur Skåne och alla de som jobbar med konst och kultur i Skåne.

Konst och kultur är viktigt. Konst och kulturen har möjlighet att beröra, väcka frågor och bredda perspektiv, vilket jag tror är av nödvändighet i denna tid vi just nu befinner oss i.

Skiljaktigheten kring kultur finns som oftast i regionfullmäktige när resurserna ska fördelas.
Efter beslut och att fördelningen är gjord så blir det annorlunda och arbetet i Kulturnämnden har genomförts i stort samförstånd möjligheten med ett undantag.

Kulturnämnden lägger stort fokus på att öka tillgängligheten till kultur

Region Skånes kulturpolitiska ansvar är att skapa kulturupplevelser av högkvalitet och att de ska vara tillgängliga för så många som möj­ligt i hela Skåne.

Inte minst då genom digitalisering. Tillgängligheten har ökat bl a som en följd av satsningar på digitalisering under flera år.
Digitalisering är ett viktigt verktyg som behöver utvecklas. Mycket är gjort men mer finns att göra.

Kulturnämnden gjorde det möjligt för Skånes Dansteater att göra en film av ”The feeling of going”, en dansföreställning som mottogs på ett succéartat sätt.
Arbetet fortsätter …

Under lång tid har vi satsat på kultur för unga, några exempel är
Scenkonstbiennalen Bibu för barn och unga
Bästa Bienalen – nu kansli i Ystad och verksamhet i hela Skåne
BUFF – filmfestival med Region Skånes kortfilmspris
Detta arbetet kommer att fortsätta.

Vi har genomfört tematiska möte för de skånska kommu­nerna kring integrationsfrågor.

Vi har även underlättat för nyanlända professio­nella kulturaktörers möte med kultur­arbetsmarknaden – för att ta till vara alla möjliga resurser oavsett varifrån man kommer.

Institutioner inom såväl kulturarvs­ som biblioteksområdet är engagerade i Länsstyrelsen Skånes projekt Välkom­men till Skåne som löper över tre år. Projektet ska stödja nyanländas etablering och delaktighet i samhället och bidra till ökad hälsa för de som fått uppehålls­ tillstånd.

Region Skåne fortsätter att vara en drivande utvecklingsaktör. Region Skåne är en katalysator som initierar samverkan inom Skånes 33 kommuner. Det gäller t ex inom KKN, bibliotek, kulturskolor etc etc

Genom Region Skånes ökade satsning under 2017 plus ett konsekvent arbete gentemot det nationella fick Region Skåne den största tilldelningen till samverkansmodellen av Sveriges regioner.

Vi tror även att vi måste tänka nytt, vi behöver vara mer kreativa, det gäller inte bara inom kulturområdet …

Vi ser över hur våra resurser fördelas, inom vilka kulturområden men även inom vilka geografiska områden. Detta för att kunna uppnå Region Skåne målsättningar.

Vi har skapat ett samverkansforum, Game City Sweden, vars syfte är att ta vara på och utveckla de faktorer som gör södra Sverige till ett starkt och spännande spelkluster.

Ökat samarbete med akademin
En ny akademisk uppdragsutbildning påbörjades tillsammans med Lunds universitet och Campus Helsingborg.

Tillsamman med RUN gjorde vi det möjligt att ett internationella idékonventet Creative Powers for Europe genomfördes i Skåne. Detta tillsammans med Sta­tens kulturråd och Tillväxtverket. Vilket är ett stort steg framåt där statens myndigheter samverkar.

En överenskommelse tecknades mellan Lunds universitet och Region Skåne, avseende hur folkbiblioteken arbetar med de prioriterade verksamhetsområ­dena i den regionala kulturplanen.

Två avtal avseende läsfrämjande verksamhet tecknades med Malmö högskola.

Region Skåne beviljade också medel till institutionen för servicemanagement och tjänstevetenskap vid Lunds univer­sitet för uppdragsforskningsprojektet Våra museer – strategisk kompetensför­sörjning och tjänsteutveckling för en kulturarvssektor i utveckling med samhället.

Under 2016 antogs en överenskommel­se mellan Region Skåne och folkbild­ningen i Skåne fram. Överenskommel­sen syftar till att synliggöra och stärka folkbildningens roll i det regionala ut­vecklingsarbetet. Detta är den första i Sverige.

Ar­betet med att stärka samverkan mellan kulturarv och folkbildning fortsatte och under våren genomfördes konferensen, Skånes moderna kulturarv, där genom­ förda projekt mellan parterna presenterades. Bl a beviljades Svalövs kommun bi­drag för att tillsammans med Fridhems folkhögskola genomföra ett konstnär­ligt integrationsprojekt, Sound of Svalöv.

Det behövs en Kraftsamling för fler jobb i Skåne

Kulturnämnden bidrar bl a genom att satsa på KKN, inte främst med resurser utan ett ihärdigt arbete att få Skånes 33 kommuner att inom näringsliv och kultur samverka och då med hjälp av Lunds Universitet som utbildare. Detta arbete har uppmärksammats i hela Sverige.

Region Skåne har ett mål ”att Skåne ska vara Europas mest innovativa region 2020” och en vision ”att Skåne ska ha en livskvalitet i världsklass”.

För att uppnå mål och vision samt använda sig av den potential Skåne har genom sitt geografiska läge behöver attraktionskraften öka, både för de som vill bosätta sig i Skåne men även för företag som vill etablera sig i Skåne.

Ska detta vara möjligt kan man inte utesluta KONST och KULTUR.

