Inlägg den 16 augusti 2009

sön
16
aug
2009
söndag, 16 augusti, 2009 | Skriven av:

SvD skriver “Ny rättspraxis för våldtäktsfall”

Ny praxis från Högsta domstolen gör att män som tidigare har dömts för våldtäkt frias. Kraven har skärpts på åklagare som vill driva sina fall till domstol och fler våldtäktsåtal kan läggas ned. I dag leder endast en av fem anmälningar till åtal.

Fredagen den 3 juli i år kom besked från Högsta domstolen som ger hopp till dömda våldtäktsmän. Genom att riva upp två hovrättsdomar där ord stått mot ord skickade justitieråden på Bondeska palatset i Gamla stan ett budskap till svenska domstolar: Det ska inte räcka att brottsoffrets berättelse är mer trovärdig än den åtalades.

Givetvis är det viktigt att så få oskyldiga som möjligt döms. I många våldtäktsmål står ord mot ord och då är det svårt. Därför är det viktigt att polisen utreder saken på bästa sätt så att det finns andra bevis.
Ett stort problem är att våldtäktsmål inte tas på fullt allvar. Många kvinnor anmäler inte ens att de blivit utsatta för en våldtäkt. Det är ju inte så konstigt eftersom det finns både polis och åklagare och advokater som har en något konstig syn. Det märks av uttalandet av en kammaråklagare i Stockholm:

En kammaråklagare vid City åklagarkammare i Stockholm uppskattar att rättssäkerhetsaspekten betonas.
– Det ska vara höga beviskrav i brottmål, även i sexbrott, säger han.
Han menar att lagen i dag har urlakat vad begreppet våldtäkt betyder.
– När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse, säger han.

Hur kan man uttrycka sig så?
“mannen kör ändå”
“visst är det oschysst men kanske inte värt två års fängelse”
“det liknar mer en ordningsförseelse”
Det är ofattbart och gör att misstron på rättsväsendet ökar.
Ett nej är ett nej!
Kammaråklagaren menar alltså om man känner någon har man alltså rätt att våldföra sig på denna person. Lite oschysst handlande får man ju tåla.
Eller är det bara om det gäller något mellan man och kvinna?

Hur kan man vara kammaråklagare och resonera på detta sätt?
Det måste väl ändå vara tjänstefel!
Eller?