SDS skriver : “EU-medlemskapet splittrar mp”

“Idag inleder miljöpartiet sin medlemsomröstning. Under fyra veckor ska 8 000 miljöpartister tycka till om mp bör vara för eller emot ett svenskt EU-utträde.

De interna EU-debatterna har redan dragit i gång mellan miljöpartiets ja- och nejfraktioner. I helgen intensifieras diskussionerna med en het EU-debatt i Malmö mellan Yvonne Ruwaida och Karin Svensson Smith och med en lika tuff debatt i Göteborg mellan Ulf Holm och Peter Eriksson.

Lennart Olsen, kommunpolitiker i Upplands Väsby, leder nej-kampanjen och svarar följdriktigt nekande. Han har på nej-sidans webbsajt listat tio goda argument för ett fortsatt svenskt EU-medlemskap, men har ett övergripande huvudargument:
– Det behövs en politisk nivå ovanför nationalstaten för att ta hand om stora gränsöverskridande frågor – med miljöfrågan som allra viktigast, säger Olsen.

Merete Kapstad är mp-politiker i Göteborg och listar på ja-sidans sajt sex goda skäl att rösta ja. De främsta är att EU:s utveckling inte är grön och att folkstyre är viktigare än Brysselmakt.
– EU utvecklas inte i positiv riktning. Då finns det ingen anledning för Sverige att vara medlem, säger hon.

EU-debatten försiggår till stor del på nätet. Men själva omröstningen görs med hjälp av Posten. Alla medlemmar har fått en numrerad röstsedel. På den ska ett kryss plitas i en ja- eller nejruta. Därefter skickas valsedeln till miljöpartiets kansli.

Den 30 september är sista röstdag. Den 6 oktober publiceras röstresultatet. Den 17 oktober samlas miljöpartiet till extrakongress i Göteborg för att anpassa sin EU-politik till medlems viljan.”

Var är SDS när miljöpartiet för fram sin EU-politik?

Typiskt att det är så intressant för media att skriva om konflikter. På samma sätt blir det om en politiker av många gör något dumt, då är detta förstesidestoff. Att skriva om alla de politiker som lägger stora delar av sin fritid utan betalning och som drivs av sitt engagemang, är inte så intressant.
Tyvärr!

Nu bjuder vi inom miljöpartiet på denna “nyhet”.
Det finns endast små, om inga, skiljelinjer när det gäller själva sakpolitiken. Miljöpartiet har fört en konsekvent kritisk linje och kommer fortsättningsvis att göra detta oavsett om det blir ja eller nej i vår interna omröstning.
Frågan om utträde kommer inte att avgöras i Bryssel eller genom val till EU-parlamentet. Utträde eller ej är en fråga för Sveriges invånare och ska diskuteras i samband med allmänna val till Sveriges Riksdag. Om Sverige ska lämna EU är dessutom en lämpligt fråga att ta ställning till i en folkomröstning, som direkt ska avgöra frågan.

Frågan om Sverige ska lämna EU eller inte, är just nu väldigt hypotetisk. Det finns inget sådant förslag att ta ställning till. Det är inte ens reglerat hur man ska kunna lämna EU. Det finns en majoritet i Sveriges Riksdag att Sverige ska vara kvar i EU. Däremot är det inte helt säkert att det finns en lika stor majoritet för detta bland Sveriges befolkning.

Ett EU-medlemskap är inte avgörande för en nations möjligheter att existera. Norge och Schweiz är exempel på att det går att existera utan medlemskap. Övriga länder som är med i EU visar att det går att existera även om man är medlem.

Så varför bjuder nu miljöpartisterna på denna “konflikt”?

Ja jag vet inte. Kanske är det för att man tror att man kan få ett större stöd bland väljarna och därmed ska miljöpartiet kunna påverka mera.

Personligen tycker jag att det var väldigt otaktiskt att föra upp frågan “NU“. Nu blir det mycket fokus på JA eller NEJ, till en hypotetisk fråga och givetvis mindre fokus på vad miljöpartiet tycker rent sakpolitiskt.

Tiden var inte den bästa. Just finns det förslag till ett nytt fördrag, Lissabonnfördraget, som miljöpartiet är kritiska till. det är inte bara miljöpartister som är kritiska till detta fördrag. De som är EMU-moståndare borde inte heller tycka att detta är något bra fördrag eftersom det är inskrivet att alla medlemsländer ska vara med i EMU.
Irland har röstat och sagt nej och då måste det till ett nytt fördrag.

Nu är det bestämt och snart vet vi hur det gick. Oavsett “valresultat” gäller det nu för oss miljöpartister att fokusera på sakpolitiken och fortsätta driva en långsiktigt hållbar grön politik i Sverige och i EU.