Inlägg under kategori » trafik «

tis
14
okt
2008
tisdag, 14 oktober, 2008 | Skriven av:

Ett av de effektivaste sätten att öka attraktiviteten och kapaciteten hos kollektivtrafiken är att bygga spårvagnslinjer. I många större svenska städer finns stombusslinjer med tät trafik som redan idag skulle kunna göras om till spårvagn, och bli ett lyft både för klimatet och för stadsmiljön.

Miljöpartiet föreslår en statlig delfinansiering för byggande av spårvagnslinjer i större städer. Samtidigt har vi gått igenom förutsättningarna för att dra spårvägslinjer i åtta större städer, och presenterar här olika exempel på hur det skulle kunna se ut i städer som Linköping, Uppsala, Malmö, Lund med flera.

Det byggs spårvagnslinjer med stor intensitet runtom i europeiska städer. Exemplen är många på hur stadsmiljöer och kollektivtrafik förbättrats dramatiskt efter införandet av spårvagn. Det finns stor anledning att inspireras av dessa städer som valt att prioritera kollektivtrafiken framför bilen, och på så sätt även gett prioritet till cyklister och fotgängare.

Det är lätt att få känslan av att omställningen till ett klimatsmart samhälle är fyllt av uppoffringar. Men denna genomgång av europeiska förebilder och svenska exempel på spårvagnsutbyggnad visar att det är precis tvärtom. Att satsa på spårvagn är att skapa en mänsklig och levande stadsmiljö där alla som rör sig i staden ges möjlighet till ett klimatsmart resande.

I det följande redovisas exempel på spårvägsutbyggnader i totalt 10 städer som skulle kunna rymmas och delfinansieras med statsbidrag inom den av Miljöpartiet föreslagna ramen, 24 miljarder kronor i statsbidrag till spårutbyggnad under en 15-årsperiod. Exemplen har tagits fram efter kontakter med planeringsmyndigheter, trafikföretag och Miljöpartiets ansvariga olitiker från respektive stad.
De redovisade spårvägsutbyggnaderna ska ses som exempel på intressanta projekt som i några fall är beslutade, men i de flesta fall fortfarande är under utredning. Planeringsförutsättningar och kostnadsberäkningar förändras ständigt, vilket gör att det idag inte är möjligt att med säkerhet fastställa utformning och beräkna kostnader för varje enskilt objekt.
Sammanställningen bör dock ge en ganska god bild av ungefär vilken spårutbyggnad som är möjlig inom den av oss föreslagna ramen.

LUND STN-BRUNNSHÖG
2003 öppnades kollektivtrafikstråket Lundalänken från stationen via universitetssjukhuset, tekniska högskolan, forskningsbyn, Brunnshög och vidare ut mot Södra Sandby. Idag trafikeras stråket med buss, men det är anpassat för att enkelt kunna konverteras om till spårväg. Alla radier, broar och all bebyggelseplanering runtomkring har det senaste decenniet anpassats för att rymma spårtrafik. S, v och mp initierade och satte igång LundaMats, en plan för att miljöanpassa transporterna i Lund.
Inom ramen för detta projekt som pågår fortfarande är Lundalänken en strategisk del. Längs med sträckans centralare delar, Lund Stn-Brunnshög, finns ett stort och ökande reseunderlag. Sedan Lundalänken invigdes har biltrafiken inte ökat trots att Lund är en av de städer som växer mest i Sverige. En konvertering till spårväg kommer att vara nödvändig för att möta efterfrågan på kollektivtrafiken. Det som idag står i vägen för spårväg är bristen på statlig delfinansiering.

BRUNNSHÖG-DALBY
Att ansluta Lund med Dalby med spårväg skulle ha stora regionala effekter. Dalby fungerar idag som knytpunkt för många av Skånetrafikens bussar och det finns flera ytterligare förslag om ny spårtrafik till Dalby.

Detta är givetvis något som borde tas med i Lunds ÖPL-arbete (översiktsplan).

Undrar om det finns några andra partier som vill hoppa på “tåget”?

Läs hela rapporten!

mån
13
okt
2008
måndag, 13 oktober, 2008 | Skriven av:

Lund ska snart lämna in sin ansökan till att bli Kulturhuvudstad 2014. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan för Kulturpolitisk strategi i Lunds kommun. Styrgruppen som jag har den stora förmånen att vara med i ska åka till Stavanger i Norge som är kulturhuvudstad tillsammans med Liverpool. Handlingsplanen ska givetvis göras oavsett om Lund blir kulturhuvudstad. Det är i alla fall bestämt att styrgruppen ska åka till Stavanger för att se om vi kan lära något av deras satsningar och deras arbete att sätta folus på kultur.
Stavanger ligger på JNorges västkust.
Jag känner att jag, personligen, inte kan inte flyga i dessa dagar då klimathotet syns så tydligt. Alternativet hade givetvis varit att avstå helt från resan. jag bestämde mig, jag vill åka med. Norges geografi gör det inte lätt att ta sig dit med något annat än flyg. Att det inte finns ett internationellt bokningssystem gör det inte lättare. Jag gav mig den på att det måste gå att åka tåg till Stavanger.

Jag började med SJ:s hemsida. Jag skrev i att jag ville åka från Lund till Stavanger. Stavanger fanns förstås inte. Så jag försökte då med Oslo. Till slut fick jag fram en resa till Stavanger. Avgång 14.22 från Lund C och med byte i Göteborg och Oslo och med ankomst till Stavanger 7.28. Alltså bara 17 timmar senare. Tågstationen ligger sedan bara några kvarter från hotellet vi ska bo på.
Återresan ska vara på en söndag, någon gång på eftermiddagen. Om det var svårt att komma till Stavanger så var det ännu svårare att komma därifrån. Det kan ju givetvis ett trick att behålla turisterna några extra dagar i alla fall de som åker tåg.

