På dagens kommunfullmäktige hade jag ställt en interpellation till ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden. “Vad vill alliansen med Ungdomsforum?“.
Detta gjorde jag med anledning av att alliansen sedan de flyttade verksamheten från kommunstyrelsen till Kultur- och fritidsnämnden, har skurit ner anslagen med minst 175 000 kronor.
Miljöpartiet hade dessa pengar i budgeten för 2009.
En enig Kultur- och fritidsnämnd ansökte om att få extra anslag med 175 000 kronor. Alliansen avslog detta i kommunfullmäktige.
Svaret från ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden försökte som alliansen så många gånger gör, ge sken av att man satsar lika mycket pengar som oppositionen gör. Argumentationen från alliansen gick ut på att man effektiviserat verksamheten samtidigt som man ansökte om mer pengar, Vilket är lite konstigt.
Man försökte också sig på tricket att pengar inte är allt. Ska man bedriva kommunal verksamhet behövs pengar till löner men även till verksamhet.
Alliansen är dock konsekvent eftersom man inte tycks prioritera ungdomsfrågor. Alliansen röstade nej till att anta ett ungdomspolitiskt program.
Det som är lite trist är att alliansen i form av ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden antingen inte veta vad som är beslutat eller så försöker han bluffa genom att påstå att alliansen inte skurit i verksamheten. Han blandade dessutom ihop det med en annan stor nedskärning på ungdomsverksamheten när alliansen lastat över ansvaret på ungdomarna när det gäller Ungdomstingsverksamheten.
Visst kan man öka medinflytandet för ungdomarna och det kan man även göra i andra sammanhang. Men man kan inte dra undan sitt eget ansvar.
Inlägg under kategori » ungdomsfrågor «
Att skapa möjligheter och en ljusare framtidsbild för dagens unga generation är en nyckel för att klara framtidens utmaningar. Maria Wetterstrand, Mona Sahlin och Lars Ohly presenterar de rödgröna partiernas satsning på jobb och utbildning för unga.
De som är unga idag ska bära upp samhället imorgon. Unga människor står för en stor och positiv kraft i vårt samhälle, de är kreativa och ser nya lösningar. Att ingjuta hopp och framtidstro i dagens unga generation är en framtidsinvestering.
Kunskap och bildning är en väg till personlig frigörelse och utveckling och ett allt viktigare verktyg för att skapa välstånd och internationella konkurrenskraft.
Regeringen har inte använt de goda åren med högkonjunktur, för att rusta vare sig de människor som behöver utbildning eller Sverige som nation, i stället har antalet utbildningsplatser i allt från arbetsmarknadsutbildning till högskola dragits ner.
De närmaste åren står vi inför enorma utmaningar. Antalet unga som lämnar gymnasiet är rekordstort och arbetsmarknaden försämras kraftigt. Ungdomar är inte en homogen grupp och alla drabbas inte lika hårt av krisen. Särskilt svårt på arbetsmarknaden är det för unga utan slutbetyg från gymnasiet och unga med funktionsnedsättning. Den redan mycket höga ungdomsarbetslösheten kan komma att stiga dramatiskt om inget görs och de som står längst ifrån arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdast. Samtidigt som vi möter en ekonomisk kris står vi inför långsiktig demografiskt utmaning där antalet äldre ökar.
Alla goda krafter i samhället måste nu mobiliseras. Att skapa möjligheter och en ljusare framtidsbild för dagens unga generation är en nyckel för att klara framtidens utmaningar. Det behövs ett ledarskap där de unga känner att vi står bakom dem. Vi vill erbjuda en politik som gör att de unga kan växa och utvecklas och därmed bidra med sin fulla potential. Vi vill visa en modern väg in i framtiden.
Den viktigaste utmaningen för Sverige är att det görs satsningar som ger jobb samtidigt som de leder till mindre klimatpåverkan. Det behövs en Green New Deal för Sverige, säger Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Mikaela Valtersson, med anledning av att vårbudgeten debatteras i Riksdagen i dag.
– Vi står inför en gyllene möjlighet att genomföra en samlad och offensiv politik. Med stora satsningar på grön teknik, hållbara transporter och energieffektivisering skapas nya jobb och bidra till ett mer hållbart klimat, säger Mikaela Valtersson.
