Tittade på Uppdrag Granskning. Inget nytt men en bra sammanställning och beskrivning av transporternas del i klimatproblematiken.
Alliansen och (S) vill inte minska trafiken. I Stockholm vill man bygga “Förbifart Stockholm”.
Miljöminsitern från (C) lever i en drömvärld. Han tror att fordonsparken är utbytt till klimatneutrala fordon när förbifart Stockholm är färdigbyggd. Var han finner stöd i detta kan man undra.

Myndigheter inklusive Vägverket säger att trafiken måste minska. Naturvårdsverket och experter anser det samma.
Trots detta gör alliansen allt för att öka vägtrafiken. De lägger mer pengar på att bygga vägar än att bygga spår.
Man vill bygga bort köerna i Stockholm genom att bygga fler vägar.
Alla trafikexperter säger samma sak : “Ju fler vägar desto mer trafik”.

Hur kan man gå emot alla experter på detta sätt?
De gör helt egna bedömningar mot alla experter. De väljer siffror som de vill och påstår att Förbifart Stockholm minskar utsläppen trots att tom Vägverket själva säger att utsläppen ökar.

Centerns miljöminister säger till och med att han tror att trafiken måste öka. Han tycker det är bra att trafiken ökar. Samtidigt försöker alliansen ge sken av att de satsar på att lösa klimatproblematiken.

Hur skulle det se ut om alla människor i hela världen åkte lika mycket bil som vi gör i Sverige?
Varför ska inte alla länder ha lika mycket transporter som Sverige?

Intressant slut i programmet där man beskriver nuvarande miljöminister förvandling från CUF aktivist till regeringsmedlem i en moderatledd regering.

Alliansen har länge bara pratat om klimatet och gjort väldigt lite. Man skulle kunna tycka att centern skulle ha lite mer ryggrad när det gäller klimat och miljö. De påstår ju att det är ett grönt parti.

Vad har egentligen hänt med centern?

Karin Svensson Smith (MP) har ställt en interpellation till finansminister Anders Borg (M) ang kilometerskatt för tunga lastbilar. Svaret är tänkt att komma den 9 december. Det skulle även behövas kilometerskatt för all trafik. Även om vi får fler miljöbilar så måste trafikmängden minska om vi ska klara klimatproblematiken men även för att det ska bli ett bättre och mer hälsosamt samhälle.
Ser med spänning fram emot svaret!

Till finansminister Anders Borg (m)

Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, utrikes flyg och sjöfart inkluderat (2007). En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbiltrafiken.

Koldioxidutsläpp från lastbilarna ökar stadigt, dels på grund av allt fler lastbilar och allt tyngre lastbilar, dels på grund av i princip utebliven effektivitetsutveckling med avseende på koldioxid. Trafikarbetet för tunga lastbilar på svenska vägar, mätt som fordonskilometer, har mellan år 1997 och år 2006 ökat med i genomsnitt 2 procent per år. Det finns alltså all anledning att agera för att långa lastbilstransporter ersätts med smarta kombinationer av väg, järnväg och sjöfart. På grundval av detta har jag ett antal frågor att ställa ministern.

I samband med att Klimatberedningen våren 2008 presenterade ett enigt förslag om att införa kilometerskatt för tunga lastbilar uttalade finansminister Anders Borg sin tveksamhet inför förslaget. Detta trots att regeringen i samband med regeringsförklaringen 2006 deklarerat att ”klimatfrågan är en ödesfråga för Sverige och för världen”. I regeringsförklaringen 2007 gav Reinfeldt även beskedet att regeringen anser ekonomiska styrmedel är centrala för att nå resultat i klimatfrågan:

”Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har en central roll i klimatarbetet. Inte minst krävs förbättrad samordning mellan energibeskattningen och övriga ekonomiska styrmedel inom miljö- och energipolitiken. En grundprincip i reformarbetet blir att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan. Särskild fokus kommer att läggas på koldioxidbeskattning och annan energibeskattning.”

Kilometerskatten är ett sådant effektivt styrmedel för att minska klimatpåverkan. Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) anser att en skatt i storleksordningen en krona per kilometer i genomsnitt skulle leda till tio procents minskning av trafikarbetet med lastbil och att utsläppen av koldioxid skulle minska i motsvarande grad, cirka 400 000 ton på årsbasis. Effekten på transportarbetet skulle bli betydligt mindre eftersom sektorn skulle effektiviseras.