Det var helt omöjligt att åka samma väg tillbaka. Efter en hel del trixande så fick jag ihop en resa via Bergen vilket tyvärr inkluderar en bussresa mellan Stavanger och Bergen. Jag fick gå in på NSB:s hemsida och leta samt söka på bussresor i Norge för att hitta en förbindelse från Stavanger till Bergen.

Priset blev ungefär detsamma, något billigare med tåg men inte mycket.

Restiden med flyg blir ca 4-5 timmar enkel resa om man inkluderar resa till och från flygplatserna.

En annan liten irriterande sak var när jag ringde till resebyrån och skulle byta min flygbiljett mot en tågbiljett. Först sa jag att jag ville byta min flygbiljett. Det skulle givetvis inte vara några problem eftersom resebyrån trodde att jag bara ville byta flygavgång. När jag sa att jag ville åka tåg i stället sa resebyrån att de inte kunde hjälpa mig eftersom man bara prioriterade flygresor under lunchen. Jag fick lämna mitt telefonnummer och sedan skulle resebyrån ringa upp.
De ringde upp en bra stund efter lunchen men de ringde i alla fall.

Jag gav resebyrån alla uppgifter om stationer, byten, avgångstider och ankomsttider. Vi kom överens om att resebyrån skulle ringa tillbaka när det hade gjort biljetten. När de ringde tillbaka hade de inte följt mina instruktioner utan hade hittat en resa tillbakak via Hallsberg. Vilket inte är så konstig eftersom det är det man får upp om man söker på SJ:s hemsida om man inte väljer ett extra val “via Göteborg”.

De kunde till slut fixa tågbiljetten men bussbiljetten kunde de inte fixa.

Så det är lätt att förstå att många väljer flyg.

Nu har jag den stora förmånen att ha en bärbar dator så jag kan jobba under en stor del av resan. Att jag missar tid med min sambo får vi ta igen senare är lite svårare att fixa men det går säkert efter som min sambo är en förstående kvinna.

Jag får i alla uppleva ett litet äventyr dels genom resan och dels med besöket i Stavanger. Nästa måndag vet jag hur det gick får väl skriva en liten reserapport.

fre
10
okt
2008
fredag, 10 oktober, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : “Hallandsåstunneln försenas igen”

“Tunnelbygget genom Hallandsås försenas åter, nu med ytterligare tre år. Först 2015 beräknas bygget vara klart. Totalt är byggkostnaden nu 10,5 miljarder kronor.

Vid en presskonferens idag meddelade Banverket att man kommit överens med entreprenören Skanska Vinci om att dela på ansvaret för förseningen.

Orsaken till förseningen är att byggtakten sedan bygget startade om 2004 varit långsammare än beräknat.

Enligt Banverket fungerar den byggmetod man valt nu bra, men tidplanen och kostnadsramen går inte att hålla. Kostnaderna ökar med 800 miljoner kronor och totalt beräknas tunneln ha kostat 10,5 miljarder kronor när den står klar 2015, vid det laget 19 år försenad.

Idag är 57 procent av huvudtunnlarna färdiga. Två 8,5 km långa järnvägstunnlar ska löpa parallellt genom Hallandsås. Priset per kilometer blir med de nya fördyringarna 1,2 miljarder per kilometer.”

Hallandsåstunnelprojektet blir bara värre och värre. I april skrev jag om detta fantastiska projekt. Då skulle tunneln vara klar 2012 och kostnadsökningen var prognistiserad till att bli 6,5 miljarder.

Nu “blir” tunneln klar 2015, bara 19 år för sent, till en kostnad av 10,5 miljarder. Vilket alltså är 1,2 miljarder per kilometer Totalkostnaden blir minst 11 gånger dyrare än vad man ursprungligen tänkt sig.

Det hinner nog hända en del innan tunneln är klar det är 7 år kvar och bara 57% av huvudtunnlarna är klara.

Hela projektet är en skandal som tydligen får hålla på hur länge som helst och till vilken kostnad som helst.

1997 sa dåvarande kommunikationsminister följande:

“Om man kan åka till månen fram och tillbaka, så kan man också tycka att det är rimligt att tycka att man ska kunna bygga den här tunneln och andra stora tunnlar miljösäkert.”

Har man verkligen åkt till månen?
Ja man kan ju undra!

tor
9
okt
2008
torsdag, 09 oktober, 2008 | Skriven av:

DN skriver : “Utredare vill öppna upp järnvägen”

“En statlig utredning vill avskaffa SJ:s monopol – igen. “För resenärerna betyder det ett annat utbud av förhoppningsvis prisvärda resor”, säger regeringens utredare Jan Brandborn till TT.

Redan för några år sedan presenterade Jan Brandborn en järnvägsutredning där han förslog att SJ:s monopol på de kommersiellt lönsamma linjerna skulle slopas, men så blev det inte. På torsdagen lämnade han över en ny utredning till infrastrukturminister Åsa Torstensson (c).

Brandborn hade fått i uppdrag att ta fram förslag på hur konkurrensen kan öka för persontransporter på järnväg. Han föreslår en modell som bygger på att inga ensamrätter ska gälla. Alla som uppfyller de grundläggande villkoren ska få lov att ansöka om att trafikera en sträcka.”

Ska man behöva utreda hur man kan öka konkurrensen! Det är väl ganska så självklart att konkurrensen ökar om fler bolag får köra tåg.

Frågan som borde utredas är hur ska man kunna öka antalet tågtransporter på bilens och flygets bekostnad?

Konkurrens låter så bra men behöver inte gynna resenärerna. Det kan bli mycket krångligare och dessutom “Vem tar hand om mindre lönsamma sträckor?”