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
mån
20
Mar
2017
måndag, 20 mars, 2017 | Skriven av:

Det finns ett uttryck att tiden går väldigt fort när man har kul. Så det borde innebära att jag har väldigt kul. I går var det åter igen årsmöte för Gröna Seniorer Skåne. Mötet höll vi i MP Helsingborgs lokal som ligger ett stenkast från stationen. Vi började med ett föredrag, med Agneta Sandberg, terapeut och ordförande i föreningen ATSU, om vikten av att prata om svåra saker som t ex sexuella övergrepp. Viktigt att vi skapar en trygghet för alla så att det finns möjligheter att reagera innan något allvarligt händer. Många gånger finns indikationer som syns men inte riktigt tas på allvar. Det blev en givande diskussioner utifrån allas erfarenheter.

Efter föredrag och paus startade själva årsmötet. Verksamhetsåret 2016 gicks igenom, nya stadgar antogs. Verksamhetsplan för 2017 som i stora drag går ut på att förbereda oss för valåret 2018, diskuterades och antogs.

Miljöpartiet de gröna i Skånes vision är ett hållbart och demokratiskt samhälle som utvecklas inom naturens ramar och med hänsyn till alla världens människor och kommande generationer. Gröna Seniorer Skåne, som är Miljöpartiets seniorförbund, vill förändra samhället mot den visionen.

Sverige har en åldrande befolkning. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år 2050. Den förändrade åldersstrukturen ställer nya krav på vår samhällsorganisation.

Gröna Seniorer vill att människor ska känna egenmakt och inflytande över välfärden, vara aktiva och skapande och vilja och kunna ta ansvar. Detta skapar engagemang och en känsla av tillhörighet och gemenskap.

Delaktighet är ett uttryck för demokrati, och är en av de viktigaste hörnstenarna i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Alla har behov av delaktighet, insyn, ansvar och gemenskap oavsett ålder.

I ett demokratiskt samhälle är det angeläget att politikerna speglar hela befolkningen. Gröna Seniorer bildades för att möjliggöra att även åldersrika miljöpartister ska kunna vara delaktiga i förverkligandet av Miljöpartiets gröna visioner.

Gröna Seniorer utgör ingen motkraft till de yngres engagemang utan ska ses som ett komplement för att ta tillvara den resurs som de åldersrika utgör. Vi är alla, oavsett ålder, beroende av ett starkt klimatfokus för att kunna skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi har bara en planet.

Söndagen den 19 mars höll Gröna Seniorer Skåne sitt årsmöte som bl a antog en verksamhetsplan som syftar till att vara väl förberedd för att vara kunna vara delaktig i Miljöpartiets valrörelse 2018.

Prioriterade frågor förutom klimat och miljö är ekonomi, bostad och hälsa. Pensionen ska värdesäkras utifrån samhällets kostnadsökningar. Gröna Seniorer vill främja ett aktivt och hälsosamt liv för alla seniorer. Kultur, natur och motion på recept ska utvecklas för att öka folkhälsan och göra sjukvården mer kostnadseffektiv.

Gröna Seniorer vill ha fler geriatriker i vården. Kollektivtrafiken behöver anpassas till äldres behov. Lokalt tillagad och ekologisk mat ska vara en rättighet för alla äldre. Behoven och önskemålen om boendeform bland äldre ser olika ut, därför behövs många olika boendeformer. Det är viktigt med rätt till anpassat boende med trygghet, samt gemenskap med andra.

Årsmötet valde även språkrör och styrelse. Språkrör blev Anna-Maria Myszka-Gustafsson från Helsingborg och undertecknad.

Styrelsen i övrigt blev enligt följande:
Angelica Andersson, Landskrona
Christina Mörtl, Helsingborg
Karin Petersson, Kristianstad
Lena Östholm-Munkberg, Helsingborg
Lutz Dahmen, Bromölla

Samhället står inför stora utmaningar, vilket inte är något nytt, det nya är den demografiska utvecklingen, med många fler äldre. Det gäller dels att ta tillvara den resurs som de åldersrika utgör men gäller även att skapa ett samhälle där livskvalitén är hög oavsett ålder. Ett långt liv är inget att sträva efter om det inte finns något innehåll i det. Här har Gröna Seniorer en möjligt att göra en insats. Vi har ett spännande verksamhetsår framför oss.

Share on Facebook
Post on Twitter
tis
21
Feb
2017
tisdag, 21 februari, 2017 | Skriven av:

Frågan är om vintern är över, om man nu kan kalla det vinter det som varit. Helt klart går vi mot ljusare tider och det innebär att det börjar bli dags att planera för kolonisäsongen.

Det måste röjas, klippas, grävas, räfsas och så måste lite frö i jorden. Tittar i Runåbergs katalog. Många spännande växter men hur ska allt få plats och hur ska vi ha tid att sköta allt. Får nog minska beställningen något.

Oavsett hur det går så känns det bra att ha jordkontakt. Bra för såväl det fysiska som det psykiska.

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
sön
18
Dec
2016
söndag, 18 december, 2016 | Skriven av:

Ännu ett år är på väg att ta slut. Nu återstår två veckors hårt slit, men roligt, i butiken, Tant Gurka. Förhoppningsvis kommer många att ha långsiktigthållbara helger framöver och då är ekologiska produkter en självklarhet.
Ekologiska produkter, många rättvisemärkta och många lokalproducerade kan inhandlas hos Tant Gurka.

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
lör
30
Jan
2016
lördag, 30 januari, 2016 | Skriven av:

Att köttkonsumtionen inte är hållbar konstateras i en rapport KONSUMTIONSRAPPORTEN – 2015, gjord på Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan Göteborgs Universitet. Man konstaterar vidare att ”Det svenska folkhushållets köttkonsumtion är stor och aningslös”. Sedan 1990 har totalkonsumtionen ökat från 60 kg kött per person och år till dagens 87 kg. Samtidigt har befolkningen vuxit, med ca 1 miljon sedan 1990. Summerat blir det en konsumtion 2014 på dryga 800 miljoner kg kött och en ökning med 75 %.

