Inlägg den 26 november 2009

tor
26
nov
2009
torsdag, 26 november, 2009 | Skriven av:

Ärendet handlar om E22 och trafikplats Ideon.
Alliansen och (S) vill säga ja till att bygga en ny trafikplats. Det blev en lång debatt.
Det blev bara en massa snack om att trafiken måste öka annars kan inte Lund växa. Alliansen och (S) tyckte alltså att utbyggnaden var viktigare än att minska trafiken och klimatpåverkan.
Alla studier som finns visar att ökat antal vägar ocg trafikplatser ökar trafiken och därmed miljö- och klimatpåverkan.

Jag fick sista ordet då jag frågade alliansen och (S):
Vill ni minska blitrafiken?
Om JA, på vilket sätt?
Jag fick inget svar!

Just nu tjabbas det om hur de olika yrkanden ska behandlas.

Nu är fullmäktige redo för beslut.
Det blev som man kunde gissa ja till trafikplats Ideon.

(V) la ett yrkande, som (DV) och (MP) stödde. Detta yrkande innebar att det skulle ges ett uppdrag att utarbeta en trafikstrategi för Lund NordOst så att miljö- och klimatmålen ska uppnås. Förslaget vann bifall. Det var (MP), (V), (DV), (S) och (C) som röstade på förslaget.
Detta yrkande är ju ganska så självklart eftersom målen är antagna av kommunfullmäktige.

Träffar: 11

tor
26
nov
2009
torsdag, 26 november, 2009 | Skriven av:

VäxandeMPSvD skriver : MP nästan lika stort som S

Socialdemokraternas satsning på att nå väljarna i Stockholm har inte gått hem. I stället går Miljöpartiet upp som en raket och är nu nästan lika stort som S i huvudstaden. Moderaterna är nästan dubbelt så stort som S och får 38,6 procent (+3,5). M är därmed klart största parti i huvudstaden. Även Folkpartiet ökar något medan Kristdemokraterna och Centern backar.

Miljöpartiet får 16.4 % vilket är plus 7.1 %-enheter. Sverigedemokraterna har inte haft någon framgång hos storstadsväljarna och får bara 2 procent. Bland allianspartierna ökar Folkpartiet 0,7 procentenheter till 10,8 procent, Centern tappar 2,6 procentenheter till 3,1 procent och Kristdemokraterna tappar 2,5 procentenheter till 2,5 procent.

Träffar: 10

Kategori: valet2010  | Skriv en kommentar
tor
26
nov
2009
torsdag, 26 november, 2009 | Skriven av:

Novembers ordinarie kommunfullmäktige är igång. Första ärendet är “Driftsbidrag till Stiftelsen Lunds Arena“. När beslutet togs på kommunfullmäktige den 22 februari 2007 fanns ingen kalkyl för driften av Arenan. Miljöpartiet yrkade då att ärendet skulle återremitteras för att man skulle få mer underlag just på denna punkt.

Nu visar det sig att kalkylen, som vi påpekade inte var speciellt trovärdig. Förslaget från alliansen och socialdemokraterna är att det skall utgå extra anslag för 2009 med 3 miljoner och 5 miljoner 2010.

Eftersom vi sitter där med en arena så måste något göras. Miljöpartiet föreslår att man ska ge tillskottet för 2009 och vänta med beslut om 2010. Det märkliga i detta ärende är att man ger pengar både för 2009 och 2010. Detta brukar man inte direkt göra om en nämnd har ett underskott. Det ska till extra ordinära skäl om detta ska ske.

dessutom brukar alliansen älska arbetslinjen och sätta press på medborgarna för att de ska göra rätt för sig. Detta borde väl även gälla en affärsdrivande om än kommunal sådan?

Alliansen och (S) vill göra stort nummer av att Arenan är en satsning på ungdomsverksamhet. Man kan undra varför man ska ha ungdomsverksamhet i en lokal med 4000 åskådarplatser?