– Nu krävs ansvarstagande, ledning och mod att tänka nytt. Det är en stor besvikelse att regeringens vårbudget är förvånansvärt tunn på innehåll, idéer och förslag. Regeringen har en politik för att människor ska söka jobb, inte få jobb.
– Det vi mest saknar i regeringens politik är satsningar på företagande och nya jobb. Ungdomarnas chanser till jobb måste prioriteras. Det behövs mer pengar till förskolor och skolor så att det inte blir barn och ungdomar som får ta smällen av lågkonjunkturen, precis som under 90-talskrisen.
– Ungdomsarbetslösheten i Sverige är den näst högsta i EU och den ökar för varje månad. I dag passiviseras dessa unga arbetslösa med jobbgarantier, istället för att satsningar görs på att öka deras kvalifikationer och kunskaper. Det behövs mer utbildning och kvalificerad omställning, säger Mikaela Valtersson.
Arbetsmarknadsläget försämras just nu snabbt och arbetslösheten bland
ungdomar stiger väldigt kraftigt. I januari 2009 sökte drygt 103 000 18-24
åringar (hädanefter ungdomar) arbete genom arbetsförmedlingen. Detta var
en ökning med 21,6 procent jämfört med året innan då 84 800 sökte arbete.
44469 ungdomar var registrerade som arbetslösa hos arbetsförmedlingen i
januari 2009. Detta var en ökning med 28,8 procent från januari 2008 då
34531 ungdomar var arbetslösa. Cirka hälften av de arbetslösa ungdomarna
var inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar och hade därmed mer än tre
månaders arbetslöshet bakom sig.
För många ungdomar kan de närmaste åren komma att innebära stora
problem att hitta arbete och risken är stor att det första mötet med
arbetsmarknaden blir en stor besvikelse. Vi vet sedan tidigare att ungdomar
är en grupp som drabbas hårt när arbetsmarknaden försämras.
Visstidsanställningar och vikariat minskar vilket gör att många unga som
precis kommit in på arbetsmarknaden får avsluta sina arbeten. Samtidigt blir
det betydligt svårare för dem som ska inträda på arbetsmarknaden att få
arbete då antalet jobb minskar.
Sverige går just nu igenom en ekonomisk kris som gör läget på
arbetsmarknaden exceptionellt dåligt. Många unga har även under mer
normala förhållanden svårt att få arbete. Detta gäller speciellt de som inte
har slutfört grundläggande utbildning från grundskola och gymnasium.
Regeringens program jobbgarantin för ungdomar (även kallat UGA eller
ungdomsgarantin) är det program som ska hjälp de unga som står lite längre
från arbetsmarknaden att få stöd att hitta arbete. Nu hörs dock många
signaler från arbetsförmedlare och andra aktörer på arbetsmarknaden att
UGA:n inte fungerar för dessa ungdomar. I följande PM har vi därför tittat lite
noggrannare på ungdomsarbetslösheten och resultatet av UGA:n hitintills. Vi
har också intervjuat lokala chefer för ett antal arbetsförmedlingar för att höra
deras syn på situationen just nu och vilka förbättringar som kan genomföras.
Sist i promemorian presenteras ett antal förslag till förändringar med syfte
att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och stå väl
rustade inför nästa högkonjunktur.
Järnvägen kommer inte att byggas ut. Det beskedet gav Åsa Torstensson nu på morgonen i radio. Ministerns uttalande är ett sensationellt och ett oförskämt besked, säger Karin Svensson Smith, Miljöpartiets riksdagsledamot i trafikutskottet.
– Ministerns uttalande är ett oförskämt besked till alla pendlare som unviker klimatförstörande biltransporter och försöker tillgodose sina resbehov utan att spä på växthuseffekten. I storstadsområdena är spåren så fulla att det blir massor av trassel och förseningar som drabbar resenärerna, säger Karin Svensson Smith.
Åsa Torstensson vill inte bygga ut järnvägen eftersom det finns tomma godsvagnar på spåren. Hon lyfter inte fram någon järnvägsinvestering över huvud taget utan hänvisar till att det går att packa godstågen bättre.
