Vädret har inte varit något vidare. det har visserligen inte regnat men solen har hindrats av gråa moln för att lysa upp tillvaron. Halsflussen verkar nu vara på väg att ge upp. Bara några små hostattacker då och då. Så det finns hopp.

Tiden går verkligen fort. Det stora milleniumskiftet 1900 till 2000 känns inte så avlägset men det har faktiskt gått hela 10 år sedan det inträffade. Då var det mycket diskussion om datorer och apparater skulle överleva skiftet.
Det var allt från brödrostar, hissar till de stora datorsystemen som helt skulle paja. Nu gick det rätt så bra inga större problem. Det gjorde dock en hel del mjukvarujusteringar för att klara av 00 var större än 99, dvs 2000 var större än 1999. För att spara på datorminne hade man skippat 19 i datumen och det var ju helt OK ända tills 2000. Det var några år som det gick bra för datorkonsulter som jobbade med millenium-buggar.
Nu pratas det om ett problemet men inte förrän 2038.

Framförallt i unixliknande operativsystem anges tiden i många funktioner som antalet sekunder som passerat sedan den 1 januari 1970. I datorer där centralprocessorn arbetar med 32 bitars ordbredd sparas värdet vanligen i ett 32-bitars heltal med teckenbit, vilket då kan hantera högst 2147483647 sekunder. Klockan 03:14 den 19 januari år 2038 kommer detta heltal bli “fullt” och börja om på -2147483648 vilket motsvarar klockan 20:45 den 13 december 1901.

Det problemet borde vara mindre oh det finns gott om tid att lösa det.

Annars har väl de första 10 åren gått OK om man bortser från att klimathotet har blivit större både i realiteten och som fråga. Kanske kan det bli en fråga i valrörelsen. Förhoppningsvis inte bara som ett hot och problem utan som en lösning.
Genom att tänka och agera klimatsmart får vi även personliga fördelar.
Reser vi mindre får vi mer tid över för oss själva och våra nära och kära.
Vi måste planera samhället så att man kan bo och arbeta utan att behöva arbetspendla i flera timmar. Detta pendlande sliter på oss i längden, vi slösar dessutom bort vår dyrbara tid.
Satsar vi på nya gröna jobb kommer det att stärka Sveriges konkurrenskraft ute världen.
Äter vi mindre kött får vi en bättre hälsa.
Köper vi ekologiskt så får vi en bättre hälsa och miljön mår bättre.

Men framförallt gynnas de människor som bor i områden som hotas av att översvämmas om vi inte minskar utsläppen av växthusgaser. Dessutom finns det stora områden som inte kommer att ha tillräckligt med vatten när glaciärerna har smält.

Kanske vågar vi ändra våra livsstilar så att vi konsumerar på ett annat sätt där kvalité sätts före kvantité. Vi köper billiga varor från andra länder för att de är billiga och de är billiga för att lönerna är orimligt låga och arbetsmiljön oacceptabel.
Få som handlar varor tillverkade i fattiga länder skulle vilja jobba under de förhållanden som existerar i dessa länder.
Vi kan ändra på detta genom att ställa krav på att de är Rättvisemärkta (eller motsvarande). Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt på sikt.

Genom ändrade livsstilar kan vi få mer tid över för våra barn och för oss själva. Vi kan köpa de saker vi verkligen behöver. Göra de saker som vi vill.

Trotsa att fler och fler bor i storstäder så ökar ensamheten. Vi trängs ihop men kommunicerar inte med varandra. Antingen för att vi inte har tid eller att vi inte vågar.

Meningen med livet kan inte vara att vi ska jobba så mycket och stressa så mycket för att hinna med mer och mer.
Meningen med livet måste vara att leva att vara sociala varelser i ett sammanhang.

Snart är det ett nytt år med möjlighet för nya tag till ett bättre liv.

Byt livsstil & politik – inte klimat!