Flera europeiska länder ligger före Sverige på detta område och har redan infört, eller planerar att införa kilometerskatt för tunga lastbilar. Några exempel är Schweiz, Österrike, Tyskland, Tjeckiska republiken, Slovakien, Frankrike, Slovenien, Nederländerna, Polen och Danmark.

De tekniska systemen finns. En modern kilometerskatt erbjuder en kombination av styrande avgifter och information som ökar effektiviteten i transportsystemet. Den kan därmed minska negativa effekter som miljöbelastning, slitage eller trängsel. Samtidigt ger den speditörer och förare möjlighet att öka effektiviteten och minska kostnaderna.

Det enda vi väntar på är det politiska beslutet. Den pågående åtgärdsplaneringen för kommande trafikinvesteringar bygger till och med på antagandet att kilometerskatten kommer att införas. Men hittills lyser beslutet med sin frånvaro. Därför vänder jag mig nu till Anders Borg.

Hittills har regeringen infört ett skarpt förslag för att minska klimatpåverkan från tunga lastbilstransporter. Förslaget är att införa ecodriving för lastbilschaufförer. Det är ett bra förslag, men sannolikheten att det har lägre klimateffekt än en kilometerskatt är överhängande. Jag är nyfiken på att veta om finansministern har något underlag som visar att införandet av ecodriving har större effekt än en kilometerskatt. Och det vore intressant att veta om Anders Borg har underlag som visar att det är rationellt att inte inför kilometerskatt.

Frågor till ministern:
Avser ministern föreslå skattemässiga åtgärder som svarar upp mot statsminister Reinfeldts påstående att klimatfrågan är en ödesfråga för Sverige och för världen?
Avser ministern agera utifrån statsminister Reinfeldts påstående att miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har en central roll i klimatarbetet?
Kan ministern hänvisa till något underlag som visar att ecodriving för lastbilschaufförer är lika effektivt som, eller mer effektivt än, kilometerskatt för tunga lastbilar?
Vilket underlag har ministern för att inte införa kilometerskatt för tunga lastbilar?

Karin Svensson Smith (MP)

Vill du veta mer?

I dag bildades föreningen Spårvagnsstäderna. Från Skåne finns Region Skåne, Lund, Malmö och Helsingborg med. Föreningen är ett nätverk som ska öka kunskapsutbyte mellan städer som har eller som planerar att bygga spårvägar. Den vill också trycka på för att få fram tydliga regler kring finansieringen av nya spårvägar. Det är ett bra initiativ för det behövs stöd bara för att komma tillbaka i situation som fanns på 60-talet då många spårvägar lades ner.
I Lund finns alla förutsättningar för snabbt komma igång med den s.k. Lundalänken. Egentligen är det bara att lägga rälsen och så förstås lite pengar. Dessa pengar borde till största delen komma från staten som har ansvaret för infrastrukturinvesteringarna. Tyvärr inser inte alliansregeringen behovet av spårvagnar utan fortsätter som vanligt att stödja vägtrafiken, typ “Förbifart Stockholm”. Trivector har jobbat mycket med denna fråga.

En samling kommuner och regioner som har eller ska bygga spårvagnar bildar idag föreningen Spårvagnsstäderna för att samarbeta i frågan. Miljöpartiets Karin Svensson Smith har varit en av de drivande krafterna bakom detta och Miljöpartiet har lagt fram en plan för att främja spårvagnar.

De viktigaste punkterna i miljöpartiets program är:
• Ett nytt statsbidrag till byggande av spårvägar omfattande totalt 24 miljarder kronor under 15 år. Detta ska också kunna gå till att stödja ny teknik.
• En ny ansvarsfördelning där staten genom Banverket tar ett delansvar för stimulans till och finansiering av spårtrafik i större städer.
• Banverket ska ges i uppgift att vara ett nationellt kompetenscenter som aktivt inspirerar städer att anlägga lokal spårtrafik samt fördelar statsbidrag till utbyggnaden.
• Bidragen till tåg och spårvagn, så kallat rullande materiel, höjs kraftigt.

