SDS skriver : “Efter 69 år tvingas de leva åtskilda”

“När fler äldre förväntas bo hemma innebär det ofrivilliga skilsmässor då bara en av två makar behöver och får rätt till vårdboende. Sydsvenskan har träffat Sven och Inga Kaudern från Malmö.

Återseendets glädje är lika stor som sorgen över att tvingas leva åtskilda.

Vid veckans enda möte kysser Sven och Inga Kaudern varandra ömt.
– Har man nu bott tillsammans i 69 år och inte har så många år kvar, då skulle man väl kunna få bo tillsammans den sista tiden, säger hon med tårar i ögonen.

95-årige Sven Kaudern lever sedan ett halvår i väntan på ett så kallat korttidsboende i ett anonymt rum på vårdhemmet Sjöstjärnan i Limhamn.

Där köar han till den plats på ett vårdboende som Västra innerstadens stadsdelsförvaltning gett honom rätt till.

90-åriga hustrun Inga Kaudern är ensam kvar i lägenheten på Potatisåkern.”

Det är inte första gången man kan läsa om att ett äkta par som levt under många år tillsammans i nöd och lust, skiljs åt av en kommun. Varje gång är det lika märkligt att man är så fyrkantig och inte kan fixa en lösning där ett par kan fortsätta leva tillsammans.
Det är omänskligt att skilja på människor på detta vis. Måste ett par åldras i samma takt och vara lika sjuka för att kunna åldras och sluta sina dagar på ett värdigt sätt?
Att få dela sitt lev med någon annan och därmed skapa en trygghet och harmoni, det är livskvalité som inte kan mätas i pengar.