Ska man tillåta fler bolag måste man också se till att det är möjligt att köpa “varandras biljetter” hos alla som kör tågen. Det måste helt enkelt bli enklare att boka tågbiljetter. Nu är det helt OK om man bara åker med t.ex. SJ men om man ska få med någon annan tågoperatör blir det genast mycket krångligare.

Dessutom borde man jobba på att man ska kunna boka biljetter till andra länder.

Utredarens rapport ska presenteras i morgon den 10 oktober!

Läs direktiven till utredaren!

tis
7
okt
2008
tisdag, 07 oktober, 2008 | Skriven av:

Nya MiljöAktuellt skriver : “Hemtjänsten ska köra vinddrivna elbilar”

“I november levereras de första elbilarna till hemtjänsten i Borgholm och Mörbylånga kommuner. Elbilar laddade med vindkraft är för Kalmarregionen ett viktigt sätt att minska koldioxidutsläppen – för hemtjänsten innebär det också en ekonomisk besparing.

Hemtjänstpersonalen i kör i snitt 4750 mil per bil och år, vilket ger en drivmedelskostnad för vindkraftsel på cirka 10 000 kronor. Tillkommer 2500 kronor för leasing av batteriet. Jämfört med en bensinbil ger det en årlig drivmedelsbesparing per bil på 32 500 kronor (räknat på förbrukningen 0,7 liter milen och ett bensinpris på 13 kronor).

Samtidigt sparas mer än 5,7 ton koldioxid per bil om man räknar med nollutsläpp från vindel.

Räckvidden på 17 mil är tillräcklig och några laddställen behöver inte byggas eftersom hemtjänsten redan använder motorvärmare. Leverans av 100 procent vindel ordnas av kommunerna själva genom avtal med lokala elbolag som också har egna vindkraftverk.”

Nu är det ju inte bilarna direkt drivna av vinden men indirekt. Intresssant!

Bilen kommer från Norge. Detta borde någon av våra tidigare svenska biltillverkare ha satsat på.

Kanske kan det bli något även för Lund och Skåne.

ons
1
okt
2008
onsdag, 01 oktober, 2008 | Skriven av:

Nya MiljöAktuellt skriver : “Inga snabbtåg i regeringens transportsatsning”

“Transporter Regeringen satsar 417 miljarder kronor på transporter mellan år 2010 och 2021. 136 miljarder ska gå till drift och underhåll av vägar och medfinansiering av enskilda vägar. 64 miljarder kronor avsätts för drift och underhåll av järnvägar. Resterade belopp, 217 miljarder, går i huvudsak till investeringar.”

Alliansen satsar 417 miljarder varav merparten går till vägar. Det som hade behövts hade varit en kraftig satsning på spårburen trafik. En omställning från väg till järnväg. För att kunna minska klimatbelastningen. Med alliansens förslag kommer koldioxidutsläppen öka.

Dessutom har alliansen tagit bort de femtioprocentiga statsbidragen till länstrafikens inköp av tåg. Vilket kommer att påverka länstrafikens investeringar mycket negativt.

Summering av propositionens fyra största brister:

1) Satsningen på höghastighetsbanor skjuts på en oviss framtid. Därmed läggs ytterligare kanske ett årtionde till de årtionden som redan gått utan en sådan satsning. Det skapar en extra flaskhals i morgondagens transportsystem när utrymmet på banorna blir för litet för de behov som kommer att uppstå med klimatarbetet.

2) Regeringen vill spendera 25 miljarder på en motorväg som för mer bilar in på det begränsade vägutrymmet i Stockholm. Därmed ökar utsläppen av växthusgaser, hälsoproblemen av avgaserna blir större och mer trängsel skapas.

3) Satsningen på vägar är för stor och satsningen på järnvägar för liten. I budgeten satsade regeringen dubbelt så mycket på nya vägar som på järnväg, trots att järnvägen har slagit i kapacitetstaket och inte kan ta emot fler passagerare eller mer gods. Även i infrastrukturen är tyngdpunkten för mycket på väg och för lite på järnväg.

4) Att regeringen nu avskaffar de femtioprocentiga bidragen till regionerna för inköp av tåg kommer att orsaka att länstrafiken får mycket svårare att erbjuda platser till de resenärer som väljer tåg istället för bil. Spår gör ingen nytta så länge det saknas tåg för att åka i.

mån
29
sep
2008
måndag, 29 september, 2008 | Skriven av:

Även om helgen blev kort, enbart söndag som ledig dag, så var den skön. Vädret var kanon med stora möjligheter till uppbyggande trädgårdsarbete. Nu är det nästan bara skörd av äpplen och beskärning kvar innan trädgården kan gå i vintervila. Vindruvorna har klarat sig otroligt bra. Bästa skörden någonsin.

Fredagen och lördagen ägnade jag åt miljöpartiets förtroenderåd och tågresa tur och retur Stockholm.

Förra veckan så skrev SDS “Stressade föräldrar fast i fartkontroll”.

“Lärare och föräldrar på skolorna i S:t Lars-parken har klagat på att många struntar i 30-gränsen. Igår morse slog polisen till mot fartsyndarna. Mer än varannan fortkörare var en förälder som skulle lämna sina barn vid skolan.

Scenen upprepas varje morgon utanför nästan alla svenska skolor:
Klockan är strax efter åtta. Stressade föräldrar, redan sena till jobbet, bromsar in framför skolan och lämnar av sina barn.

Totalt vid de två kontrollerna togs 45 bilister för fortkörning. 26 av dem var föräldrar som skulle lämna eller hade lämnat sina barn på någon av skolorna i parken. Tio var personer som arbetade i S:t Lars-parken. Resterande nio körde bara igenom området, något som också det är förbjudet.

– Högsta noteringen var 48 kilometer i timmen. Det var en förälder som just hade lämnat sitt barn på en skola.”

Detta är visserligen inget nytt. Man blir ändå beklämd av att man inte tänker längre än näsan räcker.