– Ska ministerns uttalande tolkas som att tågresenärer ska fylla de godsvagnar för stål som går tomma tillbaka? Eller ska vi åka med de timmertåg som har plats över?
Miljöpartiet kräver att regeringen följer den eniga klimatberedningens förslag på att bygga ut jänrvägskapaciteten med 50 procent till 2020 så att alla som vill åka tåg får plats, kommer någorlunda snabbt fram och kan lita på att tåget kommer i tid.
Detta visar ännu en gång att alliansen inte tar klimatproblematiken på allvar. Det behövs handling och inte bara fina ord från alliansen. Prata kan de, men att göra något, det verkar de ha lite svårare för. Man hade kunnat hoppas på lite bättre klimatpolitik eftersom centerpartiet innehar både miljöministerposten och den för infrastruktur. Centerpartiet har inte bara blivit kärnkraftsvänligare de har även tappat stinget när det gäller klimat och miljö.
Det är verkligen allvarligt att regeringen inte möter det uppvaknande som allmänheten har gjort. Nu när det finns en bättre insikt att vi inte kan fortsätta som tidigare gör alliansen inget för att underlätta ett bättre agerande från oss alla. Många vill dra sitt strå till stacken, många vill åka tåg. Men för att spårburen trafik ska bli ett attraktivt färdsätt i förhållande mot fossildrivna och klimatdåliga färdsätt, t.ex. bil och flyg, måste den miljövänligare kollektivtrafiken och speciellt den spårburna byggas ut. Infrastrukturministern har här en nyckelroll som hon inte tar på allvar.
Det är allvarligt!
I dag lämnade jag in två interpellationer. Den ena handlar om Ungdomsforum som jag skrev lite om i går och den andra handlar om “Öppen källkod“.
Interpellationerna kommer att behandlas i mån av tid på nästa kommunfullmäktige som äger rum den 26 mars. Det är avsatt en timme, kl. 20.00, för interpellationer. Så det beror på antalet interpellationer och givetvis hur lång tid varje interpellation tar.
Miljöpartiet har också lämnat in en annan interpellation som handlar om Översiktsplanen.
På vägen till kansliet i dag så passerade jag krokusar som blommar. Tyvärr blev fokus inte på själva krokusarna utan på marken bakom. Har inte riktigt lärt mig använda kameran på mobilen ännu, men men .
Skönt i alla fall att fler vårtecken dyker upp.
I dag var jag på det första mellantinget. Mellantinget är ett möte mellan Ungdomstingets Storting.
Mötet ägde rum på Wickmanska.
Det är verkligen inspirerande att delta i ungdomsarbetet i Lund. Ungdomstinget har hittills fungerat väl.
Dock kan det fungera ännu bättre. Ungdomsting är inte bara en fråga om att träffas fyra gånger per år. Dels innebär det även utskottsarbete men även demokratiarbete i det dagliga livet.
Skolorna behöver engagera sig mer i Ungdomstingets verksamhet.
Ett annan viktig fråga är Ungdomsforum (UFO). UFO har funnits sedan 1998 och syftar till att engagera unga i Lunds kommun i olika miljöfrågor. Projektet drevs tidigare som ett samarbete mellan Naturskolan och Miljöstrategiska enheten. Från och med 1 januari 2008 är det kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för verksamheten.
Under 2008 avsattes 425 000 kr men fr o m 2009 så har alliansen skurit ner anslaget med 175 000 kr till 250 000 kr.
Miljöpartiet yrkade på att UFO skulle få 425 000 kr.
Tyvärr gick detta yrkande inte igenom.
Vilket innebär att verksamheten är hotad vilket i sin tur är väldigt olyckligt.
Sedan UFO bildades har miljö- och klimatproblematiken inte minskat. Egentligen borde anslaget ha utökats för att möta klimathotet.
I morgon kommer jag att lämna in en interpellation till kultur- och fritidsnämndens ordförande, Gösta John Bredberg. Denna interpellation kommer att behandlas på kommunfullmäktige den 26 mars.
SDS skriver : “Alla stenkastare ska identifieras”
Polisen går nu igenom sina egna filmupptagningar från demonstrationen.
