Inlägg den 03 mars 2010

ons
3
mar
2010
onsdag, 03 mars, 2010 | Skriven av:

De senaste veckornas förseningar och olägenheter i tågtrafiken är ingen slump. Åratals av eftersatt underhåll och ansvarslös avreglering av verksamheten har i kombination med låga nivåer för nyinvestering i järnväg bäddat för det tågkaos som just nu pågår. Det förekommer många förseningar i tågtrafiken även utan snön, och de förseningar som resenärerna utsätts för under dessa dagar är ett tydligt exempel på ett skriande behov av åtgärder för att järnvägen ska kunna bli det klimatsmarta, bekväma och pålitliga alternativ det har möjlighet att vara. Läget är akut även för godstrafiken, två av fyra rangerbangårdar har varit stängda sedan i lördags.

I dagens snökaos skyller ett flertal aktörer på varandra. Därför behövs ett tydliggörande av ansvaret för järnvägen så att det blir ett integrerat och sammanhållet system. Samtidigt behövs satsningar på nyinvesteringar som ger ökad kapacitet och minskad sårbarhet i järnvägsnätet. Många investeringar har lagts på is på grund av regeringens prioritering av vägprojekt. Miljöpartiet satsar 33 miljarder kronor mer på drift och underhåll av järnvägen och närmare 80 miljarder kronor mer på nyinvestering i järnväg åren 2010-2021 jämfört med regeringen.

Nio punkter för ett robust och fungerande järnvägssystem:

VIDGA KAPACITETEN OCH ÖKA UNDERHÅLLET
1. Vidga kapaciteten i järnvägsnätet. Mer pengar till nyinvestering behövs för att minska sårbarheten i systemet. I Schweiz satsar man tre gånger så mycket på järnvägen per person jämfört med i Sverige. Över hälften av järnvägens och tågtrafikens finansiering i Schweiz kommer från kilometerskatt på lastbilar, vägavgifter och koldioxidavgifter på bensin.

2. Öka volymen förebyggande underhåll och reinvesteringar som gör järnvägssystemet mer robust. En jämförelse kan göras med tunnelbanedriften i HongKong som tack vare förebyggande åtgärder och ett väl integrerat system håller en extremt hög punktlighet på 99,7 procent1.

3. Ompröva investeringsmedel till nya motorvägar. I Parisregionen har man bestämt sig för att minst 80 procent av investeringarna i infrastruktur ska gå till spår – nya vägar löser inte trängsel eller andra problem.

4. Satsa på höghastighetståg. Gör en avsiktsförklaring för att bygga ut en infrastruktur för höghastighetståg som kan avlasta den befintliga järnvägen så att den har utrymme för mer pendel- och godståg utan att vara så sårbar för störningar. I Spanien finns en målsättning om att minst 90 procent av befolkningen ska ha högst fem mil till närmaste höghastighetsbana senast 2020.

SKAPA ETT INTEGRERAT OCH SAMMANHÅLLET JÄRNVÄGSSYSTEM

5. Ersätt statens krav på vinstutdelning från SJ med ett krav på att upprätthålla och utveckla tågtrafiken. I Schweiz låter man tågtrafik få kosta pengar. Det är ett politiskt beslut för att gynna livskvalitet och landets ekonomi.

6. Låt SJ få huvudansvar för nationell tågtrafik. Erfarenheterna från Storbritannien är nedslående och där har man återtagit tågtrafiken på vissa järnvägssträckor, till exempel mellan London och Edinburgh.

7. Låt Banverket utföra underhåll i egen regi. Dagens avreglerade system har lett till ökade kostnader för administration och färre personer som jobbar direkt på spåren med underhåll. I Nya Zeeland återfördes skötsel och spår till offentlig regi efter att privata företag maximerade vinst till aktieägarna istället för att underhålla järnvägssystemet.

8. Låt Banverket ta ansvar för järnvägsstationer, verkstäder och terminaler. Överför Jernhusens verksamhet till Banverket så att järnvägsstationer, verkstäder, terminaler, mark mm blir ett sammanhållet system med ett samhällsuppdrag i stället för det avkastningskrav som finns i dag.

9. Inga höjda banavgifter förrän väg- och flygtrafik har tillräckliga klimatskatter som täcker de kostnader för klimatförändring mm. de ger upphov till för andra. I Tyskland konstaterade man att en ensidig höjning av banavgifterna ledde till ökade transporter på väg. En kilometerskatt för tunga lastbilar infördes för att balansera prisrelationerna.

Läs mer!