Hur ska man kunna få människor att agera i mer komplicerade sammanhang när man inte ens kan få föräldrar och lärare att inse att man inte ska köra fort utanför en skola. Att skylla på att man är stressad gör det än mer pinsamt.

I bland var det bättre för. Jag kommer ihåg när jag själv gick i skolan (låg- och mellanstadiet). Alla gick själva till skolan om man inte cyklade. Möjligen fick man eskort av en gåendes förälder.

Nu kan man läsa i Allt om barn “Håll koll på barnen med GPS-jacka”.

“Nu är den här. GPS-jackan som hjälper föräldrar att hålla koll på barnen. Det är bara att logga in på internet och läsa av var jackan är någonstans.
– Vi har märkt att föräldrar gärna vill ha total koll på sina barn.”

Denna produkt kan kanske sponsras av FRA.

mån
22
sep
2008
måndag, 22 september, 2008 | Skriven av:

I dag är det bilfria dagen. För många av oss blir det ingen skillnad eftersom vi normalt inte kör bil och inte ens äger en bil.
Förhoppningen är att några tänker till lite extra. Tyvärr missar man poängen många gånger då man
Världens snabbaste cyklist Sam Wittingham slog sitt eget världsrekord på 200 meter med flygande start. Nya rekordet ligger på strax över 132 km/h. Lösningen är inte att ersätta alla bilar med denna typ av cykel men det är ändå imponerande att man kan komma upp i dessa farter.

Mellan den 16-22 september varje är det Europeiska trafikantveckan. Lunds kommun har haft aktiviteter under veckan men i dag är det tydligen inga aktiviteter på den “Internationella bilfria dagen”.
Lite överaskande. Tog det för givet men det ska man tydligen inte göra. Får bevaka det till nästa år. Kommunen borde uppmärksamma denna dag. Det görs en hel del men man kan givetvis göra mera. Förhoppningsvis blir det några som prövar att ställa bilen och använda apostlahästarna, cykel eller kollektivtrafik i stället för bilen.
Nu säger säkert en del man ju inte ersätta bilen med att gå eller cykla. Att gå eller att cykla är för långsamt. Hälften av alla bilresor som görs i Malmö är kortare än fem kilometer. En tredjedel är kortare än tre kilometer.
Hur situationen är i Lund vet jag inte.
Det finns kampanjer som kallas “Du tänker väl inte vara löjlig idag?“. Det är tre städer Malmö, Helsingborg och Kristianstad som är med på denna.

På kommunens hemsida kanman hitta en del tips. Bl.a. något som kallas “Pendlometern“. Den mäter och jämför din pendling
Pendlometern är en unik service för dig som pendlar till en arbetsplats i Lunds tätort. Pendlometern ger dig ny kunskap om vad ditt pendlande verkligen innebär i form av tidsåtgång, kostnader, utsläpp och kaloriförbrukning.

Pendlometern är också ett verktyg för att jämföra olika färdmedel med varandra på just din pendlingssträcka. Vad innebär det om jag byter bilen mot buss eller cykel? Vad tjänar eller förlorar jag på att byta bil?

Så här snabbt kan man cykla!!!

Läs mer om vad som händer i Europa!

sön
21
sep
2008
söndag, 21 september, 2008 | Skriven av:

Nya MiljöAktuellt skriver : “Naturvårdsverket: Inför kilometerskatt i Sverige”

“Inför kilometerskatt i Sverige och se till att EU inte lägger hinder i vägen för ett införande. Det anser Naturvårdsverket i ett yttrande till Näringsdepartementet.
Naturvårdsverket har yttrat sig om ett paket från EU-kommissionen som går under namnet ”grönare transporter”. Förslaget innehåller en vidare behandling av hur externa kostnader ska kunna internaliseras, det vill säga hur samtliga kostnader som ett transportslag orsakar för samhället ska kunna betalas av transportslaget självt, till exempel miljökostnader.

Dessutom innehåller paketet restriktioner för medlemsländernas kilometerskattesystem samt förslag om utbyte av bromsar på gamla järnvägsvagnar för godstransporter, för att minska bullret.

”Sverige bör följa Tysklands, Tjeckiens och Österrikes exempel och införa kilometerskatt”, skriver Naturvårdsverket i yttrandet.

När det gäller kilometerskatten borde EU införa standarder för elektroniska system för registrering och uttag av skatten så att de kan samordnas i skilda medlemsländer. Fler förslag borde enligt Naturvårdsverket utvecklas och knytas samman i en hållbarhetsinriktad åtgärdsstrategi.”

Bra att Naturvårdsverket talar klartext.

Potentialen för klimatsmarta transporter kommer inte att utnyttjas om det är billigare att fortsätta att bara använda lastbilstransporter. Kilometerskatten för lastbilar är ett avgörande klimatredskap. Den klimatpåverkan som ökningen av fossilbränsledriven trafik medför är inte acceptabel.

Enligt Vägverket ledde trafikökning samt ökad vikt och last på lastbilar till ytterligare 660 000 ton koldioxid under 2007. Det är för billigt att transportera gods på väg. Per kilometer kostar det mindre att åka med en 40-tons lastbil jämfört med att åka taxi. Förutom klimatpåverkan leder den stora lastbilsvolymen till vägslitage, trängsel, buller och fler olyckor. Det är därför kilometerskatt har införts i Schweiz Tyskland, Österrike och Tjeckien. Flera andra länder, däribland Nederländerna, har beslutat att införa kilometerskatt.

En kilometerskatt kan leda till en effektivisering av godstrafiken och en ökad andel transporter som kombinerar väg, järnväg och sjöfart.

