Sista timmen på 2010 är på nedräkning. Hög tid att göra bokslut. 2010 har varit ett bra men jobbigt år. Mycket har hänt.
Valrörelsen gjorde sitt till att det blev händelserikt. Miljöpartiet i Lund och Skåne gjorde sitt bästa val någonsin. 2010 har varit god tillväxt i grön riktning. Antalet kommunorganisationer i Skåne har ökat och vi har bara en kvar att bilda innan vi har en kommunorganisation i alla Skånes 33 kommuner.
Trots gröna framgångar fick alliansen nytt förtroende i Sveriges riksdag om än i minoritets ställning. Det kommer att innebära många diskussioner över blockgränserna för att få fram ett majoritetsbeslut.
Miljöpartiet i Skåne flyttade även fram positionerna i regionpolitiken. Många nya uppdrag och tunga sådana blev det.
För min del blir den största utmaningen att vara ordförande i Region Skånes Kulturnämnd.
Allt detta kommer att göra 2011 till ett arbetsamt men spännande år. På riksnivå finns det mycket att fundera kring. Vi ska välja nya språkrör och ny partisekreterare. Dessutom behöver vi verkligen fundera hur vi ska samarbeta på riksnivå. det är inte självklart att det ska bli ett nytt rödgrönt samarbete.
Rikssituationen på riksnåvå är osäker för många partier. (KD) och (C) är under 4 %. Ska de välja nya partiledare?
(S) och (V) minskar. Sahlin ska bytas ut och Ohly sitter nog lite osäkert.
Vad detta kommer att innebära är oskrivet i stjärnorna.
Miljöpartiet har en jätte chans att göra politiken grönare i hela Sverige på alla nivåer. Det är en utmaning som heter duga.
På hemmafronten har tre små mjuka varelser ändrat tillvaron. En dag i maj tittade tre små kattnosar ut från vår veranda på kolonin. Sedan dess har dessa tre små gullisar växt och är nu tre helt olika små stora kattvarelser. Olika är ordet.
Brummis är störst och ser ut som en Norsk Skogskatt. han gillar att klias och är verkligen matglad. Han är en säker väckarklocka. Klockan 8 kommer han och ska ha lite kel innan han vill ha frukost.
Alex är den mellanstore och den som är mest skygg. När det är dags för mat så går det utmärkt att klappa honom. Han vill bli kelad men vågar inte riktigt men det går bättre och bättre för varje dag.
Minstingen, Sickan, är den som är mest tuff och vill gärna gömma sig under täcket. Hon är klart minst men är den som är mest framåt. Hon jagar de andra två och klarar sig väl i buset.
Nu är det knappt 4 månader tills de kommer att flytta med oss till kolonin. Det ska bli trevligt att se dem fria i kolonin.
Nu känns kolonilivet lite avlägset med all snö och is och minusgrader men dagarna blir ljusare och ljusare. Snart är det vår.
Skönt att 2010 blev så bra som det blev och jag är övertygad om att 2011 blir ännu bättre.
Gott Nytt År på er alla som läser detta.
K O M M E N T A R E R …