Man är också överraskad över att den gamla Idrottshallen finns kvar och kostar pengar?
Man är också överraskad över att ungdomsverksamheten går med minus?

Man tar inte upp att det är en hel del andra saker som går minus.
Enligt tjänsteskrivelsen så framgår det att underskottet på 7.9 miljoner består av:

För lågt kalkylerade konsumtionsavgifter, -1.6 mkr
Personalkostnader, -1.0 mkr
Uthyrningsintäkter från skolor,  -1.0 mkr
Uthyrningsintäkter från större evenemang, -1.6 mkr
Högre hyreskostnad, -2.7 mkr

Det enda man tog upp var att ungdomsverksamheten gick med minus.

Nu finns Arenan på plats så vi vill inte riva den men vi vill att man hushållar med skattebetalarnas pengar. Vill man främja ungdomsverksamhet så kan man göra det med mycket mindre kostnader än att bygga en stor arena.

Visst kan det vara kul att det finns en stor Arena som används för handboll men varför ska det bara vara en handbollshall. Varför inte bygga en hall för gymnastik, scoutverksamhet, boule …

Det borde vara möjligt att driva en Arena i Lund som kunde gå runt och som dessutom kunde användas till ungdomsverksamhet. Kanske inte lika mycket men å andra sidan kunde man använda de extra intäkterna till att driva ungdomsverksamhet mer anpassade för ungdomsverksamhet. Ungdomsverksamheten behöver inga loger, behöver inte 4000 åskådarplatser.

Träffar: 13

tor
26
nov
2009
torsdag, 26 november, 2009 | Skriven av:

Karin Svensson Smith (MP) har ställt en interpellation till finansminister Anders Borg (M) ang kilometerskatt för tunga lastbilar. Svaret är tänkt att komma den 9 december. Det skulle även behövas kilometerskatt för all trafik. Även om vi får fler miljöbilar så måste trafikmängden minska om vi ska klara klimatproblematiken men även för att det ska bli ett bättre och mer hälsosamt samhälle.
Ser med spänning fram emot svaret!

Till finansminister Anders Borg (m)

Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, utrikes flyg och sjöfart inkluderat (2007). En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbiltrafiken.

maskros_25cmKoldioxidutsläpp från lastbilarna ökar stadigt, dels på grund av allt fler lastbilar och allt tyngre lastbilar, dels på grund av i princip utebliven effektivitetsutveckling med avseende på koldioxid. Trafikarbetet för tunga lastbilar på svenska vägar, mätt som fordonskilometer, har mellan år 1997 och år 2006 ökat med i genomsnitt 2 procent per år. Det finns alltså all anledning att agera för att långa lastbilstransporter ersätts med smarta kombinationer av väg, järnväg och sjöfart. På grundval av detta har jag ett antal frågor att ställa ministern.

I samband med att Klimatberedningen våren 2008 presenterade ett enigt förslag om att införa kilometerskatt för tunga lastbilar uttalade finansminister Anders Borg sin tveksamhet inför förslaget. Detta trots att regeringen i samband med regeringsförklaringen 2006 deklarerat att ”klimatfrågan är en ödesfråga för Sverige och för världen”. I regeringsförklaringen 2007 gav Reinfeldt även beskedet att regeringen anser ekonomiska styrmedel är centrala för att nå resultat i klimatfrågan:

”Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har en central roll i klimatarbetet. Inte minst krävs förbättrad samordning mellan energibeskattningen och övriga ekonomiska styrmedel inom miljö- och energipolitiken. En grundprincip i reformarbetet blir att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan. Särskild fokus kommer att läggas på koldioxidbeskattning och annan energibeskattning.”

Kilometerskatten är ett sådant effektivt styrmedel för att minska klimatpåverkan. Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) anser att en skatt i storleksordningen en krona per kilometer i genomsnitt skulle leda till tio procents minskning av trafikarbetet med lastbil och att utsläppen av koldioxid skulle minska i motsvarande grad, cirka 400 000 ton på årsbasis. Effekten på transportarbetet skulle bli betydligt mindre eftersom sektorn skulle effektiviseras.

