Inlägg under kategori » transporter «

tor
22
jan
2009
torsdag, 22 januari, 2009 | Skriven av:

I dag var jag på ett strategiseminarie med Räddningstjänsten Syd. Vi höll till på Sten Stensson i Eslöv. Tåget till Eslöv tog 10 minuter enligt tidtabellen men hemresan gick inte lika snabbt. Tanken var att jag skulle åka hem 16.06 men jag hann med tåget som gick 15.47. Så långt var allting bra. När vi var 2 minuter från Lund stannade allt. Vi fick sitta lite över en timme innan tåget gick de sista 2 minuterna till Lund C.
Problemet var at ett ställverk hade pajat och att datorerna i Malmö som styr spårsignalerna stoppade.
Som tur var jag på väg hem så det blev bara att en timme försvann. Lite mer synd om de som skulle vidare till Kastrup och ansluta till ett flyg.

Det var inte mycket information som Skånetrafiken kunde lämna. De gjorde så gott de kunde. Skånetrafiken gör bedömningen att resegarantin ska gälla vilket SJ inte gör. SJ hänvisar till force majeure.

sön
30
nov
2008
söndag, 30 november, 2008 | Skriven av:

BLT skriver : ”2010 sätts spaden i marken”

“Infrastrukturminister Åsa Torstensson lovade byggstart av upprustningen av Emmabodabanan
Diskussionerna om Emmabodabanans vara eller icke vara är över.
Det har gått 20 år med brutna löften om satsningar, ständiga hot om nedläggning, och otaliga räddningsaktioner.
“Men nu är det klart. Emmabodabanan rustas upp 2010.””

Hittills finns bara 50 miljoner avsatta så det saknas bara “750 miljoner”. Alliansen har inte visat så stort intresse tidigare för infrastrukturinvesteringar när det gäller järnväg. Frågan är om de menar allvar eller om detta bara är ett försök att återfå “väljarnas förtroende”?

Bra om man satsar på att rusta upp Emmabodabanan eftersom den är en viktig länk både för persontrafik men även för godstrafik.

Om man stoppar “förbifart Stockholm” får man ju en hel del miljoner över.

tis
4
nov
2008
tisdag, 04 november, 2008 | Skriven av:

I dag arrangerade Miljöpartiet ett rundabordssamtal kring kollektivtrafik. Det blev intressanta diskussioner hur man ska kunna ställa om transportsystem mot ett klimatvänligare system.
I Lund har det diskuterats “Lundalänk” i många många år.
Just nu fungerar Lundalänken enbart med bussar. Ska man fullt ut utnyttja Lundalänken krävs att man byter bussar mot spårvagn.
Det som saknas är statens del i finansieringen. Nu gäller det att samla alla rikdagsledamöter från Lund och agera så att staten tar sin del i det ekonomiska ansvaret.
Just nu ökar kollektivtrafiken och biltrafiken minskar något. Att biltrafiken minskar är förknippat med de ökande bränslepriserna. Just nu har oljepriserna sjunkit vilket kommer att öka biltrafiken.

En årgärd som skulle minska biltrafiken är att ta bort alla gratis P-platser som finns på våra arbetsplatser. Det är en dold subvention av biltrafiken.
Märkligt är också att det fortfarade ges mest forskningspengar till vägtrafik.

Det gäller att inter bara göra varje resa mer klimatvänlig utan vi måste även minska antalet transporter. För att göra detta krävs många åtgärder när vi bygger våra samhällen.

Läs mer!

mån
27
okt
2008
måndag, 27 oktober, 2008 | Skriven av:

Nya MiljöAktuellt skriver : “Vägverkets GD ljög rakt in i kameran”

“Vägverkets Generaldirektör Ingemar Skogö hävdade i programmet Uppdrag Granskning att motorvägsprojektet Förbifart Stockholm inte ökar utsläppen av koldioxid jämfört med alternativen, och hänvisade till tysk expertis myndigheten anlitat. Något sådant har jag aldrig sagt, säger den tyske professorn.