Det räcker inte med kilometerskatt det krävs även investeringar i form av omlastningsterminaler, förbigångs- och dubbelspår. Mycket kan göras redan i dag. Vattnet och hamnarna som infrastruktur finns klara att använda. I andra delar av Europa satsas på de inre vattenvägarna. Sverige har Europas längsta kuststräcka och över 50 hamnar. Även om det är trångt i storstadsområdena kan järnvägen ta emot mer gods. Jämfört med andra europeiska länder har vi goda förutsättningar för en övergång till ökad andel kombitransporter.

Potentialen för klimatsmarta transporter kommer dock inte att utnyttjas om det är billigare att fortsätta att bara använda fossilbränsledrivna transporter. Kilometerskatten för lastbilar är ett avgörande klimatredskap. Därför har alla partier enats i klimatberedningen om att kilometerskatt bör införas i Sverige senast 2011. Det är inte en dag för sent.

fre
12
sep
2008
fredag, 12 september, 2008 | Skriven av:

Nya MiljöAktuellt skriver : “Dubbelt så mycket till väg som till järnväg”

“64 procent går till vägar och 36 procent går till järnvägar när regeringen satsar 7,6 miljarder kronor på vägar och järnvägar i hela landet.

Regeringen presenterade igår sina så kallade närtidssatsningar på infrastrukturområdet, pengar som ska betalas ut 2009–2010. Totalt rör det sig om 20 vägprojekt – jämfört med endast 9 järnvägsprojekt.”

Trots all expertis så satsar alliansregeringen på projekt som förvärrar klimatproblematiken. Ju längre tid som går innan vi minskar miljlbelastningen desto värre kommer klimatsituationen att bli.

Den “stora” infrastruktursatsning på 8 “hela” miljarder som regeringen aviserat är till största delen en satsning på nya vägar.
Vilket ökar vägtrafiken, vilket ger mer växthusgaser, vilket …
Det är järnvägsnätet som behöver byggas ut. Satsningen gör det svårare för oss medborgare att leva klimatvänligt.

Alla finna ord från miljöministern om att alliansen tar klimathotet på allvar visar sig nu, som vanligt, bara var “fina ord”.

Byt regering inte klimat!

ons
10
sep
2008
onsdag, 10 september, 2008 | Skriven av:

Nya Miljöaktuelt skriver : “Spårbilar kan ersätta Förbifart Stockholm”

“De infrastrukturlösningar som diskuteras för bland annat Stockholm leder inte till att de transportpolitiska målen uppfylls. Ett system med spårbilar skulle däremot kunna lösa problemen, enligt en statlig rapport som presenteras idag.

Statens institut för kommunikationsanalys, Sika, gör analyser som år efter år visar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de etablerade trafikslagen. Sika har därför undersökt den nya tekniken med spårbilar eller spårtaxi, små förarlösa vagnar som går några meter upp i luften och beställs fram individuellt på samma sätt som taxi.

Forskningsinstitutet har gjort två fallstudier, dels etablering av spårbilar i Stockholm och dels ett fullt utbyggt spårbilssystem i hela Mälardalen.

– Vår studie visar att spårbilssystem kan bli lönsamma i städer med mycket resande, men också som ett medel för ökad regional tillväxt i områden som Mälardalen, säger projektledaren Björn Olsson.

Spårbilstekniken befinner sig ännu på pilotstadiet, men svenska kommuner driver på utvecklingen. Enligt en debattartikel i Upsala Nya Tidning idag har Eskilstuna, Södertälje, Uppsala, Värmdö och Östersund/Åre kommit längst med pilotbanor medan diskussioner förs i Botkyrka, Halmstad, Haninge, Helsingborg, Hofors, Huddinge, Karlskrona, Linköping, Sigtuna, Uddevalla, Umeå och Växjö. Nästa år ska en spårbilsbana stå färdig på Heathrows flygplats i London.

Debattörerna menar att spårbilstekniken är en viktig möjlighet för de svenska företag som deltar i utvecklingen.”

SIKA skriver : “Spårbilsystem – ett lönsamt bidrag till transportmålen”

“Spårbilsystem är samhällsekonomiskt lönsamt och har klara fördelar jämfört med andra trafikslag. Spårbilar har mindre miljöpåverkan och leder till färre olyckor och trängsel. Det kan också vara ett snabbare och mer flexibelt färdsätt än dagens kollektivtrafik. Det visar en rapport från SIKA som offentliggörs den 9 september.

År efter år visar SIKA:s granskning att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de etablerade trafikslagen. Inte ens med dramatiskt höjda investeringsvolymer uppfylls målen. Det är mot denna bakgrund som SIKA funnit det angeläget att analysera den samhällsekonomiska lönsamheten hos ett nytt transportsystem.

Spårbilteknikens grundstruktur bygger på att personbilstora vagnar går helt automatiserat på en balkbana i luftrummet ovanför trafik och verksamheter i markplanet. Spårbilsystemet finns ännu inte på marknaden men det mesta av tekniken är under utveckling.

Analysen omfattar två fallstudier. Den ena gäller etablering av spårbilar i Stockholm som en del av en lösning på Stockholms trafikproblem. Den andra studien utvärderar ett fullt utbyggt spårbilsystem i hela Mälardalen, som ett bidrag till en hållbar regionförstoring.”

Viktigt att det kommer fram alternativ till den traditionella kollektivtrafiken.
Idéerna kring spårtaxi är inget nytt men kan trots det bli något “nytt”.

Spårtaxisystem kan ha samma kapacitet som spårväg men till en betydligt mindre investeringskostnad.

Kategori: klimat, trafik  | Skriv en kommentar
tis
2
sep
2008
tisdag, 02 september, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik : “EU-lag hotar svenska etanolbilar”

“Volvos och Saabs satsning på flexifuelbilar kan åka på bakslag. EU vill nämligen inte ta hänsyn till de lägre koldioxidutsläppen när bilarna körs på etanol och då hamnar de stora och törstiga svenska bilarna i strykklass.