Flera europeiska länder ligger före Sverige på detta område och har redan infört, eller planerar att införa kilometerskatt för tunga lastbilar. Några exempel är Schweiz, Österrike, Tyskland, Tjeckiska republiken, Slovakien, Frankrike, Slovenien, Nederländerna, Polen och Danmark.

De tekniska systemen finns. En modern kilometerskatt erbjuder en kombination av styrande avgifter och information som ökar effektiviteten i transportsystemet. Den kan därmed minska negativa effekter som miljöbelastning, slitage eller trängsel. Samtidigt ger den speditörer och förare möjlighet att öka effektiviteten och minska kostnaderna.

Det enda vi väntar på är det politiska beslutet. Den pågående åtgärdsplaneringen för kommande trafikinvesteringar bygger till och med på antagandet att kilometerskatten kommer att införas. Men hittills lyser beslutet med sin frånvaro. Därför vänder jag mig nu till Anders Borg.

Hittills har regeringen infört ett skarpt förslag för att minska klimatpåverkan från tunga lastbilstransporter. Förslaget är att införa ecodriving för lastbilschaufförer. Det är ett bra förslag, men sannolikheten att det har lägre klimateffekt än en kilometerskatt är överhängande. Jag är nyfiken på att veta om finansministern har något underlag som visar att införandet av ecodriving har större effekt än en kilometerskatt. Och det vore intressant att veta om Anders Borg har underlag som visar att det är rationellt att inte inför kilometerskatt.

Frågor till ministern:
Avser ministern föreslå skattemässiga åtgärder som svarar upp mot statsminister Reinfeldts påstående att klimatfrågan är en ödesfråga för Sverige och för världen?
Avser ministern agera utifrån statsminister Reinfeldts påstående att miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har en central roll i klimatarbetet?
Kan ministern hänvisa till något underlag som visar att ecodriving för lastbilschaufförer är lika effektivt som, eller mer effektivt än, kilometerskatt för tunga lastbilar?
Vilket underlag har ministern för att inte införa kilometerskatt för tunga lastbilar?

Karin Svensson Smith (MP)

Byt politik inte klimat_660

Träffar: 7

tor
26
nov
2009
torsdag, 26 november, 2009 | Skriven av:

Jan Samuelsson SDS skriver : Partiernas maktkamp marginaliserar

Varje måndagseftermiddag träffas företrädare från de stora partierna för sammanträde i kommunstyrelsens arbetsutskott, ksau.

Det är ksau som håller i femmiljardersbudgeten och föreslår besparingar. Det är ksau som samhällsplanerar – minns förslaget att dra E 22 under jord. Det är ksau som ger nämnderna uppdrag att utreda olika frågor och sätter igång politiska processer.

Ksau har, kort sagt, minst ett finger med i allt. Det är arbetsutskottet som sätter agendan för Lundapolitiken.

Det är här mycket av makten i Lund finns. Vad som däremot saknas i arbetsutskottet är kvinnor. 7 av de 9 i utskottet är män. I mäktiga kommunstyrelsen är sifforna likartade: 73 procent män.

I de inflytelserika styrelserna i de olika facknämnderna ser det nästan lika illa ut: 23 av de 33 ordförandena är män. Och detta trots att Lundaborna röstat fram drygt 40 procent kvinnor som sina företrädare.
Hur kan det bli så här?

Det är visserligen ett steg i rätt riktning att den del partier har könsvarvade listor. Ännu har inte alla det. Men det räcker inte. Efter förra valet när alliansen tillsatte ordförandeposterna så fanns det fler ordföranden som hette Lars än som var kvinnor.
Sedan är det också ett problem att det finns olika “tunga” poster. Ju mer makt desto mindre antal kvinnor.

Sedan kan man titta på hur det ser ut i förvaltningarna. Det är en övervikt av män på chefsbefattningar. En annan aspekt är medelåldern på politikerna.