Reportern Johan Winberg på SVTs Uppdrag Granskning intervjuade Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö och ställde frågan om uträkningarna för utsläppen av koldioxid från den planerade motorvägen väster om Stockholm, kallad Förbifarten. Generaldirektören svarade att det inte kommer att göra någon skillnad om motorvägen byggs eller inte.

Du nämnde en tysk rapport som tittat på detta – vad kom fram de fram till? frågade SVTs reporter

–Ja de kom fram till att det är ungefär likvärdigt. Det blir ingen ökning av de samlade koldioxidutsläppen med Förbifarten jämfört med de trängselproblem som uppstår på de befintliga vägarna om man inte bygger Förbifarten, sade Ingemar Skogö i intervjun, som visades på SVT igår kväll.

Förbifart Stockholm är en 20 kilomter lång motorväg som Vägverket vill bygga under Mälaren mellan Bromma och Skärholmen. Enligt projektets tillskyndare kommer den att få trafiken att flyta bättre och knyta ihop regionen. Enligt motståndarna är den ett slöseri med pengar som ökar utsläppen och förstör klimatet.”

Hur kan man låta Vägverket styra hur man ska lösa trafikproblemet i Sverige? Helt klart styrs inte transportpolitiken av miljökrav!

Vägverket kom inte oväntat farm till slutsatsen att bästa lösningen var en “väglösning”. Det är alltså “Förbifart Stockholm” det handlar om. Trots att all forskning visar att “nya vägar” ökar trafiken så är lösningen från Vägverket bygg mer väg.
Det är inget litet projekt.

Jag trillade nästa av stolen när jag såg programmet. Så många konstigheter.

Generaldirektören var osaklig och filtrerade informationen så att vägprojektet skulle ses som den bästa lösningen.
Trovärdigheten i generaldirektörens påstående att miljöfrågan var prioriterad och en viktig faktor när Vägverket kom fram till väglösningen är lika med noll. Hela projektet bygger på tillväxt som ökar vägtrafiken och som därmed ökar miljöproblemen.
Det bästa vore att minska nuvarande vägtrafik genom att satsa på ny spårburen kollektivtrafik. Då kan man minska köerna och öka framkomligheten.
Biltullarna var inte med som en möjlig lösning vilket är märkligt. Generaldirektörens försvar var att det inte fanns när man gjorde utredningen vilket inte var sant eftersom det pågick för fullt.
Dessutom borde man ta lärdom av biltullsförsöket som till slut blev permanentat. Biltullarna minskade köerna och ökade framkomligheten. Trist att alliansen inte låter intäkterna inte går till att satsa på kollektivtrafiken utan i stället läggs på vägar.

Finansborgarrådet i Stockholm ville påskina att Förbifart Stockholm var en satsning på kollektivtrafik för att man kan ju köra bussar på den nya vägsträckningen är direkt pinsam. Det krävs mer en bussar för att ta hand om detta transportbehov.
Dessutom är 20 miljarder, vilket inte kommer att räcka, mycket pengar för att öka kollektivtrafiken med buss.

Till råga på allt så ska samma konsultfirma som tagit fram kalkylerna även “kvalitétssäkra siffrorna” i ett nytt konsultuppdrag.

Det finns så mycket att säga om det hela.

Tiita själv på programmet på SVT:s hemsida.

Förhoppningsvis kommer det att göras en bra miljökonsekvensutredning och då är projektet dött om nu inte “tillväxten” får “carté blance” som brukligt är.

tor
16
okt
2008
torsdag, 16 oktober, 2008 | Skriven av:

Ska som jag tidigare sagt åka till Stavanger och har skippat SAS och åker med SJ och NSB.
Har precis kommit till Oslo. Sitter bland ett antal ungdomar som liksom jag använder dator och surfar gratis på Oslo centralstation.

Jag startade 14.22 från Lund och bytte i Göteborg 17.45. Tåget till Göteborg var ett vanligt Öresundståg. Det var helt fullsatt vilket ju är bra. Alla fick sitta.

Från Göteborg var det NSB. Jag åkte “komfortklass för 75 norska kronor. Då fick man eluttag och en kopp kaffe eller té. Tyvärr hade de inget internet ombord. Men man satt bra och allt fungerade. Vi kom fram i tid.

