lördag 2 januari 2016 | Skriven av:

Finland har tagit stafettpinnen vad gäller BASINKOMST vilket man kan läsa om i SvD . Spännande att gamla gröna idéer recyclas. Visserligen har det väl funnits många försök med basinkomst i olika tappningar men inget har riktigt naglats sig fast.

Kanske kan detta föra samman Finland och Sverige och kanske kan lite Nordisk anda komma tillbaka. Det finns mycket som Norden har gemensamt. Det är inte enkelt att få till stånd en BASINKOMST om man dessutom är med i en union med fri rörlighet och en massa regler. Även om det inte blir något av detta så är det viktigt att det blir en diskussion om hur trygghet kan påverka våra liv.

Konsekvenserna av en basinkomst är många, genomgripande och framförallt dynamiska. Basinkomst påverkar en människas växelverkan med samhällsekonomin genom en rad olika mekanismer: arbetsutbud, utbildning, hälsa, brottsbenägenhet, bostadssituation, familjerelationer med mera.

Mycket grundar sig i vilken syn vi har på andra människor. Vill vi bidra till en samhällsnytta eller inte? Hur egoistiska är vi?Varför tror många att alla andra skulle utnyttja ett system? Kan det vara så att ”på sig själv känner man andra”?

Kanske kan det i alla fall bli en diskussion om meningen med livet och vad ger oss lycka. Kanske blir det i ett lyckoindex som Sveriges framgångar kan mätas i. I Bhutan görs det redan.

Här talar man om bruttonationallycka, GNH och inte om bruttonationalprodukt, BNP. Man försöker mäta lycka på fler sätt än bara som högre standard, mer tillväxt och mer prylar.

– GNH handlar om att undersöka och värdera relationer, att människor ska vara delaktiga i samhället, kunna leva i samklang med naturen, regeringen och folk omkring sig. Vi kan inte stå emot globaliseringen och vi säger inte nej till pengar. Men när man har nått en viss levnadsstandard så ökar inte lyckan längre, och då måste man hitta andra alternativ, säger Tshering Phuntsho.

Deras lyckoindex bygger på trettiotre indikatorer, samlade i följande nio huvudkatekategorier:
Psykologiskt välbefinnande
Hälsa
Tidsanvändning
Utbildning
Kulturell mångfald och uthållighet
God styrning
Samhällelig livskraft
Levnadsstandard
Ekologisk mångfald
Uthållighet

Viktigast är inte vilket lyckoindex man använder utan att man funderar på vad gör ett land framgångsrikt att leva i. Då räcker inte BNP. Det måste vara något som tar hänsyn till annat än ekonomin och så måste det ha ett långsiktigt perspektiv.

Oavsett måste synen på arbete förändras. Full sysselsättning i form av lönearbete när befolkningen ökar och de flesta jobben effektiviseras är en omöjlighet. Att bara skapa fler jobb för själva sysselsättningen i sig är inte samhällsekonomiskt lönsamt. Hur länge kan vi skapa nya behov som vi egentligen inte har men som krävs för att hjulen ska snurra fortare.

Spännande att se om, vi, den svenska politiken hänger på Finland. Jag är övertygad om att det finns många inom Miljöpartiet som gärna hänger på. Vågar vi som parti driva det, det är frågan??!!

Du kan följa inlägg och kommentarer med RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, eller trackback från din egen hemsida.
Lämna en kommentar

XHTML: Du kan använda följande html-taggar:: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>