Allt detta påverkar givetvis det politiska arbetsklimatet. Ska vi en bättre sammansatt politikerskara så behöver vi fundera på vilka förutsättningar som ska ges för våra politiker. Det kan vara mer sammanträdestid på dagtid.

Nu är det givetvis inte bara könet eller åldern som avgör hur man agerar som politiker men kvinnor och män har lite olika sätt att se på saker liksom det skiljer mellan unga och äldre. En jämn könsfördelning och en lägre medelålder ger en bättre förutsättning att fler aspekter finns med innan ett beslut tas. Det är inte en fråga om män är bättre än kvinnor eller att unga är bättre än äldre. Det är mer att en fråga att ta till vara fler aspekter och resurser.

Det politiska systemet gynnar männen eftersom det fortfarande är kvinnorna som tar mer ansvar för “arbetet i hemmet”. Sättet att jobba på kanske också gynnar männen.

Det allra bästa är att politker och förvaltningarna speglar sammansättningen i samhället (kön, ålder, etnicitet, …)

För små partier blir det extra svårt. Har man en plats är det svårt att få en jämn könsfördelning. Lättare blir det om man har fler platser.
För närvarande har miljöpartiet en ledamot och en ersättare i kommunstyrelsen. Tyvärr är det för tillfället två män på dessa platser. Tidigare har vi haft två kvinnor. Det hade varit bättre att vi haft en man och kvinna hela tiden.

Vi har varvade listor sedan lång tid tillbaka och i kommunfullmäktige har vi 3 kvinnor och 3 män. Vi delar på partiföreträdarskapet med en man och en kvinna.

Vi hade den yngsta fullmäktigelistan av alla partier men så blev det tyvärr så att några ungdomar flyttade från stan pga utbilning, jobb …
och så höjdes medelåldern och jag vet inte vem som nu har den yngsta. Givetvis inget är omöjligt men det är inte helt lätt.

Vi försöker göra vad vi kan men även vi kan bli bättre.

Är det någon som läser detta och vill bidra till att Miljöpartiet får en bättre representativitet.
Hör av er!
Byt politik inte klimat_660

Träffar: 9

tor
26
nov
2009
torsdag, 26 november, 2009 | Skriven av:

Gröna förslag för godare mat
Miljöpartiet har tagit fram en rapport med bl a tio krav på politik för god mat. Det är inte bara vilken mat vi äter. Det är ockås viktigt hur den maten odlas och lagas. Dessutom är det viktigt hur vi intar maten.
Det är en livsstilsfråga. Maten påverkar dessutom vårt klimat. Kött belastar klimatet många gånger mer än vegetarisk mat. Vi är noga med vilket bränsle vi stoppar in i våra bilar. Vi borde vara än mer noggranna vilket bränsle vi stoppar i våra kroppar.

SATSA PÅ GOD SKOLMAT I KOMMUNERNA
maskros_25cmKommunerna måste våga satsa på god mat i de offentliga storköken. Ge måltidspersonalen tid och resurser att upphandla och laga mat från bra råvaror. Gör delade upphandlingar så att det lokala näringslivet kan delta. En bra skolmat är en investering i barnens hälsa och utbildning. Miljöpartiet kommer i kommuner och landsting under det kommande året driva kravet på en ökad andel ekologisk mat på landets skolor och sjukhus.

SKOLKÖKSLYFTET
Vi vill genomföra ett skolkökslyft som ger måltidspersonalen kunskaper och verktyg för att höja kvaliteten på skolmaten. Staten och kommunerna bör tillsammans finansiera kompetensutveckling så att de kan gå från att vara kokerskor eller ekonomibiträden till att bli kockar. Man ska genom programmet få möjligheter att lära sig mer om barn, mat och hälsa, ekologisk och rättvisemärkt mat, och få kunskaper kring lagstiftning och rutiner så att man minskar rädslan för att göra fel.