Nu ska jag åka sovvagn från Oslo till Stavanger. Jag får egen sovkupé utan att betala extra. det är ju bekvämt men innebär ju att man inte får plats med så många sovande resenärer.

Jag har aldrig åkt sovvagn i Norge men det ska nog gå bra.

Just nu är det en kille som slår sönder sin dator en bit ifrån mig. Han verkade vara något berusad. Kvar där han satt står det 3 halvliters ölburkar.

Det “hänger” många ungdomar här på stationen men det är även ganska många i min ålder dvs äldre.
Man skulle kunna tro att det är en flygplats. Massor med affärer och folk från många länder.

mån
13
okt
2008
måndag, 13 oktober, 2008 | Skriven av:

Lund ska snart lämna in sin ansökan till att bli Kulturhuvudstad 2014. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan för Kulturpolitisk strategi i Lunds kommun. Styrgruppen som jag har den stora förmånen att vara med i ska åka till Stavanger i Norge som är kulturhuvudstad tillsammans med Liverpool. Handlingsplanen ska givetvis göras oavsett om Lund blir kulturhuvudstad. Det är i alla fall bestämt att styrgruppen ska åka till Stavanger för att se om vi kan lära något av deras satsningar och deras arbete att sätta folus på kultur.
Stavanger ligger på JNorges västkust.
Jag känner att jag, personligen, inte kan inte flyga i dessa dagar då klimathotet syns så tydligt. Alternativet hade givetvis varit att avstå helt från resan. jag bestämde mig, jag vill åka med. Norges geografi gör det inte lätt att ta sig dit med något annat än flyg. Att det inte finns ett internationellt bokningssystem gör det inte lättare. Jag gav mig den på att det måste gå att åka tåg till Stavanger.

Jag började med SJ:s hemsida. Jag skrev i att jag ville åka från Lund till Stavanger. Stavanger fanns förstås inte. Så jag försökte då med Oslo. Till slut fick jag fram en resa till Stavanger. Avgång 14.22 från Lund C och med byte i Göteborg och Oslo och med ankomst till Stavanger 7.28. Alltså bara 17 timmar senare. Tågstationen ligger sedan bara några kvarter från hotellet vi ska bo på.
Återresan ska vara på en söndag, någon gång på eftermiddagen. Om det var svårt att komma till Stavanger så var det ännu svårare att komma därifrån. Det kan ju givetvis ett trick att behålla turisterna några extra dagar i alla fall de som åker tåg.

Det var helt omöjligt att åka samma väg tillbaka. Efter en hel del trixande så fick jag ihop en resa via Bergen vilket tyvärr inkluderar en bussresa mellan Stavanger och Bergen. Jag fick gå in på NSB:s hemsida och leta samt söka på bussresor i Norge för att hitta en förbindelse från Stavanger till Bergen.

Priset blev ungefär detsamma, något billigare med tåg men inte mycket.

Restiden med flyg blir ca 4-5 timmar enkel resa om man inkluderar resa till och från flygplatserna.

En annan liten irriterande sak var när jag ringde till resebyrån och skulle byta min flygbiljett mot en tågbiljett. Först sa jag att jag ville byta min flygbiljett. Det skulle givetvis inte vara några problem eftersom resebyrån trodde att jag bara ville byta flygavgång. När jag sa att jag ville åka tåg i stället sa resebyrån att de inte kunde hjälpa mig eftersom man bara prioriterade flygresor under lunchen. Jag fick lämna mitt telefonnummer och sedan skulle resebyrån ringa upp.
De ringde upp en bra stund efter lunchen men de ringde i alla fall.

Jag gav resebyrån alla uppgifter om stationer, byten, avgångstider och ankomsttider. Vi kom överens om att resebyrån skulle ringa tillbaka när det hade gjort biljetten. När de ringde tillbaka hade de inte följt mina instruktioner utan hade hittat en resa tillbakak via Hallsberg. Vilket inte är så konstig eftersom det är det man får upp om man söker på SJ:s hemsida om man inte väljer ett extra val “via Göteborg”.

De kunde till slut fixa tågbiljetten men bussbiljetten kunde de inte fixa.

Så det är lätt att förstå att många väljer flyg.