Konsumtionsrapport 2015

Konsumtionsrapport 2015, Handelshögskolan GU

Skulle alla planetens konsumenter äta lika mycket kött skulle mängden kött behöva öka från 300 miljoner ton till 650 miljoner ton. Vilket skulle innebära mer än en fördubbling och detta skulle ge drastiska konsekvenser för utsläppen av växthusgaser. Prognosen är att jordens befolkning kommer att uppgå till 9-10 miljarder vilket skulle öka på konsumtionen ytterligare. Det visar tydligt att dagens köttkonsumtion, inte heller den svenska, inte är hållbar.

Det innebär att det måste till åtgärder. Informationsåtgärder om livsstil och kostråd är bra men kommer inte att räcka. Det kommer att behövas ekonomiska styrmedel som t ex en köttskatt eller ”växthusgas”-utsläpps skatt.

Men det är inte bara köttkonsumtionen som behöver minska. Den allmänna konsumtionsvolymen ökade med 23 % mellan 2004 och 2014.

Hushållen konsumerade 27 procent mer kläder och skor under 2014 jämfört med 2004.

Det mesta har ökat när man ser till ”konsumtion”. Rapporten avslutas med några meningar om ”konsumtion och välbefinnande”.

Konsumtion och välbefinnande

Pengar som spenderas på konsumtion har ett samband med konsumentens subjektiva välbe n­ nande. Ju mer pengar en konsument spenderar på mat, kläder, hemelektronik och möbler, desto nöjdare tycks hen vara. Detta samband har diskuterats i tidigare konsumtionsrapporter (Roos, 2011; 2012; 2013; Brülde & Fors, 2012). Hur inkomst och konsumtion hänger samman med väl­ be nnande är emellertid komplext och det tycks som att både inkomstnivå och typ av konsum­ tion är relaterad till graden av välbe nnande(se exempelvis Fors & Brülde, 2011; Brülde & Fors, 2012; Thøgersen & Hertwich, 2007; Kahneman m. ., 2006).

Det konstateras att det är en komplex fråga att utröna om vårt välbefinnande har ökat under denna tid. Oavsett om vi upplever ett större välbefinnande så är en ökning av konsumtionen ohållbar. Det behövs ett nytänkande och vi kommer inte att lösa allt med ny teknik.

Vi behöver fundera på hur vi kan öka vårt välbefinnande utan att öka den totala konsumtionen. Ökad konsumtion innebär inte alltid ökad lycka. Som situationen är i dag behövs det en omfördelning. Vissa konsumerar alldeles för mycket och en del behöver kanske öka sin konsumtion. Det är skillnad på konsumtion och konsumtion.

Earth Overshoot Day, den dag på året då mänskligheten har konsumerat lika mycket resurser som vår planet kan producera på ett år, inföll 2013, den 20 augusti, 2014 den 19 augusti och 2015 redan den 13 augusti. 2016 blir det säkert ännu tidigare.

Modern forskning visar att bra relationer, en meningsfull sysselsättning och att hjälpa andra är viktiga faktorer för vår lycka. Enligt forskaren Elizabeth Dunn från University of British Columbia påverkas vår lycka här i väst väldigt lite av att spendera pengar på oss själva. Hon menar istället att det inte är förrän vi spenderar pengarna på andra som pengar faktiskt kan köpa en viss lycka. Vi blir alltså generellt sätt lyckligare av att skänka till andra än att köpa saker till oss själva.

Vi bör alltså alla fundera lite över vad som gör oss lyckliga och hur vi ska få ett långsiktigt hållbart jordklot. För än så länge har vi bara ett klot.

Share on Facebook
Post on Twitter
ons
27
Jan
2016
onsdag, 27 januari, 2016 | Skriven av:

ung och gammal manÅlder är för många lite känsligt. Förhållningssättet till ålder varierar. När man är ung vill man bli äldre och när man är gammal vill man bli yngre. Hur man åldras varierar. Ålder kan förhålla sig till det rent fysiska men även till det mentala. Man kan vara ung till sinnet och jättepigg men helt utsliten fysiskt och tvärtom. Kroppen kan biologiskt vara, flera år yngre eller äldre, än din kronologiska ålder.

Så det är inte enkelt att veta sin ”riktiga” ålder, men oftast är man äldre än man känner sig, i alla fall i min ålder. Tror jag?

Det finns många ”kurer” hur man håller sig ung, däremot finns inte så många som gör en gammal.

Nu har i alla fall forskare från Uppsala universitet kommit fram till att ”Tre till sex koppar kaffe per dag minskar den biologiska åldern med 5.6 år jämfört med om man inte alls dricker kaffe.”

Olika livsstilsfaktorer kan accelerera och bromsa åldrandet. Rökning, högt BMI och konsumtion av sockerhaltiga drycker ökar och konsumtionen av fet fisk, drickande av måttliga mängder kaffe minskar den biologiska åldernStudien på kaffedrickandet var gjord på åldersgruppen 20 – 50 år, så det är kanske för sent för vissa av oss att börja med kaffe.
Motion påverkar också åldrandet i rätt riktning om man nu vill vara ung eller bli gammal. Det finns många studier kring kaffedrickande eller inte. En del resultat visar att kaffedrickare dricker mer alkohol och röker mer. Kaffedrickande kan också minska diabetes.