RENSA I TILLSATSDJUNGELN
Begränsa de onödiga tillsatserna i skolmaten. Dåliga råvaror ska inte maskeras med kemiska tillsatser. Tillsatser som är otillåtna i ekologisk mat bör inte heller förekomma i skolmaten. Sverige bör också driva på EU för att få till stånd ett gemensamt stopp för onödiga tillsatser.
Det är också dags att, liksom Danmark, förbjuda transfetter i mat. EU-parlamentets miljöutskott har visat att stopp för transfetter är det mest kostnadseffektiva sättet att minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i EU.

STRATEGI FÖR ATT NÅ EKOMÅLET
Regeringen har försummat att vidta några som helst åtgärder för att nå målet om minst 25 procent ekologisk mat i offentliga storkök. Målet skulle vara uppnått till 2010, men kommer inte att nås om inte ytterligare åtgärder vidtas. En strategi måste snarast komma på plats för att målet ska nås. Regeringen måste visa att man menar allvar.

URSPRUNGSMÄRK ALLT KÖTT
EU ställer bara krav på ursprungsmärkning av nötkött. Men det är viktigt för konsumenten att få veta var allt kött kommer ifrån. Miljöpartiet vill att allt kött ska ursprungsmärkas. Även restauranger ska redovisa ursprunget för köttet som serveras.

SATSA PÅ REGIONAL MAT
Eldrimner, det nationella kompetenscentrat för småskaligt mathantverk bör få öronmärkta
resurser för att kunna utveckla sin verksamhet och ett utvecklat uppdrag som gynnar regional matkultur. Ett nationellt utvecklingscentrum för restaurang och storhushåll ska också inrättas med inspiration från Eldrimner.

FORSKNING OM SAMBAND MELLAN MAT OCH RESULTAT
Det behövs mer forskning kring hur maten och måltiden påverkar människors prestationer. Erfarenheterna är tydliga och ett antal utländska undersökningar visar på ett starkt samband mellan god mat och resultat i skolan. Dessutom vet man att dåliga matvanor har en stark påverkan på tillfrisknandet hos sjuka. Men det behövs mer forskning kring hur sambanden ser ut mer i detalj.

GE FÖRÄLDRAR TID FÖR BARN – OCH TID FÖR MAT
Många föräldrar upplever att man inte har tid i sin stressade vardag för att laga riktig mat till sina barn. Man är i hög utsträckning hänvisad till snabblagade halvfabrikat. Vi får en generation där många barn föredrar färdiglagade köttbullar framför hemlagade. Miljöpartiet vill ge alla småbarnsföräldrar möjlighet att gå ner i arbetstid med ekonomisk ersättning från staten. Vårt barntidsförslag ger mer tid med barnen och mer tid att laga och äta den goda maten för dem som vill.

SÄNKT MOMS PÅ EKOMAT
Miljöpartiet vill att det ska vara enklare att vara miljövänlig. Vi vill tillsätta en utredning
efter ett rödgrönt maktskifte om att sänka momsen på ekologisk mat.

ÖKADE ANSLAG TILL KOMMUNER OCH LANDSTING
För att ge kommuner och landsting möjlighet att satsa på god mat i de offentliga köken
behöver statsbidragen till kommunerna höjas i takt med konjunkturnedgången.

Läs hela rapporten!

Träffar: 7

tor
26
nov
2009
torsdag, 26 november, 2009 | Skriven av:

Miljöpartiet var med och drev på arbetet med att skapa en mer djurvänlig djurskyddslag. Lagen finns nu men efterlevs inte. Det är en massa snack och undanflykter. “Det är värre i andra länder”, “Djurrättsalliansen har bara tagit fram några speciella fall. För övrigt är allt jättebra.”, “Man skyller på att konsumenterna inte vill betala”.
Ansvaret att behandla djuren väl ligger helt och hållet på de som driver djuranläggningen. Djur är levande varelser och ska inte behandlas som produktionsenheter som om det vore en fabrik som tillverkar död materia.