Nu har jag den stora förmånen att ha en bärbar dator så jag kan jobba under en stor del av resan. Att jag missar tid med min sambo får vi ta igen senare är lite svårare att fixa men det går säkert efter som min sambo är en förstående kvinna.

Jag får i alla uppleva ett litet äventyr dels genom resan och dels med besöket i Stavanger. Nästa måndag vet jag hur det gick får väl skriva en liten reserapport.

tor
9
okt
2008
torsdag, 09 oktober, 2008 | Skriven av:

DN skriver : “Utredare vill öppna upp järnvägen”

“En statlig utredning vill avskaffa SJ:s monopol – igen. “För resenärerna betyder det ett annat utbud av förhoppningsvis prisvärda resor”, säger regeringens utredare Jan Brandborn till TT.

Redan för några år sedan presenterade Jan Brandborn en järnvägsutredning där han förslog att SJ:s monopol på de kommersiellt lönsamma linjerna skulle slopas, men så blev det inte. På torsdagen lämnade han över en ny utredning till infrastrukturminister Åsa Torstensson (c).

Brandborn hade fått i uppdrag att ta fram förslag på hur konkurrensen kan öka för persontransporter på järnväg. Han föreslår en modell som bygger på att inga ensamrätter ska gälla. Alla som uppfyller de grundläggande villkoren ska få lov att ansöka om att trafikera en sträcka.”

Ska man behöva utreda hur man kan öka konkurrensen! Det är väl ganska så självklart att konkurrensen ökar om fler bolag får köra tåg.

Frågan som borde utredas är hur ska man kunna öka antalet tågtransporter på bilens och flygets bekostnad?

Konkurrens låter så bra men behöver inte gynna resenärerna. Det kan bli mycket krångligare och dessutom “Vem tar hand om mindre lönsamma sträckor?”

Ska man tillåta fler bolag måste man också se till att det är möjligt att köpa “varandras biljetter” hos alla som kör tågen. Det måste helt enkelt bli enklare att boka tågbiljetter. Nu är det helt OK om man bara åker med t.ex. SJ men om man ska få med någon annan tågoperatör blir det genast mycket krångligare.

Dessutom borde man jobba på att man ska kunna boka biljetter till andra länder.

Utredarens rapport ska presenteras i morgon den 10 oktober!

Läs direktiven till utredaren!

ons
1
okt
2008
onsdag, 01 oktober, 2008 | Skriven av:

Nya MiljöAktuellt skriver : “Inga snabbtåg i regeringens transportsatsning”

“Transporter Regeringen satsar 417 miljarder kronor på transporter mellan år 2010 och 2021. 136 miljarder ska gå till drift och underhåll av vägar och medfinansiering av enskilda vägar. 64 miljarder kronor avsätts för drift och underhåll av järnvägar. Resterade belopp, 217 miljarder, går i huvudsak till investeringar.”

Alliansen satsar 417 miljarder varav merparten går till vägar. Det som hade behövts hade varit en kraftig satsning på spårburen trafik. En omställning från väg till järnväg. För att kunna minska klimatbelastningen. Med alliansens förslag kommer koldioxidutsläppen öka.

Dessutom har alliansen tagit bort de femtioprocentiga statsbidragen till länstrafikens inköp av tåg. Vilket kommer att påverka länstrafikens investeringar mycket negativt.

Summering av propositionens fyra största brister:

1) Satsningen på höghastighetsbanor skjuts på en oviss framtid. Därmed läggs ytterligare kanske ett årtionde till de årtionden som redan gått utan en sådan satsning. Det skapar en extra flaskhals i morgondagens transportsystem när utrymmet på banorna blir för litet för de behov som kommer att uppstå med klimatarbetet.

2) Regeringen vill spendera 25 miljarder på en motorväg som för mer bilar in på det begränsade vägutrymmet i Stockholm. Därmed ökar utsläppen av växthusgaser, hälsoproblemen av avgaserna blir större och mer trängsel skapas.

3) Satsningen på vägar är för stor och satsningen på järnvägar för liten. I budgeten satsade regeringen dubbelt så mycket på nya vägar som på järnväg, trots att järnvägen har slagit i kapacitetstaket och inte kan ta emot fler passagerare eller mer gods. Även i infrastrukturen är tyngdpunkten för mycket på väg och för lite på järnväg.