Demonstranterna var färre än väntat – men mer våldsamma. Så summerar polisledningen lördagseftermiddagen i Malmö.
Arrangörerna hoppades på tiotusen deltagare, men cirka sextusen dök upp.De svartklädda demonstranterna lyckades inte ta sig in i Baltiska hallen. Därmed var polisens insats lyckad, menar polisens kommenderingschef Håkan Jarborg Eriksson.
Demonstranterna, både de som använde våld och de som inte gjorde det, var färre än vad han väntat. Men de få som dök upp var desto mer våldsamma.
Det är trist när det används våld i demonstrationer. Det tar udden av sakfrågan, varför man protesterar. Demonstrationen skulle väl vara mot Israels våld i Gaza. Det löser knappast att utöva våld i Malmö för att lösa det problemet.
Det är som vanligt ett fåtal som ställer till det.
Några som Jarborg Eriksson tycker bättre om är de vakter som arrangörerna av demonstrationståget anlitat.
– De gjorde ett fantastiskt jobb och jag vill framföra ett mycket stort tack till dem. Först agerade vakterna på ett föredömligt sätt under själva demonstrationståget, och sedan gav man via megafoner ett väldigt tydligt budskap om att ingen skulle använda våld.
Det var bra att själva demonstrationen gick lugnare. Det behövs mycket påtryckningar, fredliga men bestämda, mot både Israel och Hamas. Israel borde leva upp till de sanktioner FN har utfärdat och lämna Västbanlen. Då blir det lättare att sätta press på Hamas.
Det måste till en tvåstats lösning så att folket i Israel och Palestina kan få den fred de säkert önskar.
Om det nu är så viktigt med idrott och att man inte ska blanda ihop idrott och politik så borde man väl se till att även det palestinska folket får en chans att utöva idrott i sitt eget land och tillsammans med andra länder.
Möjligheten för palestinier att utöva idrott försvåras eller omöjliggörs på flera sätt av den israeliska ockupationen. Ett av de främsta hindren är den inskränkta rörligheten för människor, som bland annat orsakas av de cirka 600 vägspärrar som finns runt om på Västbanken. Dessa skär av palestinska städer och byar från varandra och gör att människor inte kan mötas för att träna eller tävla. Likaså har muren som började byggas 2003 ytterligare försvårat för idrottare att förflytta sig och bland annat omöjliggjort ett fungerande ligaspel i fotboll, även om man gör sitt bästa för att hålla det igång. Isoleringen av Gaza och nekandet av utresetillstånd är andra hinder som är att betrakta som kollektiv bestraffning. Vidare har idrottsanläggningar under flera perioder använts som tillfälliga massarresteringslokaler eller demolerats genom bomber och bulldozers. Att vara ute och praktisera idrott är förenat med livsfara vare sig det handlar om lek eller professionell träning. Under vissa perioder har långa tider av utegångsförbud införts av israeliska armén i olika städer vilket också gjort all idrott omöjlig att praktisera.
Åtta personer är gripna i samband med lördagens demonstration. De är misstänkta för bland annat våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd.
Sammanlagt omhändertogs cirka hundra personer. Under eftermiddagen bussade polisen 91 personer från Dalaplan och släppte av dem på olika platser i utkanten av Malmö.
Våld föder våld. Tittar man på bilderna som SDS har tagit så ser man ett antal mycket aggressiva ungdomar. Man undrar om de känner till vad det hela handlar om eller bara är på plats för att det händer saker?
Så vi har en hel del att göra här hemma också. Vi måste få dessa ungdomar tillbaka in i samhället. Gör vi inte det snart kommer vi att få ännu större problem.
SDS skriver : Ungdomar krossade fönster när strömmen försvann
Strömmen försvann i stora delar av Sofielund i Malmö strax efter klockan 21 på måndagkvällen. Ungdomar gick under tiden runt i området och slog sönder fönster.
Detta kan man läsa på hemsidans första sida.
Klickar man sig sedan vidare kommer man till:
Strömavbrott och vandalisering i Sofielund
Strömmen försvann i stora delar av Sofielund i Malmö strax efter klockan 21 på måndagkvällen. Ungdomar gick under tiden runt i området och slog sönder fönster.
