SDS skriver : Nu måste vi slänga mindre mat

Varje svensk slänger i snitt ett halvt ton hushållsavfall per år. Samtidigt har hushållsavfallet i Sverige ökat med trettio procent under de senaste tio åren.

En ny kampanj i Skåne och resten av landet ska få svenskarna att slänga mindre mat och annat hushållsavfall i soptunnan.

Om den totala mängden hushållsavfall i Sverige minskar med fem procent skulle de årliga utsläppen av växthusgaser minska med 300 000 ton.

Det motsvarar utsläppen från en medelstor svensk kommun, enligt Naturvårdsverket och organisationen Avfall Sverige som står bakom den svenska delen av kampanjen ”Europa minskar avfallet”.

Jättebra att det uppmärksammas att det slängs så mycket mat. Kampanjen pågår mellan 21-29 november. Tanken är att uppmärksamma frågan och lyfta fram bra exempel på hur man kan minska sopmängden.

Trots att 97 procent av avfallet idag återvinns räcker det inte, utan alla måste börja med avfallsminimering för att minska sopberget, enligt Anna-Carin Gripwall, informationschef Avfall Sverige.
– Vi vill visa konsumtionens direkta påverkan på miljön och växthuseffekten. Varje persons enskilda bidrag har stor betydelse för helheten om vi ska lyckas minska sopberget och dess skadliga effekter på miljön, säger hon.

Det beror nog på hur man räknar om man ska komma fram till att 97 % återvinns. Det är mycket som slängs som kan användas. Att affärerna säljer livsmedel är ju något som vi får betala för på de varor vi köper. Det slängs mycket mat som skulle kunna ätas.

Det finns de som gör det till en livsstil att bara leva på “överflödet”. “FRIGAN.SE – VÅGA LEV PÅ ÖVERFLÖDET!”

Den här bloggen skapades för att vi ville politisera vårt billiga och miljövänliga sätt att skaffa mat – genom sopdykning, dumpster diving, friganism eller vad nu man vill kalla det. Visst hade vi spridit information om friganism och hur man själv kan gå tillväga för att dumstra mat tidigare, men då på individbasis och till en begränsad grupp av människor. Genom bloggen ville vi inspirera människor, inte bara från eko-rörelsen och bland konsumtionskritikerna, utan även skapa en allmän attityd att det är något självklart att ta hand om det som butikerna (och samhället i övrigt) slänger. Samtidigt som våra inlägg vittnar om en lycka över allting vi hittar, ställer vi oss enormt kritiska till det system som skapat detta överflöd och därmed en del av vår livsstil. Det kan vara bisarrt att leva friganskt, och det hoppas vi går fram genom våra berättelser och bilder.

Det är ett otroligt slöseri med resurser. Svält är ett stort problem i världen men detta beror inte ännu så länga i alla fall på att det finns för lite mat. Det beror mer på att alla inte får tillgång till den mat som produceras.

Även om man inte går över på att bli “FRIGAN” så finns det en massa man kan göra. Genom att köpa mer råvaror och laga sin egen mat kan man minska slöseriet. Råvaror har oftast längre hållbarhet än färdiglagade livsmedel. Eftersom vi ska kunna köpa allt när som helst blir det automatiskt att en del måste kasseras.

Bara genom att köpa ett surdegsbröd kan man minska brödavfallet. Ett surdegsbröd håller längre och blir ibland godare efter några dagar. Mycket av brödet som säljs i affärerna är rena svampar och innehåller mycket luft. De är godast att äta nybakade och blir snabbt hårda.

Många gånger så slänger man mat pga av att man köpt en storförpackning för att den var billigare. Man glömmer lätt bort att en stor förpackning kan innebära större svinn. Prissättningen “Köp 3 betala för 2” lurar oss också att köpa mer än vad vi egentligen kan göra av med.

Många styrs också bara av ordet extrapris och speciellt “köp 3 betala för 2”. det har gjorts försök där man kunde köpa en chokladkaka för 8.90 och tre för 29.90. Många tog tre eftersom det var en stor röd lapp med extra pris och köp 3 betala för 2.
Alla räknade inte för att kolla vad styckepriset blev om man köpte tre.

Det borde ju inte vara så att extrapris är dyrare men det visar hur priskänsliga många är.

Sedan är det ju så att det är dyrare att reparera än att köpa nytt. Det finns varor på marknaden som jag inte förstår hur de kan säljas så billigt som de gör.
Många klagar på att kläder är dyrt. Men om man betänker hur mycket som måste göras innan det blir ett par byxor så är det billigt. Det köps alldeles för mycket kläder som sedan slängs innan de är utslitna.
Kvalitén på kläder har blivit sämre men det passar “slit och släng”-samhället. Det vore ju inte så bra för HM om kläderna höll flera säsonger. Men det vore bra för miljön. När det gäller tygtillverkning så är det fortfarande så att många människor måste jobba i dålig arbetsmiljö bara för att vi ska få billiga tyger.

Det pratas så ofta om att handel är så bra för fattiga länder och senast idag klagade folkpartiets partiledare på att Miljöpartiet var emot fattiga länder för att miljöpartiet vill värna lokal produktion.

Det låter ju jättefint att vi stödjer fattiga länder genom att vi handlar av dem. Tyvärr innebär det också att arbetsmiljön är dålig, löner urdåliga och att man använder barnarbete. Därför är rättvis handel väldigt viktigt. Detta ger dyrare produkter men ökar många människors livskvalié och är bättre för klimatet.

Transporterna är alldeles för billiga dessutom. Det finns många exempel på detta.

Ta t.ex. räkor som fångas av norska fiskare utan för Norges kust. Dessa skickas till sydostasien för att skalas sedan skickas de tillbaka för att säljas i Norge.

Äpplen från Nya Zeeland är billigare än äpplen från Kivik.

Dessutom känns det lite dumt att svenska bönder ska sälja mjölk i Europa och att bönder i övriga Europa ska sälja mjölk i Sverige. Basvaror borde kunna produceras lokalt och därmed minska transportarbete och därmed gynna miljön. Sedan finns det en del produkter som inte kan produceras överallt och dessa kan givetvis handla med men då blir det lite dyrare varor.

Kaffe är svårt att producera i Sverige men vi behöver ju inte dricka så mycket kaffe som vi gör. Vi borde i alla fall betala ett pris som gör att de som odlar kaffebönorna får en bra lön och att de slipper jobba med gifter.

Vi borde kunna ha en egen produktion av kläder. Att det inte “lönar sig” beror mycket på att vi har högre löner i Sverige. Få svenskar skulle vilja jobba för de lönerna som de som syr kläderna, som säljs i våra butiker, har.

Det kan ju inte vara så att vi inte vet hur man syr kläder eller att vi skulle vara så mycket sämre på det än t.ex. en som bor i Indien.
Det är nog bara skillnaden i löner och arbetsmiljö som gör att Sverige inte har en egen TEKO-industri som vi hade förrut.

Som sagt bra med kampanj att minska slöseriet men det gäller inte bara att minska det vi slänger i soppåsarna. Men det är en bra början …

Läs mer om kampanjen på minskaavfallet.se