4) Att regeringen nu avskaffar de femtioprocentiga bidragen till regionerna för inköp av tåg kommer att orsaka att länstrafiken får mycket svårare att erbjuda platser till de resenärer som väljer tåg istället för bil. Spår gör ingen nytta så länge det saknas tåg för att åka i.

mån
18
aug
2008
måndag, 18 augusti, 2008 | Skriven av:

NyaMiljöaktuellt skriver : “Nya regler om trängselskatt gynnar rika”

“Miljöbilsundantaget från trängselskatt ska fasas ut och i en promemoria föreslår finansdepartementet hur. Utfasningen är bra, men förslaget gynnar rika bilköpare och bilar med sämre miljöegenskaper, anser Gröna Bilister.

Enligt Gröna Bilister innebär förslaget att så fort en bil säljs eller byter ägare går skattebefrielsen förlorad. De nya reglerna ska gälla från årsskiftet.”

Reglerna innebär att de som köper en begagnad miljöbil måste betala trängselskatt. Helt ologiskt.

Dessutom borde miljöbilsbegreppet vara helt kopplat till hur mycket fordonet släpper ut inte på vilket bränsle det kan köras på. Stora dyra stadsjeepar som kan köras på s.k. alternativt bränsle kallas miljöbil men släpper ut mer en en liten småbil.

Dessutom borde intäkterna från trängselsaktterna läggas på att bygga ut kollektivtrafiken och inte på att bygga fler vägar.

Bloggkartan

ons
6
aug
2008
onsdag, 06 augusti, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : “Rörande ceremoni när vindskepp döps”

“I helgen döptes världens första vinddrivna skepp som får kraft genom s k Flettner-rotorer. E-Ship 1 ska hon heta och i december ska hon börja frakta vindkraftverk åt turbinbyggaren Enercon.

Efter dop och sjösättning bogserades E-Ship 1 till utrustningkaj för att få ombord resterande utrustning innan det är dag för jungfrufärd i slutet av året.

E-Ship 1 är i princip att betrakta som motorseglare. I maskinrummet står två dieslar på 3500 kW effekt vardera. En konventionell lösning. Men på däck står fyra 25 meter höga rör och snurrar. Rören fungerar i stället för segel. Cylindrarna kalas Flettner-rotorer, och framdrivningen bygger på den s k Magnuseffekten, känd sedan 1800-talet.

Effekten uppstår när en cylinder roterar i en luftström. På ena sidan accelereras luften, på den andra bromsas den.
På den sida där luften strömmar snabbast uppstår undertryck, precis som på en flygplansvinge. Undertrycket utnyttjas för att driva fartyget framåt.

Flettner-rotorer är tio gånger så effektiva som vanliga segel med samma yta. På 1920-talet gjordes flera lyckade försök, men intresset för vinddrift var då i avtagande efter segelfartygsepoken.

E-Ship 1 kommer att kunna komma upp i en fart av 16 till 17 knop vid 7 knops vindhastighet (ungefär 3,5 meter per sekund). Bränslebesparingen är 30 – 40 procent.”

Undrar vilken hastighet fartyget kommer upp i med enbart vindkraft???

Det behövs verkligen lite ny teknik inom sjöfarten. Visserligen är tekniken inte helt ny men i ny tappning. Det nedre skeppet är frånn 1920-talet.

Det positiva med att frakta stora mängder på stora båtar förtas av att de oftast kör på det sämsta bränslet och saknar reningsutrustning.

lör
2
aug
2008
lördag, 02 augusti, 2008 | Skriven av:

Ny Teknik skriver : “Stockholm öppnar för spårvagn i innerstaden”

“Stockholms lokaltrafikbolag SL öppnar nu åter för att använda spårvagnar i Stockholms innerstad. I en annons inbjuder man till anbud på bygge, underhåll och drift av en lång spårväg genom staden.

Redan tidigare har SL gått ut med en anbudsförfrågan om förlängning av den 3,3 km långa museispårväg som i flera år förbundit Djurgården med Norrmalmstorg. Det rörde sig om en kort förlängning på några kilometer fram till Stockholms Central.