Allt hänger ihop. Dricker man kaffe tillsammans med andra är det nog bättre än man dricker det ensamt. Dricker man kaffe och röker samtidigt och äter en massa kakor så försvinner nog den ”positiva effekten”. Dricker man kaffe istället för läsk så är det bra. Inget är enkelt. Man ska nog inte dricka kaffe bara för att det minskar åldrandet utan för att man tycker det är gott.

Vilken livsstil vi har påverkar givetvis vår hälsa i positiv eller negativ riktning. Det samma gäller för övrigt för klimatet.

För mycket och för lite ”av något” kan vara lika negativt. Bäst är nog att det mesta sker med måttlighet, som vanligt.

Share on Facebook
Post on Twitter
tis
26
Jan
2016
tisdag, 26 januari, 2016 | Skriven av:
Kismet

Kismet, den första socialroboten

I mars/april kommer det att släppas en social robot Jibo. Jibo är utvecklad av Cynthia Breazeal, en professor från MIT. Hon fick idén 1997 då NASA landade Sojourner på Mars. Den första s k sociala roboten kallades Kismet, hade mänskliga drag med två ögon, öron och en mun. Utformad för att inte bara likna en människa, men också för att använda mänskliga beteenden och sociala signaler för att interagera med människor. Till exempel är Kismet programmerad att rikta huvudet och de fyra kameror som bedrivs mot rörelse, färg, och i synnerhet, står inför.
Sådana åtgärder gör det möjligt för roboten att placera sina kameror optimalt så att de fortsätter att få information från omvärlden. Den förmedlar information som en mänsklig observatör och kan sedan reagera därefter. Detta skedde på slutet av 1990-talet.

Redan i december 2011 skrevs det om att Chalmers skulle testa en social robot på ett äldreboende.

Jibo

Jibo, en familjerobot

Nu kommer alltså Jibo, som inte liknar ett människoansikte och har bara ett öga. Jibo kan inte förflytta sig men kan röra sig genom att snurra och luta sig. Ögat kan blinka.
”Ju fler detaljer en robot har, ju mer målar men in den i ett hörn och begränsar hur folk kan interagera med den. Om den ser ut som en hund så kommer folk att förvänta sig att den uppför sig som en hund, säger Cynthia Breazeal.”

Principen är annars densamma och bygger på s k AI, artificiell intelligens. En social dator programmeras med självutvecklande matematiska modeller, så kallade evolutionära algoritmer, för att kunna utvecklas. Robotarna är uppkopplade via Wifi och kan hämta data och spara undan data som den lärt sig.

Med Jibo är det tänkt att ägaren ska kunna ladda hem nya funktioner i form av appar eller skills, precis som för en smart mobil. Men i stället för att alla ska titta på var sin skärm så ska Jibo fungera som en del av familjen. De sociala robotarna kan få oss att interagera tillsammans igen och vi kan dra nytta av tekniken utan att behöva släppa fokus på den mänskliga kontakten. Man kommer även att kunna lägga till egna skills.

Jibo är en familjerobot och kommer att kunna användas som underhållning, lekkamrat, barnpassare, läxhjälp, hålla kontakt med anhöriga som inte bor i samma stad, vara ett sällskap, hjälpa till med diverse olika saker som t ex ringa upp och beställa mat, läsa upp inkomna meddelanden osv.

I Japan används redan robotar i t ex omsorgen. Från rena sällskapsdamer till övervakning av äldre men även inom sjukvården, Robotar kan trycka, dra och skruva, påminna om att ta medicin och ge hjälp åt äldre i kök och badrum.

Man kan också tänka sig att roboten kan stimulera till att ändra sin livsstil genom att påminna om att träna, äta bättre mat mm. Att robotarna kommer är nog helt klart, frågan är när?

Potentialen är stor, bara vi inte glömmer bort att vi är människor och att vi behöver mänskliga kontakter.

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
mån
25
Jan
2016
måndag, 25 januari, 2016 | Skriven av:

att-traena-gymnastik-27085De flesta studier visar att det alltid är hälsosamt att röra på sig. Frågan är i vilken omfattning och hur.

Det finns studier som visar att effekten av träning kan bero på vilka gener vi har. Brittiska forskare hävdar att det räcker med sex stycken tjugosekunders superintensiva träningspass i veckan. Dessa tjugo sekunder upprepas tre gånger per dag, tre dagar i veckan – sammanlagt endast tre minuter i veckan.

Det är det dock inte alla som håller med om detta. Björn Ekblom är professor i fysiologi vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, och han har inte lika höga förhoppningar på högintensiv träning.

Visst kan man se fysiologiska effekter av det, och att förbränningen ökar är ganska självklart. Men det är inte alls lika självklart att det i sin tur ger några stora hälsofrämjande effekter. Då tror jag mer på att få till en vettig vardagsmotion och att undvika stillasittande, säger han.

Det finns också många olika teorier om man ska träna på morgonen, under dagen eller på kvällen. Vad jag sett finns inga entydiga svar på när det är bäst att träna, utan varierar mellan olika individer.

Sedan kan man fundera hur man ska äta. Hur mycket innan, under och efter träningen. Det är en hel vetenskap.

I Sydsvenskan idag kan man läsa om nya rön. Forskare i Lund och Malmö har funnit ett ämne som bildas i musklerna och blodet när vi tränar och fastar. Ämnet påverkar kroppens ämnesomsättning och har aldrig tidigare förekommit i träningssammanhang. I vår ska nyheten presenteras.

Vi tror att det här ämnet är någonting som kommer från muskeln och som styr hela kroppens ämnesomsättning. Det verkar som om det räcker med att fasta för att det ska utsöndras. Vad det är för ett ämne vill jag som sagt inte gå in på, men det är något nytt i de här sammanhangen och nu följer vi upp det med olika studier.