EU-parlamentets industriutskott ska i dag ta ställning till EU:s kommande lagstiftning om lägre bränsleförbrukning och minskade koldioxidutsläpp i nytillverkade bilar.

Problemet är hur lagstiftarna ska se på flexifuelbilarna, bilar som kan köras både på etanol och bensin.”

Jag tycker det är helt rätt att EU inte godkänner flexifuelbilar om de släpper ut för mycket CO2 när de körs på bensin. Saab och Volvo borde jobba mer med “storleken”.
Skulle man godkänna flexifuelbilar rakt av skulle det löna sig att göra onödigt stora och törstiga bilar, vilket inte skulle vara bra för klimat och miljö.
Dessutom behöver ju en flexifuelbil inte köras på etanol vilket är ett stort problem.

I miljöbilskriterierna måste den totala miljöbelastningen vägas in. Det räcker inte bara att använda ett förnyelsebart drivmedel.
Ska man kunna minska klimathotet måste det till nya bränslen, snålare fordon men även färre transporter.

mån
18
aug
2008
måndag, 18 augusti, 2008 | Skriven av:

NyaMiljöaktuellt skriver : “Nya regler om trängselskatt gynnar rika”

“Miljöbilsundantaget från trängselskatt ska fasas ut och i en promemoria föreslår finansdepartementet hur. Utfasningen är bra, men förslaget gynnar rika bilköpare och bilar med sämre miljöegenskaper, anser Gröna Bilister.

Enligt Gröna Bilister innebär förslaget att så fort en bil säljs eller byter ägare går skattebefrielsen förlorad. De nya reglerna ska gälla från årsskiftet.”

Reglerna innebär att de som köper en begagnad miljöbil måste betala trängselskatt. Helt ologiskt.

Dessutom borde miljöbilsbegreppet vara helt kopplat till hur mycket fordonet släpper ut inte på vilket bränsle det kan köras på. Stora dyra stadsjeepar som kan köras på s.k. alternativt bränsle kallas miljöbil men släpper ut mer en en liten småbil.

Dessutom borde intäkterna från trängselsaktterna läggas på att bygga ut kollektivtrafiken och inte på att bygga fler vägar.

Bloggkartan

lör
2
aug
2008
lördag, 02 augusti, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : “Stockholm öppnar för spårvagn i innerstaden”

“Stockholms lokaltrafikbolag SL öppnar nu åter för att använda spårvagnar i Stockholms innerstad. I en annons inbjuder man till anbud på bygge, underhåll och drift av en lång spårväg genom staden.

Redan tidigare har SL gått ut med en anbudsförfrågan om förlängning av den 3,3 km långa museispårväg som i flera år förbundit Djurgården med Norrmalmstorg. Det rörde sig om en kort förlängning på några kilometer fram till Stockholms Central.

Men i dagens inbjudan till spårvagnskoncession har sträckningen utökats avsevärt.

Nu handlar det om en spårväg som västerut sträcker sig förbi centralstationen över till stadsdelen Kungsholmen, upp mot Fridhemsplan och sedan vidare till Lindhagen vid Hornsbergs strand.

Österut (etapp 2) är spårvägen tänkt att fortsätta utmed Strandvägen förbi Djurgårdsbron, vidare förbi Radiohuset ut över Gärdet, via Frihamnen/Värtahamnen till Ropsten i Hjorthagen.

I cityområdet kring Sergel torg kan både förstärkningsarbeten och tätningsarbeten behöva utföras, bedömer SL. En ny spårvagnsdepå för upp till 25 vagnar kan behöva byggas. Temporärt kan den nuvarande Alkärrshallen på Djurgården användas.

Målet är att trafiken ska komma igång andra halvåret 2011.”

Bra att det finns tankar på att använda spårvagnstrafik i Stockholm. Det behövs verkligen åtgärder för att både minska bilar och bussar i Stockholm.

Undrar om man även funderat på spårbilar. Det behövs troligen både och. Viktigt att planera för en helhetslösning.

Bra om alliansen tänkte om när det gäller vägutbyggnaden, speciellt “förbifart Stockholm” och att man låter intäkterna från trängselavgifterna används till att bygga ut långsiktigt hållbar kollektivtrafiken i stället för traditionell vägtrafik.

ons
30
jul
2008
onsdag, 30 juli, 2008 | Skriven av:

Övergödning är ett problem som vår generation har ärvt och förvärrat. Även om satsningar lett till kraftiga utsläppsminskningar släpper vi fortfarande ut för mycket kväve och fosfor. Östersjön lider, men även andra områden som insjöar, Laholmsbukten och Västerhavets skärgårdar är kraftigt påverkade.

I Östersjön finns övergödningsproblemen främst ute i havet. I Västerhavet finns problemen mest i kustvatten. Orsakerna och lösningarna är i stor utsträckning gemensamma för båda haven. Östersjön har länge varit i dåligt skick, men de senaste årens algblomningar har väckt politiker i de övriga riksdagspartierna som tidigare blundat för problemen.

Östersjön riskerar att få oåterkalleliga skador. Redan nu kommer det att ta lång tid för havet att efter vidtagna åtgärder långsamt återhämta sig. Ju längre vi väntar med åtgärder, desto värre blir miljösituationen och desto längre tid tar återhämtningen.

Miljöpartiets krav är mer omfattande och långtgående än de som Naturvårdsverket har lagt. Naturvårdsverkets förslag räcker inte på långa vägar för att klara betinget från Helsingforskommissionen (HELCOM).

Det skulle vara ett stort miljöpolitiskt nederlag om Sverige inte tar HELCOM:s nya aktionsplan på allvar. Hur skulle vi då kunna förvänta oss att fattigare grannländer gör det?