Men i dagens inbjudan till spårvagnskoncession har sträckningen utökats avsevärt.

Nu handlar det om en spårväg som västerut sträcker sig förbi centralstationen över till stadsdelen Kungsholmen, upp mot Fridhemsplan och sedan vidare till Lindhagen vid Hornsbergs strand.

Österut (etapp 2) är spårvägen tänkt att fortsätta utmed Strandvägen förbi Djurgårdsbron, vidare förbi Radiohuset ut över Gärdet, via Frihamnen/Värtahamnen till Ropsten i Hjorthagen.

I cityområdet kring Sergel torg kan både förstärkningsarbeten och tätningsarbeten behöva utföras, bedömer SL. En ny spårvagnsdepå för upp till 25 vagnar kan behöva byggas. Temporärt kan den nuvarande Alkärrshallen på Djurgården användas.

Målet är att trafiken ska komma igång andra halvåret 2011.”

Bra att det finns tankar på att använda spårvagnstrafik i Stockholm. Det behövs verkligen åtgärder för att både minska bilar och bussar i Stockholm.

Undrar om man även funderat på spårbilar. Det behövs troligen både och. Viktigt att planera för en helhetslösning.

Bra om alliansen tänkte om när det gäller vägutbyggnaden, speciellt “förbifart Stockholm” och att man låter intäkterna från trängselavgifterna används till att bygga ut långsiktigt hållbar kollektivtrafiken i stället för traditionell vägtrafik.

ons
30
jul
2008
onsdag, 30 juli, 2008 | Skriven av:

Övergödning är ett problem som vår generation har ärvt och förvärrat. Även om satsningar lett till kraftiga utsläppsminskningar släpper vi fortfarande ut för mycket kväve och fosfor. Östersjön lider, men även andra områden som insjöar, Laholmsbukten och Västerhavets skärgårdar är kraftigt påverkade.

I Östersjön finns övergödningsproblemen främst ute i havet. I Västerhavet finns problemen mest i kustvatten. Orsakerna och lösningarna är i stor utsträckning gemensamma för båda haven. Östersjön har länge varit i dåligt skick, men de senaste årens algblomningar har väckt politiker i de övriga riksdagspartierna som tidigare blundat för problemen.

Östersjön riskerar att få oåterkalleliga skador. Redan nu kommer det att ta lång tid för havet att efter vidtagna åtgärder långsamt återhämta sig. Ju längre vi väntar med åtgärder, desto värre blir miljösituationen och desto längre tid tar återhämtningen.

Miljöpartiets krav är mer omfattande och långtgående än de som Naturvårdsverket har lagt. Naturvårdsverkets förslag räcker inte på långa vägar för att klara betinget från Helsingforskommissionen (HELCOM).

Det skulle vara ett stort miljöpolitiskt nederlag om Sverige inte tar HELCOM:s nya aktionsplan på allvar. Hur skulle vi då kunna förvänta oss att fattigare grannländer gör det?

Svenska åtgärder och handlingskraft på hemmaplan stärker våra möjligheter att påverka andra länder och EU. Stora förhoppningar ställs ibland på EU i och med att Polen och de baltiska staterna blivit EU-medlemmar. EU kan göra mycket, men samtidigt tillkommer ett nytt hot när de nya medlemsstaterna utvecklar ett mer industrialiserat jordbruk av samma typ som finns i exempelvis Danmark, Tyskland och Holland.

Det krävs flera åtgärder för att åtgärda problemet. Inom jordbrukspolitiekn behöver det bli ökad miljöanpassningen av EU-stödet. Miljöbalkens generella hänsynsregler gäller också för jordbruket. I skogsvårdslagen finns mer preciserade regler för skogsbrukets generella hänsyn. Motsvarande behövs också för jordbruket.

Kretsloppstänkande är a och o. Djurhållningen i Sverige är mycket ojämnt sprid. Där djurtätheten är hög finns i regel också de största övergödningsproblemen. Problemet är att för mycket kväve och fosfor köps in till djurtäta regioner i form av foder och konstgödsel, samtidigt som gårdarna får ett överskott på stallgödsel. Gårdar som specialiserat sig på produktion av foder i andra delar av landet får ett underskott, som täcks av inköp av konstgödsel.

