I DN kan man läsa ”Oansvarigt öppna för torskfiske i Östersjön”

Östersjöexperter vill freda torsken ännu några år: För tidig start förstör ett framtida lönsamt fiske och skadar miljön. Vi balanserar på gränsen till att lyckas återskapa ett rikt torskbestånd i Östersjön och ett friskare hav. Men det är alldeles för tidigt att blåsa faran över. På 90-talet var politikerna för snabba att tillåta ökat fiske och därför fick vi återigen en kollaps, skriver Björn Carlson, ordförande i Baltic Sea 2020, och professor Sture Hansson, Stockholms universitet. Det största problemet för miljön och torsken är EU:s gemensamma fiskepolitik. EU:s fiskeministrar har i många år satt för höga kvoter. Under Sveriges EU-ordförandeskap måste jordbruksminister Eskil Erlandsson sätta ned foten och tydligt markera att torskfisket är en miljöfråga.

Vi vill påstå att de flesta som diskuterar torsken i Östersjön förbiser den viktigaste frågan: torskfisket ska ses och behandlas som en miljöfråga. Det är en av de viktigaste miljöfrågorna för Östersjön, och det är en miljöfråga som har en lösning som ger påtagliga effekter inom några få år. Det är dessutom en miljöfråga där alla kan bli vinnare: befolkningen runt Östersjön får ett renare hav, yrkesfiskarna kan få ett lönsamt fiske och konsumenterna kan njuta av lokalt fångad torsk igen.

Så länge torskfisket styrs av kortsiktiga näringspolitiska överväganden kan vi aldrig ”blåsa faran över”, det visar tidigare erfarenheter.

Haven är viktiga ekosystem som inte kan behandlas hur som helst.
Det industriella fisket har sedan 1950-talet tömt världshaven på mellan 70 och 90 procent av de stora rovfiskarna. Detta har radikalt ändrat ekosystem och försvagat havens motståndskraft mot andra miljöhot. EU är världens näst största fiskenation, en av världens största fiskimportmarknader, EU är ansvarigt för en mycket stor del av den utfiskning som pågår i världshaven.

Under lång tid har det blivit en bättre förståelse att vi inte kan fiska hur mycket som helst utan att det påverkar framtidens möjligheter. Att nu blåsa faran över är verkligen riskfyllt. Visserligen har det blivit konstigt att de godkända fiskkvoter som får tas upp från svenska fiskare inte äts lokalt utan exporteras till andra länder är tokigt. Torsken är en viktig kugge i Östersjöns ekosystemet. Även om det finns positiva signaler att torsken har återhämtat sig måste vi ta det lugnt till vi är helt säkra innan kvoterna kan ökas.

Isabella Lövin som är en av Miljöpartiets kandidater till Europaparlamentet har skrivit mycket om hav och fiske. På NEWSMILL kan man läsa :

“Torskens återhämtning beror på inskärpning av kontrollen av svartfisket, till en del om trots allt minskade kvoter, men framför allt handlar det om en oerhörd tur”

Ibland ska man har tur men man kan inte räkna med den. Därför är det viktigt att vi är återhållsamma.

Att vår jordbruksminister trixar och utan att ha stöd från den svenska riksdagen är med och tar EU-beslut om att chockhöja torskkvoterna är ett annat stort problem. Detta visar att alliansen mest bryr sig om kortsiktig ekonomisk politik. Haven är ett viktig resurs och har man ett långsiktigt tänkande kan det ge oss mycket bl.a. i form av fisk som kan ätas. Om man nu måste äta fisk. Haven är livsviktiga ekosystem inte bara ur fiskperspektiv utan utgör en livsnödvändighet om planeten ska överleva.