Texten avslutas sedan med :
Vid 23-tiden hade konstaterats att två rutor krossats, enligt polisens länskommunikationscentral.
Vad vill SDS säga med detta?
Att ungdomarna är så lata och tröga att de bara orkade slå sönder två rutor under sin vandring i området och vandaliseringsturné?
Givetvis är två rutor som krossas med flit, två rutor för mycket. Givetvis är vandalisering ett problem men jag förstår inte varför SDS vill piska upp stämningen genom att prata om vandalism och att “Ungdomar gick under tiden runt i området och slog sönder fönster.”.
För mig låter detta som mer än två rutor.
Eller?
Inte lever väl SDS på lösnummer?
På Wickmanskas hemsida stod det :
“IDAG BJUDER VI ALLA SOM HETER YNGVE PÅ…
… en kopp kaffe eller te!
Bara för att vi känner för det! Visa att du verkligen heter detta namn, så häller vi upp!Wickmanska är ett mysigt, trevligt och billigt café där du kan ta dig en Caffe Latte, en Cappuccino, eller en kopp te, en mumsig kaka och träffa nya och gamla vänner. Det bästa av allt… inget köptvång! Bara när du själv är sugen!
Har du inte besökt Wickmanska så gör det.
Inför Sportlovsveckan Vecka 8 håller skolan som bekant paus så att alla flitiga gymnasieelever kan pusta ut. Men på Wickmanska är det full rulle som vanligt! Ledigheten inleds redan på fredagen med festligheterna under Grand Opening! Det kan väl inte någon ha missat vid det här laget!
Du som heter Evy har chansen i morgon!
DN skriver : “Sänt lugnt rådde i Malmö när dialog prövades”
“Ett stort polisuppbåd bevakade Malmöstadsdelen Rosengård under fredagskvällen. Ett spänt lugn rådde – med vissa våldsamma avbrott – efter de senaste dygnen av vandalism och bränder. Polisen prövade även en ny strategi – dialog.”
AB skriver : “Annan strategi”
“Polisen lade även på fredagen om sin strategi med ett antal dialogpoliser som sattes in för att kunna föra samtal med de inblandade.”
Strategin “dialog” är väl knappast ny för polisen men kanske har man utvecklat den. Dialog behövs verkligen mellan samhället och Rosengårdsborna, mellan samhället och de som inte bor i Rosengård men som ändå är där. Det behövs också dialog mellan människorna som lever och vistas i Rosengård och vi som inte bor i Rosengård.
När situationen har urartat behövs det även poliser med is i magen som kan göra ingripande när det behövs. Polisen gör mest nytta om vi medborgare känner att de står på vår sida. Används det för mycket våld gynnar det bara de som är plats för att bråka.
Polisen har kanske en del i detta genom det sätt de har agerat men samhället får inte bara lyfta över problemet på polisen. Det grundläggande problemet löses inte med polisiära insatser.
SDS skriver : “Lugn natt i Rosengård”
“Under kvällen och natten vistades även ett 30-tal vuxna från Islamiska kulturföreningen ute i Rosengård, de tog kontakt med ungdomarna som var ute vilket var till hjälp för polisen.”
Det visar att det behövs dialog även mellan människa och människa. Vi måste skapa en situation där samhället med dessa aktörer, politiker, polis, räddningstjänst, fritidsledare, skolan … , agerar tillsammans med oss medborgare. När alla jobbar mot samma mål når vi resultat.
Bra om media kan göra reportage om Rosengård även när det inte är stökigt där. Ge exempel på det vanliga livet som säkert inte är utan problem. Men vilken del i Sverige är utan problem.
Enligt både polis och experter är det inte Rosengårdsbor som primärt står för våldsamheterna. I stället talas det om ”turnerande bråkstakar”, och huliganer som polisen känner igen från helt andra områden och sammanhang.
SvD skriver :
“– Det är de tillresta som vi har mest problem med. De verkar inte ha något annat mål än att förstöra, säger Charley Nilsson, presstalesman vid Malmöpolisen”
Detta är ett annat problem där dialog behövs. Det räcker inte att bara sätta in polis mot dessa. Hur fel vi än tycker att det är.