Svenska åtgärder och handlingskraft på hemmaplan stärker våra möjligheter att påverka andra länder och EU. Stora förhoppningar ställs ibland på EU i och med att Polen och de baltiska staterna blivit EU-medlemmar. EU kan göra mycket, men samtidigt tillkommer ett nytt hot när de nya medlemsstaterna utvecklar ett mer industrialiserat jordbruk av samma typ som finns i exempelvis Danmark, Tyskland och Holland.

Det krävs flera åtgärder för att åtgärda problemet. Inom jordbrukspolitiekn behöver det bli ökad miljöanpassningen av EU-stödet. Miljöbalkens generella hänsynsregler gäller också för jordbruket. I skogsvårdslagen finns mer preciserade regler för skogsbrukets generella hänsyn. Motsvarande behövs också för jordbruket.

Kretsloppstänkande är a och o. Djurhållningen i Sverige är mycket ojämnt sprid. Där djurtätheten är hög finns i regel också de största övergödningsproblemen. Problemet är att för mycket kväve och fosfor köps in till djurtäta regioner i form av foder och konstgödsel, samtidigt som gårdarna får ett överskott på stallgödsel. Gårdar som specialiserat sig på produktion av foder i andra delar av landet får ett underskott, som täcks av inköp av konstgödsel.

Det är den totala tillförseln av kväve och fosfor till jordbruksekosystemet som har betydelse för hur stor mängd växtnäring som slutligen hamnar i Östersjön. Därför är det viktigt att minska användningen av konstgödsel och förbättra användningen av växtnäring som genereras i jordbruket. Lagstiftning och styrmedel måste ses över.

Vattenmyndigheterna behöver stärkas eftersom de inte har tillräckligt starka styrmedel för att åtgärdsprogrammen som nu tas fram ska kunna ge resultat.

Regeringen måste kräva att länsstyrelserna följer upp tillsynen och agerar om den inte fungerar. Länsstyrelserna kan behöva särskilda uppdrag och särskilda medel för att kunna följa upp kommunernas tillsyn, samtidigt behöver ett arbetssätt utvecklas där kommunerna får mer kompetens att också jobba på ett förebyggande sätt med planering och information.

Det behöver satsas mer på våtmarker. Naturliga processer bör användas mer aktivt för att fånga upp kväve och fosfor för att de inte ska nå havet. Med nuvarande takt nås inte miljömålet. Det behövs också bättre styrning för att få rätt typ av våtmark till rätt ställe. Undersökningar visar att flera våtmarkssatsningar, särskilt de som finansierats med EU-stöd, har fått en olämplig placering. Det behövs ett landskapsperspektiv.

Avloppen behöver renas. 10 procent av Sveriges av människan orsakade utsläpp av fosfor till Östersjön kommer från enskilda avlopp. Det motsvarar ca 255 ton fosfor per år. Uppskattningsvis är det 40 procent av landets 700 000 enskilda avlopp inte når upp till miljöbalkens krav. Problemet förvärras just där det är som viktigast att minska. Fritidsbostäder i övergödningskänsliga lägen nära kuster och vattendrag omvandlas i ökande grad till permanentboende.

Alltför många fartyg dumpar sitt toalettavfall till sjöss. Det finns brister i den kommunala mottagningen och regelverket är svagt. Kommunala hamnar måste ordna mottagning av toalettavfall från fartyg och fritidsbåtar. Dumpning av toalettavfall bör förbjudas på svenskt vatten.

Det behövs mer biogassatsningar. En utbyggnad av biogasproduktion kan ge bättre sätt att ta hand om stallgödsel och andra restprodukter från jordbruket. Det kan också ge ett attraktivt sätt att lösa problem med både enskilda och gemensamma avlopp. Biogas kan rötas från gödsel och toalettavfall, och annat biologiskt avfall från lantbruk, livsmedelsförädling och hushåll. Genom att producera biogas kan man omvandla avfall från problem att ta hand om till råvara för produktion av förnybar energi.

Restprodukterna blir också bra naturlig gödsel som har vissa fördelar jämfört med vanlig stallgödsel. Produktion av förnybar energi kan också kännas mer lockande för andra länder, än att värna om en Östersjö som kanske inte är så högt prioriterad. Utvecklar vi system här är det lättare att sprida attraktiva lösningar till grannländer.

Småskalig eller gårdsbaserad biogas har den fördelen att transporterna blir korta. I Tyskland finns över tusen gårdsbaserade biogasanläggningar, som används i första hand för elproduktion.

Storskalig biogas har den fördelen att den tar bättre vara på energiinnehållet. Storskaliga anläggningar behövs för att producera fordonsgas. Ett biogassekretariat bör inrättas med syfte att få tillstånd minst 100 storskaliga biogasfabriker i Sverige senaste år 2015. Sekretariatet bör också utveckla olika småskaliga lösningar.

Torskbestånden behöver byggas upp igen. Miljöpartiet har länge krävt att ICES råd ska följas så att östersjötorsken ska kunna återhämta sig till livskraftiga bestånd. Forskningen har nu visat på torskbeståndets betydelse för algblomningen ? det kan rentav vara så att det snabbaste sättet att få bukt med algblomningen är att investera i ett torskfiskestopp. Tack vare några ovanligt starka årskullar är beståndet nu på väg att återhämta sig. ICES föreslår inte stopp för torskfisket i år. Men det gäller att hålla igen och låta naturkapitalet stärkas innan man ökar uttagen.

Det behöver ställas krav på sjöfarten. I Östersjön bör krav ställas på att det ska finnas katalytisk avgasrening för all kommersiell sjöfart och på förbud mot dumpning av toalettavfall till sjöss. Båda bör kunna motiveras utifrån att Östersjön har klassats som särskilt känsligt havsområde PSSA. Man bör kunna driva de kraven också inom ramen för HELCOM, genom att kuststaterna t.ex. successivt eller gemensamt ställer krav på fartyg som besöker deras hamnar. Det kan också underlätta för vissa städer där sjöfartens utsläpp leder till att luftkvalitetsmålen överskrids att klara miljökvalitetsnormer för luft.