Miljöpartiet vill mer än att bara prata. Det behövs mer resurser för att ha ett trovärdigt djurskydd. Utan en bra kontroll att lagen efterlevs kommer det tyvärr inte att fungera. Det borde inte vara så men så är verkligheten. Ekonomin betraktas som något övergripande och då kommer djurens behov i andra hand vilket är oacceptabelt. Djur är inte till för vår skull utan för deras egen skull.

mp_griskultingarNär både politiker och grisproducenter försöker få in svenska djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen, då har vi ett oerhört problem om inte djuruppfödarna kan rätta sig efter lagen, kommenterar Miljöpartiets jordbrukspolitiska talesperson Tina Ehn rapporteringen i Ekot.

– Vi vanliga konsumenter ska kunna lita på att den svenska djuruppfödningen sker enligt gällande lag, som i grunden är god. Problemet är att regeringen har monterat ned tillsynen. Djurskyddsmyndigheten är nedlagd och verksamhet har flyttats till länsstyrelserna utan att tillräckligt resurser har tillförts.

– Miljöpartiet driver att länsstyrelserna tillförs medel för att förstärka djurskyddet. De närmaste tre åren satsar vi totalt 80 miljoner kronor extra.

– Ska vi föda upp djur, så krävs både etik, intresse och sunt bondförnuft. Att föda upp djur kräver ansvar och ett samhälle som både stödjer och kontrollerar verksamheterna. Allt bygger på trovärdighet och ett aktiv djurskyddsarbete, säger Tina Ehn.

– Politiker runt om i Sverige arbetar med upphandlingsregler för att kunna ställa svenska djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen. Samtidigt kräver även producenterna att den offentliga upphandlingen sker enligt de svenska kraven på djurskydd, som är hårdare jämfört med många andra länder.

Läs mer!

Träffar: 10

tor
26
nov
2009
torsdag, 26 november, 2009 | Skriven av:

Fdr_MinkarDen 27 november är det Pälsfria fredagen, en internationell kampanjdag mot päls. Förbundet djurens rätt har en kampanj för att utöva påtryckning så att pälsfarmning blir förbjuden i Sverige. Rävfarmningen försvann i Sverige i slutet av år 2000 efter införandet av nya strängare regler.

Det finns många andra länder som redan infört förbud eller strämngare restriktioner.

England, Wales, Skottland och Nordirland
Pälsdjursuppfödning är förbjuden på etiska grunder från år 2003.
Italien
För att hålla minkar i fångenskap krävs från år 2008 stora ytor, vattenbad och en berikad miljö. De nya reglerna kommer sannolikt att sätta stopp för pälsfarmningen.
Nederländerna
Räv- och chinchillafarmning är förbjudet från år 2008. Ett etiskt förbud diskuteras mot minkfarmning i det holländska parlamentet.
Schweiz
Pälsdjur räknas som vilda djur och får enbart hållas i fångenskap om mycket stränga krav efterlevs. Därför finns inga pälsfarmer i Schweiz.
Tyskland
Fyra delstater (Bayern, Hessen, Nordrhein-Westfalen and Schleswig-Holstein) har infört stränga regler mot pälsfarmning.
Österrike
All pälsfarmning har stoppats, efter att de olika provinserna antingen förbjudit pälsfarmning eller kraftigt skärpt kraven. Den sista pälsfarmen lade ner redan 1997.

Djurens rätts kampanj:

I Sverige är det tillåtet att föda upp och döda djur för deras pälsars skull. Den svenska djurskyddslagstiftningen ska nu uppdateras, men pälsfarmningen är inte en av de frågor som uttryckligen ska ses över. Sverige halkar efter när flera länder inför förbud mot pälsdjursuppfödning.

Djurens Rätt tycker att detta är skandal och vi tänker göra pälsfarmningen till en valfråga 2010. Hjälp oss att påverka!

Jag kräver att lagstiftningen ändras så att det blir förbjudet att föda upp och döda djur för deras pälsars skull!

Skriv på listan!

Träffar: 26

Kategori: djurrätt  | Skriv en kommentar