Det är den totala tillförseln av kväve och fosfor till jordbruksekosystemet som har betydelse för hur stor mängd växtnäring som slutligen hamnar i Östersjön. Därför är det viktigt att minska användningen av konstgödsel och förbättra användningen av växtnäring som genereras i jordbruket. Lagstiftning och styrmedel måste ses över.

Vattenmyndigheterna behöver stärkas eftersom de inte har tillräckligt starka styrmedel för att åtgärdsprogrammen som nu tas fram ska kunna ge resultat.

Regeringen måste kräva att länsstyrelserna följer upp tillsynen och agerar om den inte fungerar. Länsstyrelserna kan behöva särskilda uppdrag och särskilda medel för att kunna följa upp kommunernas tillsyn, samtidigt behöver ett arbetssätt utvecklas där kommunerna får mer kompetens att också jobba på ett förebyggande sätt med planering och information.

Det behöver satsas mer på våtmarker. Naturliga processer bör användas mer aktivt för att fånga upp kväve och fosfor för att de inte ska nå havet. Med nuvarande takt nås inte miljömålet. Det behövs också bättre styrning för att få rätt typ av våtmark till rätt ställe. Undersökningar visar att flera våtmarkssatsningar, särskilt de som finansierats med EU-stöd, har fått en olämplig placering. Det behövs ett landskapsperspektiv.

Avloppen behöver renas. 10 procent av Sveriges av människan orsakade utsläpp av fosfor till Östersjön kommer från enskilda avlopp. Det motsvarar ca 255 ton fosfor per år. Uppskattningsvis är det 40 procent av landets 700 000 enskilda avlopp inte når upp till miljöbalkens krav. Problemet förvärras just där det är som viktigast att minska. Fritidsbostäder i övergödningskänsliga lägen nära kuster och vattendrag omvandlas i ökande grad till permanentboende.

Alltför många fartyg dumpar sitt toalettavfall till sjöss. Det finns brister i den kommunala mottagningen och regelverket är svagt. Kommunala hamnar måste ordna mottagning av toalettavfall från fartyg och fritidsbåtar. Dumpning av toalettavfall bör förbjudas på svenskt vatten.

Det behövs mer biogassatsningar. En utbyggnad av biogasproduktion kan ge bättre sätt att ta hand om stallgödsel och andra restprodukter från jordbruket. Det kan också ge ett attraktivt sätt att lösa problem med både enskilda och gemensamma avlopp. Biogas kan rötas från gödsel och toalettavfall, och annat biologiskt avfall från lantbruk, livsmedelsförädling och hushåll. Genom att producera biogas kan man omvandla avfall från problem att ta hand om till råvara för produktion av förnybar energi.

Restprodukterna blir också bra naturlig gödsel som har vissa fördelar jämfört med vanlig stallgödsel. Produktion av förnybar energi kan också kännas mer lockande för andra länder, än att värna om en Östersjö som kanske inte är så högt prioriterad. Utvecklar vi system här är det lättare att sprida attraktiva lösningar till grannländer.

Småskalig eller gårdsbaserad biogas har den fördelen att transporterna blir korta. I Tyskland finns över tusen gårdsbaserade biogasanläggningar, som används i första hand för elproduktion.

Storskalig biogas har den fördelen att den tar bättre vara på energiinnehållet. Storskaliga anläggningar behövs för att producera fordonsgas. Ett biogassekretariat bör inrättas med syfte att få tillstånd minst 100 storskaliga biogasfabriker i Sverige senaste år 2015. Sekretariatet bör också utveckla olika småskaliga lösningar.

Torskbestånden behöver byggas upp igen. Miljöpartiet har länge krävt att ICES råd ska följas så att östersjötorsken ska kunna återhämta sig till livskraftiga bestånd. Forskningen har nu visat på torskbeståndets betydelse för algblomningen ? det kan rentav vara så att det snabbaste sättet att få bukt med algblomningen är att investera i ett torskfiskestopp. Tack vare några ovanligt starka årskullar är beståndet nu på väg att återhämta sig. ICES föreslår inte stopp för torskfisket i år. Men det gäller att hålla igen och låta naturkapitalet stärkas innan man ökar uttagen.