Hittills har man bara testat på vältränade och smala idrottare.

Frågan är om detta blir en ny dopningsmetod. Man skulle ju inte ens behöva träna utan bara fasta. Om det nu finns ett ämne som hjälper oss att få bättre kondition så är det frågan hur detta ämne ska hanteras. Viktigt är ju också att se om det finns några nackdelar.

Oavsett om det finns ett ämne eller inte så är det nog allra bäst att röra på sig. Minska vårt stillasittande och röra på oss normalt. Gå eller cykla till jobbet. Variera arbetsställning och ibland stå och arbeta. Hushålls- och trädgårdsarbete fungerar också bra. Promenader.

Man kan bli piggare, starkare och friskare och motverka åldrandet, utan piller och trix och det är att träna regelbundet med förnuft.

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: träning  | Skriv en kommentar
sön
24
Jan
2016
söndag, 24 januari, 2016 | Skriven av:

Matens pris i P1

Matens pris i P1

I samband med SVT:s program VEGORÄTT blev en del diskussioner om vegan eller inte vegan. En del kritiserade programmet för att vara för hälsoinriktat. Jag förstår inte varför det skulle finnas en motsättning mellan att äta vegan och äta hälsosamt. Mina skäl till att äta vegansk är främst etiska. Människan har ingen rätt att behandla andra levande varelser så som vi gör i den s k köttindustrin. Det finns givetvis andra skäl också som klimat och solidaritetsskäl. I alla fal om man nu ska äta vegansk eller vegetariskt så måste det vara bättre att äta mer nyttig mat.

I P1 sänds ett program ”Matens pris”. Programmet Matens Pris och Ekots granskning visar att de nya snabbväxande grönsakssorter som finns i våra matbutiker blivit mindre nyttiga och förlorat många av de ämnen, fytokemikalier som skyddar oss mot många sjukdomar. Den här utvecklingen drivs på av stränga Eu-regler som styr hur handeln får marknadsföra grönsakerna.

I programmet framkom synpunkten att innan vi odlar mer nyttigt måste vi få fler att äta mer frukt och grönt. Ju mindre näringsinnehåll ju mer frukt och grönt måste man äta. Det vore smartare att odla frukt och grönt med mer näringsinnehåll då behöver man inte äta så mycket för att få samma näring.

Tyvärr fokuseras det mycket på att ta fram utsäde som ger mer skörd men till priset med mindre näringsinnehåll. Många gamla sorter riskerar att försvinna för alltid. Det finns dock en del företag kvar som kämpar för att upprätthålla de gamla sorterna i fröutbudet. Ett sådant företag är Runåbergs fröer.

I programmet framkommer det ett exempel på ett bolag som tagit fram en tomatsort som innehöll extra mycket lykopen. Lykopen stärker vårt immunförsvar och kan minska risken för cancer enligt många forskningsstudier. När Monsanto, som säljer GMO-grödor och bekämpningsmedel som t ex Roundup, köpte bolaget slutade de med utvecklingsarbetet kring denna tomatsort.

Lagstiftningen som vi har kring närings- och hälsopåståenden begränsar möjligheten att marknadsföra frukter och grönsaker som innehåller mer s k fytokemikalier. Fytokemilalier När det gäller tomater så kan man köpa tomater året runt men vad innehåller dessa. I alla fall saknas den goda smaken.

När man jämför de som äter mycket och lite frukt och grönt och då ser man att de som äter mycket har en bättre hälsa. Om man då tror att basen till det här åtminstone delvis är att man får i sig mer av de här ämnena så skulle det förmodligen innebära positiva effekter för folkhälsan om man kunde öka dem.

Vi borde värna gamla sorter och forskning som fokuserar på näringsinnehåll än kvantitet. Dessutom kan vi som konsumenter ställa krav på vad vi köper och då prioritera kvalitet för pris och kvantitet.

I fyra nya program 2016 ställer Matens Pris frågan vad de färgglada, blänkande frukterna och grönsakerna egentligen innehåller? Ska man verkligen äta nötter från torkans Kalifornien? Och varför fortsätter vi äta socker och kött som aldrig förr när vi vet att trycket på miljön är för stort och att det gör oss sjuka och feta?

Det råder eko- och vegotrend i Sverige, men också lågpris- och köttfrossa. Det har aldrig varit så lätt att äta bra men heller aldrig så frestande att göra fel.

Den industriella matproduktionen vi har idag är inte hållbar. Fortsätter vi som idag kommer jordens ekosystem inte klara sig.

Matproduktionen står för upp till en tredjedel av de globala utsläppen av klimatpåverkande gaser. Grundvattenreservoarerna är på väg att tömmas och den fossila energin som förser jordbruket med uppvärmda växthus, konstgödsel och bekämpningsmedel tar snart slut.

Maten vi äter skadar också våra kroppar. Vi sätter i oss för mycket energi och framförallt för mycket kött och socker. Resultatet är att vi är fetare än aldrig förr och den dåliga kosten leder till livsfarliga sjukdomar.

Livsmedelsindustrin producerar inte främst det som är bra för oss och vår planet utan vad som går att sälja till minsta möjliga kostnad.

Serien Matens Pris började sändas 2010 med uppföljande program under 2011. Våren 2016 sänds fyra program med start måndag 18 januari. P1 klockan 10 och här på webben eller i mobilen Sveriges Radio Play.

Guide frukt och grönt

Share on Facebook
Post on Twitter
tor
21
Jan
2016
torsdag, 21 januari, 2016 | Skriven av:

Efter första programmet med VEGORÄTT i SVT så har det blivit rätt många upprörda reaaktioner.

