Ibland har man tur precis när jag satte på radion började “Syjuntan Recycle” på P1. Jag blev så glad. Programmet handlade om resurshushållning och att göra själv.
Det finns de som menar att handarbete kan rädda världen från en miljökatastrof. Syjuntan Recycle handlar om det politiska i att göra själv istället för att köpa. Om de som gör nytt av gammalt, lagar strumpor och köper tyg på second hand.
För Lisa och Jonatan Malm är ”gör det själv”–vågen mer än bara en trend. Den är ett helt livsprojekt. De bor på en 1800-talsgård utanför Fengerfors, fyra mil från Åmål och än har de inte köpt ett enda nytt plagg till lilla Hilma, 6 månader.
Ibland känner man sig så väldigt utanför. Det ska köpas nytt och billigt. Laga är ingen idé. Det är också det normala att man ska jobba så mycket som möjligt för att kunna köpa allt och alla tjänster. Man ska inte göra något själv. Det är många idag som inte ens syr i knappar i kläder.
Elina Holmgren från Sjöjdkollektivet berättar om en halvt bortglömd konst – att lappa och laga. Och så pratar vi med den brittiska designern Amy Twigger Holroyd, vars företagsidé går ut på att få folk att konsumera mindre.
Det är också ett problem att hantverk glöms bort och försvinner. Ytterst tråkigt.
Den brittiska designerns affäridé var att få konsumenter att konsumera mindre. När de kläder hon sålde gick sönder kunde man lämna in de och hon lagade och fixade till dem så att de blev “som nya”. Hon sparde reststyvar, restgarn, knappar mm så att hon kunde ersätta något som gått sönder.
Därför var det så roligt att lyssna till programmet eftersom man kände sig så hemma.
Nästa program ska handla om “Syjuntan och manligheten”. Det är också så intressant att om man som man stickar eller virkar så betraktas man som konstig av både män och kvinnor. Möjligen har det blivit lite bättre i dessa dagar men jag undrar.
Det ska bli extra roligt att lyssna på detta program eftersom min pappa var skräddare och jag växte upp med att det var naturligt att handarbeta även som man.