Satsning på tåg och kollektivtrafik minskar utsläppen från trafiken
Miljöpartiet har en mycket långtgående trafikpolitisk agenda där alla åtgärder leder till minskade transportarbete på vägarna och ger en fördel för lägre utsläpp från bilar och lastbilar. Detta minskar även utsläppen av kväveoxider som bidrar till övergödningen. Sverige bör driva på inom EU för hårda krav på kväverening från framför allt tunga och lätta dieselbilar som idag har höga kväveoxidutsläpp.

Läs mer!

fre
25
jul
2008
fredag, 25 juli, 2008 | Skriven av:

SDS skriver : “Malmöbo har fem miljoner i p-böter”

“Mannen från Malmö toppar den svenska p-bots-listan. Han har lyckats skrapa ihop hela fem miljoner kronor.

34-åringen har 151 fordon registrerade i sitt namn och struntar kategoriskt i att betala sina p-böter.

Den sammanlagda skulden hos kronofogden uppgår i dagsläget till 4 992 828 kronor.
– Han äger ju inte bilarna så vi kan inte göra något. Vi står handfallna eftersom vi inte har regelverket i ryggen, säger teamledaren för Kronofogdens privatindrivning i Malmö.”

Detta har pågått under flera år. Det borde väl inte vara så svårt att lösa. Någon måste väl äga bilen.
Beslagta bilarna tills P-böterna är betalda.

Trovärdigheten till rättsväsendet urholkas om inte detta “lilla” problem kan lösas.

Något måste man väl kunna göra!
Eller?

Kategori: brott, trafik  | 2 kommentarer
mån
21
jul
2008
måndag, 21 juli, 2008 | Skriven av:

BLT skriver : “Karlskrona kräver upprustad järnväg”

“Besvikelsen är stor sedan regeringen bestämt att upprustningen av Kust-till-kustbanan mellan Karlskrona och Emmaboda inte ingår i en ansökan om EU-bidrag, som kunde ha finansierat upp till 30 procent av investeringskostnaden.”

Varför lyfter alliansregeringen ut sträckningen?
Sträckningen är viktig både för person- och godstrafiken.
Vill regeringen verkligen få över mer trafik till järnväg fån väg?
Ja man kan ju undra.

Sträckningen mellan Emmaboda och Karlskrona är viktig för kommunerna men även för hela sydostregionen och för landet. Det ger större möjligheter till en större arbetsmarknad.
Dessutom påverkar det klimat och miljö eftersom järnvägstransporter är bättre än vägtransporter.

Delar av järnvägssträckan består av skarvspår, träslipers och kontaktledningar från 1955 så det är verkligen på tiden att sträckningen rustas upp.

Visserligen finns det många sträckor som behöver rustas upp och byggas ut men vill man ta klimathotet på allvar räcker det inte bara att prata “järnvägssatsningar”.

Det är dessutom viktigt att få hela Sverige att leva. Blekinge behöver denna satsning för att leva upp igen.

Vad vill alliansen egentligen?

Byt politik inte klimat!

tis
15
jul
2008
tisdag, 15 juli, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : “Danmark ska slå världsrekord i elbilar med bränsleceller”

Danmark satsar på att bli världsledande på elbilar med bränsleceller. Tanken är att landet ska ha flest sådana bilar i världen per invånare innan FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn nästa år.

“Det är det danska företaget H2 Logic som med stöd från den danska staten ska uppgradera femtio batteridrivna bilar så att de också kan få ström från bränsleceller.

Förutom uppgraderingen av personbilarna ska H2 Logic och några andra företag bygga vätgastankstationer på flera platser i Danmark och genomföra försök med bränsleceller i gaffeltruckar.

Totalt får de tre projekten drygt 20 miljoner svenska kronor i stöd av den danska staten. Hela budgeten beräknas till drygt 70 miljoner svenska kronor.”

Danska statens 20 miljoner lär inte räcka så långt. Att bygga en tankstation kostar säkert minst 5 miljoner.

Det är dock jättebra att man gör satsningen. Det behövs både forskning och fullskaleförsök. Man kan hoppas att Sverige hänger på. Nu med stigande oljepriser borde incitamentet bli tillräckligt stort för att satsa på denna teknik.

lör
28
jun
2008
lördag, 28 juni, 2008 | Skriven av:

SvD skriver : “Kd ska skärpa miljöpolitiken”
Rikstinget har debatterat snabbtåg, höjd bensinskatt och individuella utsläppsrätter.

“Enligt rapporten ska koldioxidskatten på bensin och diesel höjas successivt. Partistyrelsen lade dock minuterna innan debatten skulle börja in tillägget att skattehöjningen ska ta hänsyn till oljepriset. Det innebär ändå en helomvändning av politiken jämför med valet 2006, då kristdemokraterna lovade sänkt bensinskatt.”

Kanske var det bara ett populistiskt förslag inför valet 2006 eller ?

Bra att (kd) i alla fall i ordet erkänner att det finns ett “klimatproblem”.

Är ändringen pga av att man är helt ensam eller har man kommit till insikt?

fre
20
jun
2008
fredag, 20 juni, 2008 | Skriven av:


Ny Teknik skriver : “Bränsleceller ska driva Londons taxibilar i OS”

“När London blir värd för sommar-OS 2012 kommer Londonluften att kännas friskare. Då ska delar av Londons taxiflotta köras på elmotorer drivna av avgasfria, vätgasdrivna bränslecellssystem.”

De engelska taxibilarna har länge stuckit ut. Inte alltid så snygga men praktiska. Nu blir de mycket moderna.

Trevligt initiativ.

Kategori: energi, trafik  | Skriv en kommentar