Maria G Francke skrev i Sydsvenskan :

Efter en halvtimma låg jag i fosterställning och kved: rädda mig, ge mig kött.
Det är ett generande flum som står i vägen för själva matlagningen, och det värsta är att det hade kunnat styras upp på manusstadiet och i själva produktionen. Programledarna är icke alls oävna som just det, de är bra framför kameran, de är pedagogiska och förklarar sina moment, de är inspirerande. Men det är på den sistnämnda punkten som det slår över: det finns inga gränser för hur nyttigt, vackert och gott allting är.

GrönkålJag förstår inte hur avsnitt 1 leder till fosterställning och kvidande eller att man vill äta kött. Jag håller med om att det var väldigt hurtfriskt och nyttigt och snyggt. Men det är knappast något man bara kan säga om VEGORÄTT. Har inte sett liknande reaktioner när Ernst eller Plura lagar mat.

Karolina Fjellborg skrev i Aftonbladet :

Galopperande grönt vansinne i ”Vegorätt”. Jag undrar så mycket när jag ser det här. Om det är meningen att vi ska bli inspirerade eller kväva oss själva med skämskuddar så att världen blir av med åtminstone ett par köttätare. Varför programledarna tar på och hänger på varandra, och står jättejättenära, lite bakom eller lite framför varandra, hela tiden, matar varandra och fnissar omotiverat. Man bara väntar på att det hela ska urarta i sådana där kuddkrig som tjejer har i manliga fantasier.

Jag vet inte vad det är för manliga fantasier Karolina menar. Känns lite som beröringsskräck och lite homofobi. Enligt SVT är målgruppen kvinnor mellan 18-35 år. Det är nog svårt att göra ett program för alla speciellt som det egentligen inte bara är underhållning utan egentligen en viktig fråga som både gäller etik och klimat. Rent av politik.

Malin Wollin skrev i Aftonbladet skriver :

”Vegorätt” inte rätt för radhusvegetarian. Att vara vegetarian måste inte vara ett livsstilsval. Många av oss vegetarianer är precis som alla andra med den skillnaden att vi inte äter upp våra vänner. Vi ska inte krångla till det, köttisarna tycker redan att det låter helt hopplöst svårt.

Att inte äta upp våra vänner är väl ett livsstilsval. Målgruppen var inte alla och inte heller ambitionen att omvända alla köttätare. Malin konstaterar :

Tanken bakom ”Vegorätt” är så god och grön men är lika verkningsfull som att göra ett program för att öka miljömedvetenheten och bara berätta om hur man bygger sitt eget hus av hästspillning. Det är för hardcore SVT, ”Vegorätt” är helt enkelt lite för rätt.

Det är kanske det som är problemet att VEGORÄTT är helt enkelt för rätt. Linda McCartney sa en gång att om slakterier hade glasväggar skulle många fler vara vegetarianer. Det tror jag stämmer och det är kanske det som krånglar till det eftersom i stället för att ändra sin livsstil så fortsätter man med köttnormen och lever med dåligt samvete och då försvarar man sig med ibland mycket dåliga argument.

Många har kommenterat programledarna. De var töntiga, söta, flamsiga, grönkål och bär i håret …
Kanske beror en del reaktioner på att programledarna var två unga starka kvinnor som tog plats?

Alla dessa reaktioner av ett enda avsnitt bådar ändå gott. Fyra kvar och då kan kanske det blir än mer diskussion om varför ”vego är rätt”.

Givetvis spelar nog det faktum in att det är först nu, 2016, som det blir ett vegomatlagningsprogram. Förväntningarna har byggts upp under lång tid. SVT har uppvaktats många gånger i flera år för att de skulle göra ett VEGO-program.

I ärlighetens namn blev jag själv lite upprörd eftersom jag direkt efter programmet tyckte att bilden av en vegan var lite av en nidbild. Jag har nu lugnat ner mig och ser fram emot nästa avsnitt. Rimligen blir det fler program efter VEGORÄTT eftersom det ligger helt rätt i tiden. Visar sedan SVT, Cowspiracy, blir det nog än fler reaktioner. (Kan ses på Netflix eller laddas ner från cowspiracy.com.)

Det är nog lite optimistiskt att tro att fem avsnitt kommer att omvända världen. Men att ett enda program kan beröra och uppröra så många bådar ändå gott. Det är precis som med kultur.

Pratar vi om våra reaktioner kan vi kanske påverka våra livsstilar i rätt riktning så att kommande generationer inte behöver åka till andra planeter för att överleva.

Share on Facebook
Post on Twitter
ons
20
Jan
2016
onsdag, 20 januari, 2016 | Skriven av:

Äntligen ett vego matlagningsprogram i SVT. Det har lobbats för detta under många år. Man brukar säga att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. I det här fallet är jag lite osäker.

VegorättDetta var program 1 av 5 så man ska kanske hålla sig lite lugn innan man blir allt för kritisk. Enligt min mening verkar recepten vara lite svåra. Inte bara vego utan en del även raw food. Jag tror säkert att resultatet, när jag lagar recepten, blir gott.

Nyttig ketchup och majonnäs, jättebra. Linser och bönor som kan odlas i Skåne, jättebra. Rotfrukter, frukter och bär … Så inga direkta problem med recepten för mig, möjligen för någon som ska ta steget från animaliskt till vego.

Det som egentligen störde mig mest var synen på vego. Det kändes lite som en nidbild. Många leenden, vilket är bra men kanske lite för mycket ”fnitter”. Det viktigaste är ju inte hur jag som vegan uppfattade det, utan hur en nyfiken köttätare uppfattade det. Det kändes som att det var lite för mycket, inte bara vego utan även raw food. I och för sig bra att få se mångfalden av ingredienser man kan använda i vegomatlagning men kanske för många okända, för köttätare, redan i program ett. Bra med hälsoaspekterna men det blev lite för hurtfriskt.