– Skillnaden mellan vår politik och alliansens är att vi satsar pengar på spår medan regeringen satsar på sin ”miljöbilism” genom att bygga motorvägar. Deras linje är orealistisk och bygger på känslomässiga bindningar till massbilismen, vår linje bygger på en analys av vad som är möjligt och nödvändigt, säger Karin Svensson Smith.

– Spårvagnar är energisnål kollektivtrafik eftersom de åker på räls och inte på däck. Eldriften gör dem också väldigt klimatvänliga, säger miljöpartiets språkrör Peter Eriksson.

HD, SkD, Ljungbergs blogg

DN skriver ”Förbifarten är bra för miljön”

Beslutet att bygga Förbifarten är ett steg rätt riktning och kommer att leda till en förbättrad miljö. Det anser Motormännen, som välkomnar regeringens beslut.
– Det viktigaste är att få bort de långa köerna. Essingeleden är en flaskhals, både för stockholmarna och andra bilister, fortsätter hon.
Enligt Motormännen kommer Förbifarten förbättra miljön. Dagens situation på den hårt belastade Essingeleden är långt ifrån idealisk, menar man.
– Trafiken på Essingeleden är ofta stillastående. Det är bättre för miljön om trafiken flyter än om man gasar och bromsar hela tiden. Dessutom är det bra att trafiken kan ledas om utanför stan, säger Susanne Lekengård.

Självklart blir det bättre om trafiken flyter än om den står still och alla motorer ändå är igång.
Vad man missar är att det även har betydelse hur många bilar som finns på våra vägar. Om Förbifart Stockholm hade minskat eller minimum hade hållit trafiken på nuvarande nivå så hade det blivit lite mindre utsläpp. Problemet är att nya vägar genererar mer trafik vilket leder till mer utsläpp.
Det är alltså en mycket dyr historia. 28 miljarder, om det nu kommer att räcka, för att öka trafiken som strider mot de mål som finns för att minska trafikens negativa utsläpp.
Vägverket anser att trafiken kommer att öka och Naturvårdsverket anser att projektet strider mot Miljöbalken.
Ändå så driver nu alliansen igenom detta gigantiska projekt.
Ofattbart!

Ny Teknik skriver “WWF-studie: Elbilssamhälle ren fantasi”

2020 släpper en elbil ut 220 g CO2/km, långt över EUs gränsvärden. Och när alla bilbatterier ska laddas riskerar elnäten att kollapsa. Den pessimistiska synen på elbilens framtid spår världsmiljöorganisationen WWF.

På tyska WWFs uppdrag har Institutet för framtidsenergisystem (Izes) gjort en studie över elbilens framtidsmöjligheter i Tyskland. Förutom att det inom överskådlig framtid kommer att saknas tillräckligt med elbilar så visar studien att en stor flotta av batteridrivna bilar kommer att belasta elnätet så hårt att det riskerar kollaps, rapporterar die Welt.

Det hjälper inte att bara byta fossildrivan bilar mot elbilar. De direkta utsläppen från själva bilresan blir mindre men elen ska produceras. Bilen och batterierna ska produceras.
Teknik löser inte alla problem men kan om man använder den rätt minska problemen.

Det är jättebra att det produceras elbilar det är ett måste men det behövs även göras omställningar av livsstilarna så att vi kan minska antalet transporter.
Det är bra för klimatet men även bra för oss själva eftersom vi kan slipper spendera vår dyrbara tid på resor.

Bilanalytikern Ferdinand Dudenhöffer är exempelvis orolig för vad som händer när alla elbilsinnehavare ungefär samtidigt pluggar in stickkontakten i eluttaget för att ladda under natten.

Dessutom påpekar utredningen att ur miljösynpunkt är det viktigt att räkna in från vilken energikälla elströmmen produceras. Med en övervägande andel elbilar måste elkraftproduktionen byggas ut, och i Tyskland sker sådant med kolkraft.

I extremfallet kan en medelstor elbil komma att stå för ett koldioxidutsläpp på upp till 220 gram per kilometer. År 2020 har EU lagt målet för koldioxidutsläppen från bilar till 95 gram per kilometer.

Det betyder att vid sidan om en elbilssatsning så finns det stora problem med infrastrukturen för el som måste lösas.

Drömmar om ett utbrett elbilssamhälle under nästa årtionde ser då ut som rena fantasier. Förbränningsmotorn är inte uträknad än på länge.