Hoppas alla får en trevlig nyårsafton och om ni måste njuta av fyrverkerier , njut då av virtuella sådana i stället för av riktiga, så att alla kan få en lugn och trevlig nyårshelg.
I Lund kan du gå till Lundagård och se på fyrverkerier.
Du kan också klara dig undan onödiga problem.
DN skriver : “Resistenta bakterier hot mot folkhälsan”
Att spädbarn avlidit sedan de smittats av multiresistenta tarmbakterier är oerhört tragiskt, men kommer sannolikt att ske igen. Problemet med resistenta bakterier är det kanske största hotet mot den svenska folkhälsan, enligt Otto Cars, professor och överläkare vid infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Tidigare i våras slog Otto Cars och fem andra kollegor och experter larm på DN Debatt. Det dröjer inte länge innan svenska patienter kommer att dö av sjukdomar som tidigare kunde botas med en vanlig penicillinkur, skrev de.
Drygt ett halvår senare kommer nu uppgifter om att två för tidigt födda spädbarn på Karolinska universitetssjukhuset i Solna avlidit sedan de sannolikt smittats av multiresistenta tarmbakterier.
– Det här är oerhört tragiskt. Men tyvärr är det bara toppen på ett isberg. Jag känner mig väldigt orolig, säger Otto Cars till DN.se.
Enligt same doktor är problemet globalt och kan jämföras med klimathotet. Bakterierna sprids snabbt över världen och kan inte hejdas vid gränserna. Det viktigaste är att ändra sättet som vi använder antibiotika. Dessutom behöver vi förbättra livsbetingelserna i den fattiga världen.
Redan 2000 skrev Medical link :
Antibiotika, som har ökat livslängden för människor i hela världen sedan penicillinet uppfanns för 70 år sedan, blir allt mer ineffektivt. Dödliga mikrober utvecklar motståndskraft mot antibiotika, enligt en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO.
Vi för bokstavligt talat en kamp mot tiden för att bekämpa infektionssjukdomarna innan sjukdomarna blir resistenta.
Penicillin har redan blivit oanvändbart för att behandla gonorré i en stor del av världen, och i Baltikum, Ryssland och delar av Kina är tio procent av alla tuberkulosfall resistenta mot de kraftfullaste medicinerna.
Så frågan är inte ny. Läkemedelsindustrin har ett stort ansvar i detta men det har även sjukvården.
Vi själva kan tänka på hur vi lever och jobba på att äta och leva mer sunt. Mer frisk luft och sunda vanor.
Positivt är dock att konstatera Otto C :
– Sverige har visat framfötterna och vi har fått politiskt stöd för den här frågan. Därför har vi en roll att spela även utanför Sverige. Jag tror att frågan kommer att landa på FN-nivå, eftersom den är så allvarlig.
Vi får hoppas att Sverige också gör det.
Nu är snart 2008 slut och vi har ett nytt år, 2009, framför oss. Visserligen är det ingen ny situation. Varje dag är början på resten av vårt liv. Men ett nytt år känns ändå lite speciellt eftersom det ofta är förknippat med bokslut och verksamhetsplan.
Det känns som att man har extra goda möjligheter att förändra sitt liv. Man kan t.ex. avge nyårslöften. Jag vet inte hur många som gör det fortfarande. Man har hört många som lovat att sluta röka, gå ner i vikt …
Många av dessa har inte lyckats och kanske beror det på att man inte har ändrat sin livsstil.
Att gå ner i vikt är inte bara en fråga om att äta mindre. Det är är dessutom en fråga om vad man äter, när man äter och hur man äter. Dessutom är det en fråga om hur man rör på sig.
Rökning kan vara liknande. Lever man ett stressigt liv så blir det inte mindre stressigt av att sluta röka.
Andra nyårslöften man kan avge är att man kan leva mer klimatvänligt. Man kan se över sitt sätt att transportera sig, vad man konsumerar, hur mycket el man använder, hur varmt man har i sin bostad, hur länge man duschar med varmt vatten …
Listan kan göras lång. Även här är det viktigt att tänka till ordentligt. Det är visserligen bra att man gör något men det skadar aldrig att fundera lite extra och se över vilka konsekvenser det ger.
Helt klart är att vi måste göra något åt vår livsstil. Vi kan inte leva över våra tillgångar. Det gäller dels jordens tillgångar men över våra egna tillgångar.
Vi kanske ska fundera lite extra vad som egentligen gör oss lyckliga. Vi borde ta hand om våra nära och kära.
Lyckoforskning har funnits länge och har nu uppmärksammats lite mer igen.
Många gånger sätter man likhetstecken mellan lycka och pengar. Visst har pengar en stor betydelse, man måste ha en viss mängd men är inte allt.
I USA har lyckoindex varit ganska så konstant under en längre tid trots att BNP per person har ökat med 150%.
Vad säger det om pengar och lycka?
Det vore bra om vi satsade mer på lyckoforskning för att kunna få fram metoder så att politiska beslut skulle kunna göra så många som möjligt lyckliga.
Hade fler varit lyckliga hade vi inte haft så många som använde droger, då hade vi inte haft så många brott, då hade vi haft mer resurser för skola och omsorg, då hade vi haft tid att ta hand om våra barn, som hade gjort att våra barn hade använt mindre droger …
Vad lycka är, är nog väldigt individuellt. För mig är lycka att leva tillsammans med min sambo, att laga veganmat med ekologiska ingredienser, att köpa rättvisemärkta och ekologiska produkter, att sköta vår koloni, att leva med naturen, att leva som jag lär, att försöka göra något åt det jag tycker är fel, att försöka hitta lösningar på problem.