Min förhoppning med programmet är ju att intresset för vego ska öka. Vilket är nödvändigt för att kunna möta klimathoten. Jag vill även att djur ska behandlas mer etiskt. De är ju levande varelser med känslor och har lika stor rätt att leva som vi.

Jag undrar hur man resonerat om vilken den huvudsakliga målgruppen för programmen är.
Är programmet för de som är VEGO eller för de som är köttätare?
Vilken åldersgrupp?

Oavsett mitt lilla gnäll är jag glad att det nu finns ett VEGO-matlagningsprogram. Det kommer väl i alla fall att få fart på diskussionerna om VEGO eller inte VEGO. Ska snart testa recepten och ser fram emot avsnitt två.

Ska dessutom bli kul att se vilka tittarsiffrorna blir!!

Länk till chatten på SVT om VEGORÄTT
VEGORÄTT på Twitter

Share on Facebook
Post on Twitter
ons
20
Jan
2016
onsdag, 20 januari, 2016 | Skriven av:

Kulturvanor Rapport 2016:1 (dragen)I dag presenterades en rapport ”Kulturvanor”, med siffror från 2014.

Myndigheten för kulturanalys genomför på uppdrag av regeringen kulturvaneundersökningar bland den svenska befolkningen. Ett led i det arbetet – när det gäller den vuxna befolkningen – är att i ett forskarsamarbete använda data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som i sina årliga enkätundersökningar ställer en rad frågor rörande kulturvanor och kulturaktiviteter.

Frågor har ställts om kulturvanor, det vill säga hur ofta respondenterna har ägnat sig åt aktiviteter som rör text, bild, musik, museer, dans, teater och annan scenkonst. Även deltagande i studiecirkel har funnits med. Undersökningen speglar såväl att titta och lyssna (”konsumera”) som att själv utöva kultur- aktiviteter.

Resultaten avviker inte från tidigare undersökningar utan bekräftar samband med faktorer som utbildning, kön, ålder och boendeort. När det gäller kvinnor och män visar undersökningen att kvinnor är mer kulturaktiva i de allra flesta avseenden som mätningen omfattar. Skillnaderna är störst när det gäller att skriva, teckna och läsa. Den enda aktivitet som män utövar i större utsträckning är vissa online-relaterade aktiviteter som att spela spel.

Kulturvanor visar att påfallande många i hög grad ägnar sig åt sådant som musiklyssnande och att läsa böcker, men också åt att se på film i någon form eller åt handarbete eller hantverk. Under loppet av de senaste tolv månaderna har ungefär hälften gått på konsert eller teater. En relativt liten del, cirka en femtedel, har gått på klassisk konsert, dans och opera. En mycket liten del av befolkningen har gjort detta flera gånger under året. Online-relaterade aktiviteter redovisas också. Den vanligaste av dessa är att ha sett på film eller tv-serier över internet.

Internetsiffror

Frekvenser av internetrelaterade kulturvanor, 2014, procent.

När man tittar på nöjdhet med biblioteksservice och kulturaktiviteter så är få missnöjda. Det finns dock en relativt stor andel som inte har en uppfattning. Nöjdheten är större i större tätorter/städer än mindre tätorter/landsbygd. Säkerligen mycket beroende på utbudets storlek.

Siffrorna visar att kvinnor är mer kulturaktiva än män. Att gå på rock- och popkonsert är en av de få aktiviteter som kvinnor och män gör i lika stor utsträckning. De enda aktiviteterna där män är mer aktiva är online-spel och internetbaserade aktiviteter.

Konstigt nog är det få större förändringar. Det finns dock en negativ förändring och det gäller läsandet. De yngre är underrepresenterade bland de mest frekventa läsarna, de som läst flera gånger i veckan.

Vid en hastig genomläsning så är slutsatsen att svenskar är relativt konstant kulturaktiva och att det behövs mer fokus på att tillgängliggöra kultur för flera. Kostnadsaspekten får man heller inte glömma bort.

I år är det dags att göra en kulturvaneundersökning bland skåningarna. Tidigare gjorda skånemätningar visar att skåningarna är mer kulturaktiva än riket i övrigt. Frågan är om den trenden håller i sig???

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: kultur  | Skriv en kommentar
tis
19
Jan
2016
tisdag, 19 januari, 2016 | Skriven av:

Länk till videon där betänkandet överlämnas!

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
mån
18
Jan
2016
måndag, 18 januari, 2016 | Skriven av:

bah-kuhnke150x200I dag, 18 januari 2016, lämnade utredaren, Olle Wästberg, över betänkandet, ”Låt fler forma framtiden!”, till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Dagens situationen i världen visar tydligt att demokrati inte är något som kommer av sig själv och som finns för alltid. Demokratin måste vårdas. Även om demokratin i Sverige är stark så får vi inte ta den för allom givet.

Samma dag som betänkandet lämnas kan man läsa om att den rikaste procenten i världen har tillsammans mer tillgångar än resten av världen, enligt biståndsorganisationen Oxfam. Ökningen mellan de fattiga och rika eskalerar snabbare än befarat. Världens 62 mest förmögna personer äger tillsammans lika mycket som de 3,6 miljarder som tillhör den fattigaste halvan av världen. De 62 individerna har ökat sin förmögenhet med 542 miljarder amerikanska dollar sedan 2010.

