söndag 14 december 2008 | Skriven av:

I dag var det en skön dag. Lugn och stilla precis vad jag behövde. Lite städning och förberedelser för julpyntet. Han med ett jympapass blev sedan fast framför TV:n.
Första programmet handlade om Thomas Quick. Jag vet inte vad man ska tro. Märkliga ting kom fram i programmet. Nu borde någon opartisk titta igen dessa rättsfall. Det verkar som att alla domarna saknar teknisk bevisning.

Sedan så fastnade jag i ett program på dansk TV. Det handlade om dödshjälp. Det har gått ett antal program om detta tidigare i höst. Det finns ett antal länder där ”frivilligt självmord” är tillåtet men det bara i Schweiz där ”utlänningar” kan få hjälp med detta.

Det var två fall, i programet, ett där en man led av ALS och var döende och ett annat där det var ett äkta par där maken hade haft ett antal hjärtinfarkter och där makan var fullt frisk. Paret hade varit tillsammans i över 50 år och makan ville inte leva utan sin make.

Mannen med ALS blev godkänd av den schweiziska doktorn men inte det äkta paret.

Detta är ingen lätt fråga. Jag tycker att det är helt OK om man är svårt sjuk så ska man kunna få hjälp att dö när man vill. I Schweiz måste man själv dricka en vätska som gör att man somnar in och dör. Så man måste tydligen vara så ”frisk” att man kan dricka själv.

Att tillåta makar att dö tillsammans när bara en är sjuk tycker jag är tveksamt. Någonstans måste man dra gränsen.

Att man själv måste dricka drogen/medicinen gör att någon annan slipper begå den ”dödande handlingen”. Det gör det hela lite lättare. Men hur ska man göra om man i sina sinnens fulla bruk skriver att om man blir så sjuk att man inte kan själv dricka så vill man man att någon annan ska hjälpa till med det hela.
Då blir det genast svårare.

Är det en rättighet att få dö när man vill?

Jag själv skulle inte vilja ligga som ett paket helt förlamad och inte kunna kommunicera med någon annan, inte uppleva något, där prognosen är hopplös dvs att man kommer att dö.
Då skulle jag vilja ha hjälp med att somna in. Trotsa alla katastrofer och bilder i media, trots allt ”underhållningsdödande” på TV och i filmer så är vi i dagens samhälle långt borta från döden. Hur många har sett en död människa?
Förr hade man en annan hållning till döden, man hade likvakor …
Nu ska allt vara så kliniskt så döden har blivit något främmande. Många är rädd för att dö och det gör givetvis döden mer skrämmande. Detta påverkar säker också inställningen till dödshjälp.

Givetvis är det ett problem att man i en situation där man är svårt sjuk kan känna sig pressad att välja döden för att inte vara till besvär, att göra det lättare för anhöriga. Hanterar man det fel så kan det kanske bli på det sättet men det behöver inte bli det.

Vem ska avgöra om man har ett meningsfullt liv?


Länderna som tillåter dödshjälp
Dödshjälp, eutanasi, är förbjudet i de flesta länder. Men det finns undantag.
SCHWEIZ
Aktiv dödshjälp är inte tillåtet, däremot accepteras självmord där en läkare hjälper till. Patienten ska vara myndig och kapabel att fatta sitt beslut.
HOLLAND
Sedan 2001 straffas inte läkare som hjälper patienter med ”outhärdligt lidande” i livets slutskede att dö. Hjälpen kan vara aktiv, då injicerar läkaren en dödlig dos, eller passiv, då skriver läkaren ut ett dödligt preparat som patienten själv tar. Dödshjälpen är det strikt reglerad i lag.
BELGIEN
Aktiv dödshjälp av läkare accepterats och reglerna liknar de holländska.
OREGON
Efter en folkomröstning har läkarna fått klartecken att skriva ut dödliga preparat som patienten själv tar. Patienten måste vara skriven i delstaten, myndig, kapabel att fatta beslut, samt obotligt sjuk.

Du kan följa inlägg och kommentarer med RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, eller trackback från din egen hemsida.
Lämna en kommentar

XHTML: Du kan använda följande html-taggar:: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>