Det behöver ställas krav på sjöfarten. I Östersjön bör krav ställas på att det ska finnas katalytisk avgasrening för all kommersiell sjöfart och på förbud mot dumpning av toalettavfall till sjöss. Båda bör kunna motiveras utifrån att Östersjön har klassats som särskilt känsligt havsområde PSSA. Man bör kunna driva de kraven också inom ramen för HELCOM, genom att kuststaterna t.ex. successivt eller gemensamt ställer krav på fartyg som besöker deras hamnar. Det kan också underlätta för vissa städer där sjöfartens utsläpp leder till att luftkvalitetsmålen överskrids att klara miljökvalitetsnormer för luft.

Satsning på tåg och kollektivtrafik minskar utsläppen från trafiken
Miljöpartiet har en mycket långtgående trafikpolitisk agenda där alla åtgärder leder till minskade transportarbete på vägarna och ger en fördel för lägre utsläpp från bilar och lastbilar. Detta minskar även utsläppen av kväveoxider som bidrar till övergödningen. Sverige bör driva på inom EU för hårda krav på kväverening från framför allt tunga och lätta dieselbilar som idag har höga kväveoxidutsläpp.

Läs mer!

mån
14
apr
2008
måndag, 14 april, 2008 | Skriven av:

Första vagnen är nu färdigbyggd och i maj-juni ska Ica göra en första test av systemet att köra lastbilar på järnväg. Hos Flexiwaggon börjar telefonerna ringa från potentiella kunder i Europa och Kina.”

Flexiwaggon är en svensk uppfinning som innebär att en lastbil kör upp på en vagn som går på räls. Poängen är att flytta över lastbilstransporter till järnväg för att spara miljö och pengar.

Det hela började 1995 och nu finns alltså den första vagnen färdigbyggd. I maj/juni ska ICA göra en test av systemet.

Kul att se att det finns idéer. Ska bli intressant att följa utvecklingen.

tor
3
apr
2008
torsdag, 03 april, 2008 | Skriven av:

Den 2 april genomförde Miljöpartiet, SEKO och Transportarbetareförbundet ett gemensamt seminarium i riksdagen om hur klimatpåverkan från godstrafiken kan minska. Bland talarna visade det sig finnas en stor enighet om behovet av kilometerskatt för tunga lastbilar.

Här kan ni se en intervju med Jonas Åkerman, forskare vid KTH och en av författarna till “Tvågradersmålet i sikte?”.

Jonas Åkerman betonade i sitt föredrag två strategier för att minska godstrafikens klimatpåverkan. För det första en bättre samordning mellan transportslagen, till exempel med omlastningscentraler som gör det lättare att använda järnväg, sjöfart och lastbil som komplement. För det andra ekonomiska styrmedel som gör det dyrare att transportera gods med fossila bränslen. Ett exempel är kilometerskatt för tunga lastbilar, vilket också klimatberedningens föreslagit att införas senast 2011. Åkerman menade att det behövs ett trendbrott för att hejda ökningen av godstransporter. Det räcker inte med ny teknik, det behövs också en överföring av trafik från lastbil till järnväg och sjöfart, och bättre kombinationer mellan dem tre.

Läs mer!

tor
14
feb
2008
torsdag, 14 februari, 2008 | Skriven av:

När det gäller långväga transporter är sjöfarten normalt överlägsen landtransporter om man ser till miljöbelasting. Dock inte i alla avseenden.
När det gäller svaveldioxid så släpper t.ex. världens största containerfartyg ut lika mycket som 50 miljoner bilar.

Teknik finns för att minska utsläppen men viljan och politiskt tryck saknas.

Ännu ett exempel på att marknaden inte löser några problem.

mån
28
jan
2008
måndag, 28 januari, 2008 | Skriven av:

I Laholm får hemtjänstpersonalen cykla efter färdtjänsttaxin där personen man ska hjälpa åker. Ja så står det i SDS artikel.

Visserligen är jag för friskvård men detta är ju löjligt.

Kommunens beslutsfattare är här klart ute och cyklar.