Vi måste komma åt själva problemet inte bara angripa symptomen.
Vi måste uppmuntra olikheter och initiativ så länge det bygger på demokrati och mänskliga rättigheter. Vi får inte vara rädda för att förändras, vilket går i alla riktningar.
SDS skriver : “Våldsamt upplopp på Rosengård ”
“100 poliser arbetar just nu med att lugna ned stämningen i Rosengård. De anlagda bränderna och stenkastningen mot polisen har pågått sedan i eftermiddags.
Oroligheterna i Rosengård trappades upp på torsdagskvällen. Med slangbomber och stenar tvingade ett femtiotal ungdomar polis och brandmän på flykt och förvandlade området kring bensinmacken till en krigszon.”
Det som händer i Rosengård just nu är tragiskt. Jag vill direkt säga att jag är emot allt våld så jag tycker inte det är OK att man skjuter raketer mot polis och räddningstjänst eller att man anlägger bränder. Hur fel det här än är måste man ändå fundera på hur detta har uppstått.
Tyvärr finns det ett jätteproblem med utanförskap. Kanske speciellt i Rosengård. Dock är det så att “våld föder våld”. Att visa musklerna provocerar. Ibland måste man kanske det men inte i alla fall.
Visst är det ett problem att man ockuperar en lokal men varför har vi en sådan brådska att slänga ut ockupanterna?
Samma problem uppstod i Lund dock blev konsekvenserna inte riktigt desamma eftersom. Lund har inte den problematik som finns i Rosengård.
Man måste som samhällets representant ha is i magen. Utan dialog går det hela överstyr. Vi kan inte kalla in polis och militär för att hålla alla i schack. Det är fel att skjuta över problemet på polisen. Det går inte att lösa dessa problem med enbart polisen. I så fall måste vi ha många många fler poliser.
SDS skriver
“Med slangbomber och stenar tvingade ett femtiotal ungdomar polis och brandmän på flykt och förvandlade området kring bensinmacken till en krigszon.”
Hur ser det i en krigszon?
Hjälper det att media beskriver situationen på det här sättet?
Eller ger det rötäggen uppmärksamhet och som i sin tur triggar till nya våldsdåd?
Det finns tyvärr element som utnyttjar denna situation. Många av de som ställer till detta kaos bor inte ens i Rosengård. Det gäller att isolera dessa från de som bor i Rosengård.
Det är lätt att ropa på polis och krafttag men det är mindre lätt för polisen att hantera situationen. Många av de inblandade är unga och ska inte i första hand jagas av polis.
Ska det här lösas behövs det att samhället agerar med tålamod och försöker skapa en dialog. Dessutom behövs det att föräldrar agerar och tar ansvar för sina barn. Om inte detta sker kan det hela sluta med en katastrof.
I dag var det Ungdomsting. Temat var “K(ung) i Lund” dvs ungas möjligheter att påverka. Först var det som vanligt det formella mötet där man beslutade att bifalla ett antal motioner som kommit in till ungdomstinget. Motionenerna handlade bl.a. inköp av ljudutrustning och kurser för att utveckla scenarbete.
Efter det formella mötet pratade Karin Back om “Ungas rättigheter”.
De var lite Barnkonvention, lite elevråd, lite medborgarförslag …
Det var en bra uppmaning till Ungdomstinget att förstå sina rättigheter.
Rättigheter som inte ens alla vuxna tar sig men det är en annan fråga.
Intressant när det gäller Barnkonventionen så har alla världens länder utom 2 ratificerat denna.
Vilka två har inte?
Jo USA och Somalia.
Sista punkten var diskussion i smågrupper:
a) Ungas rättigheter
b) Integritetsproblem och FRA lagen
c) Massmedias påverkan
d) Stadsparken
e) Lund i framtiden (bostad, arbete & kultur)
och så förstås lite gruppredovisning.
SÅ LITE REKLAM!
Under tre dagar, 1-3 oktober, kommer ungdomstinget att bjuda på gratis fika och berätta för alla nyfikna om ungdomstinget på wickmanska. Syftet är, förutom att vi ska ha roligt tillsammans, att informera Lunds unga om ungdomstinget och våra verksamheter och få unga att möta politiker och aktiva i Lunds ungdomsting.