Det krävs en modig regering för att utmana storföretag och väldigt rika personer för att få dem att betala en skälig skatt, för de är oroliga för de politiska konsekvenserna. Detta är också en demokratifråga men tas inte upp i betänkandet.

Viktigt för demokratin är förstås KULTUR:

Vi menar på samma sätt att ett demokratiskt styrelseskick måste vila på en demokratisk kultur. Det är också genom det fria samtalet och kulturen som enskilda människor kan växa och som samhället och demokratin utvecklas. På detta sätt är konsten, litteraturen, musiken, teatern liksom andra kulturuttryck viktiga delar av demokratin. Genom ett fritt kulturliv kan tankar, känslor och åsikter komma till uttryck som inte kan fångas genom demokratins for- mella institutioner. Kulturen spelar en avgörande roll för att utmana invanda normer och tankebanor, skildra olika perspektiv av samhället, stimulera ett demokratiskt engagemang och för att odla en demokratisk samhällsanda.

Det finns många intressanta resonemang och förslag i betänkandet som man verkligen behöver fundera över, speciellt hur de ska realiseras.

Den svenska demokratin är stark, men den politiska ojämlikheten ökar. De som är politiskt aktiva och som upplever att de kan påverka är i huvudsak välutbildade, socioekonomiskt resursstarka personer. Det finns också stora skillnader i valdeltagande mellan hög- och lågutbildade samt mellan svensk och utrikes födda. Detta är en stor utmaning för demokratin.

En parameter att mäta ”demokratin” med är valdeltagandet. Valdeltagandet, i riksdagsvalet, var över 90% 1976, sedan minskade det till 80% 2002 varefter det ökade och 2014 var det strax över 85%. Det är skillnad mellan utbildningsnivå, mellan könen och om hen är svenskfödd eller utrikes född. Ska demokratin bli riktigt stark måste den vara relevant för alla grupper.

Förtroendet för politiken och de politiska partierna måste vara stort. Tyvärr förekommer det en hel del incidenter som skadar förtroendet. Ibland är det enskilda individers agerande men ibland är det ”själva det politiska systemet”.
Att bli politiker är frivilligt och ger både för och nackdelar. Ibland är det lite för bra fördelar och då gäller det oftast inte för de som är fritidspolitiker. Avgångsvederlag och pensioner har varit alldeles för generösa. Dessa har blivit mindre generösa med tiden men är enligt min mening alldeles för generösa.

Ska demokratin bli riktigt stark och hållbar måste fler involveras. Man kan inte bara rösta vart fjärde år och sedan slå sig till ro. Fler kan ha politiska uppdrag. Ska vi få fler att engagera sig behöver makten fördelas till fler.

Ett intressant förslag, helt i miljöpartistisk anda, är :

För att motverka elitism och maktkoncentration i politiken anser vi att det också är nödvändigt att verka för en ökad omsättning av de kommunala förtroendeuppdragen. Vi anser att partierna internt eller gemensamt i fullmäktige bör överväga en begränsning i hur länge en enskild förtroendevald kan inneha ett tyngre uppdrag, t.ex. som ordförande i styrelsen eller i en nämnd.

Sänkt rösträttsålder är ett förslag som torde öka engagemanget hos ungdomar och kan verkligen vitalisera politiken. Dock tror jag det är viktigt att inte ställa åldersgrupper mot varandra. Vi behöver ha engagerade politiker i olika åldrar och med olika erfarenheter, för att möta de utmaningar vi står inför och finna långsiktigt hållbara lösningar.

Det finns förslag om en s k folkmotion. En folkmotion innebär att en enskild individ som har rösträtt till riksdagen får möjlighet att väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen ska det tas upp som en motion i riksdagen. Då gäller det att förslagen behandlas med respekt. Är verkligen värt att pröva.

Kommuner, landsting och regering har ett särskilt ansvar att ge medborgarna goda förutsättningar att delta och framföra synpunkter i politiska beslutsprocesser. Partierna, så även miljöpartiet, måste verkligen fundera över sina rekryteringsprocesser.

Det är också viktigt att de politiska partierna inte professionaliserar sin verksamhet för mycket. Även om politik handlar om komplexa frågor så är det viktigt att de förtroendevalda har möjlighet att påverka och driva politiken framåt utifrån partiernas olika ideologier. Dagens politik är ofta mer styrd av opinionsmätningar än av ideologi. Vilket är ett stort problem vilket vi sett i den s k ”flyktingfrågan”.

Under senare år har en maktförskjutning skett från fullmäktige och fritidspolitikerna till ledamöterna och ordföranden i kommun- och landstingsstyrelser. Fullmäktige, som enligt kommunallagen är kommunens och landstingets beslutande församling, har fått en svagare ställning. I många fall har dessutom facknämndernas ställning försvagats.

Medborgardialog och samråd kan spela en roll om de utförs på ett bra sätt. Medborgardialoger kan bidra till att beslut kan få en djupare förankring och starkare legitimitet. De kan också bidra till att intressekonflikter eller missnöjesyttringar undviks vid genomförandet av politiska beslut. Medborgardialoger som inger förhoppningar om ett inflytande som inte infrias kan däremot leda till att förtroendet för demokratin som sådan undermineras. Det finns också en risk att medborgardialoger leder till politisk ojämlikhet om deltagandet inte är representativt. Ska det fungera måste medborgardialoger och andra samrådsprocesser formaliseras och bli tydliga. Vilket inte är helt lätt, men möjligt.

Det finns mycket att fundera på och det hoppas jag många kommer att göra. Det krävs för att vi ska hålla demokratin stark och levande.

Länkar för att läsa mer:
Forskarantologi , Betänkandet del A, Betänkandet del B

Share on Facebook
Post on Twitter