På torsdag är det dags för Lunds kommunfullmäktige att hantera Lunds ansökan om att bli Kulturhuvudstad 2014. Inför detta möte har jag skickat in följande insändare till tidningarna:
Så har ansökan, 32 miljoner senare från beslutet i oktober 2005 att Lund skulle ansöka om att bli Kulturhuvudstad 2014, kommit tillbaka till Lunds kommunfullmäktige (KF). Denna gång gäller det själva ansökan.
Kulturen har alltid haft och kommer alltid att ha en stor plats i Miljöpartiets politik. Sedan beslutet togs i KF har miljöpartiet följt och kritiskt granskat projektet. Vi har vid ett antal tillfällen ställt kritiska frågor och förslag.
Miljöpartiet grundsyn är att kultur inte kan initieras uppifrån. Vi tror på kraften hos varje individ och att satsningar på kultur ska göras så att alla kan ta del av dem. Kultur är inte bara en fråga om konsumtion. Kulturen måste komma in i vardagen. En satsning på kultur måste vara långsiktig och i första hand rikta sig till lundaborna, inte minst till barn och ungdomar. Kultur är viktigt för individens utveckling mot större självständighet och ett kritiskt förhållningssätt – en motvikt till den kommersialism som alltmer präglar vår vardag.
Vi vill ha mer kultur i grund- och gymnasieskolan. Här är Lunds Kulturskola en viktig beståndsdel. Alla ungdomar ska, oavsett familjens inkomst och var i kommunen man bor, ha möjlighet att spela instrument, sjunga, dansa, filma, slöjda, måla, skriva eller spela teater på sin fritid. Den aktiva kulturverksamhet som bärs upp av lokala folkrörelser stärker sammanhållningen mellan människor. Musik och dans erbjuder mötesplatser som stimulerar till eget agerande. Därför bör arrangörernas möjligheter stärkas. Samhällets bidrag till kulturen ska ges så att jämställdhetsmål och integrationsmål uppfylls.
Vi vill ytterligare stärka den skapande sektorn genom att förbättra möjligheterna att utveckla småföretag och öka inflytandet i arbetslivet.
Om Lund blir Kulturhuvudstad 2014 (KHS 2014) kan detta stärka kulturverksamheten i Lunds kommun. Det är dock inte självklart att det blir så. Projektet måste förankras bättre bland Lundaborna och kulturlivet i Lund för att KHS 2014 ska utveckla Lund som kulturstad.
Om Lund blir KHS 2014 måste kommunen även tydligt satsa på den kommunala verksamheten så att KHS 2014 inte enbart blir ett kommersiellt styrt projekt. KHS 2014 får inte bli gökungen i Lunds kulturella verksamhet.
På kommunfullmäktige mötet den 25 september kommer miljöpartiet därför att yrka på att kommunfullmäktige uttalar att KHS 2014 måste bli ett långsiktigt projekt som utvecklar den kommunala verksamheten och som skall utgå ifrån Fair Trade och de miljö- och klimatmål som Lunds kommun har antagit.
I går var det Kultur- och fritidsnämnd. På dagordningen fanns två ärenden som handlade berörde ekonomi.
Ett ärende var en tertialrapport som visar att årets resultat pekar på ett underskott på ca 1 miljon kronor.
Det finns flera anledningar till underskottet den största anledningen är alliansens besparingar och avsaknaden av politiks handlingskraft att genomföra besparingen.
I budget fullmäktige, som sätter nämndernas ramar, lät det inte som att alliansen gjorde några besparingar. Men besparingar blev det dels genom att inte ge full kompensation för löneutvecklingen.
Sedan alliansen tog över har det varit besparingar.
Det andra ekonomiska ärendet var just rambudget för 2009. Inför beslut om rambudgeten hade alliansen enats kring en besparing på 6 miljoner. Detta förslag sågades totalt av förvaltningen eftersom det bedömdes som orealistiskt. Förslaget kom aldrig till nämnden. Alliansens förslag till besparingar ville de inte diskutera med oss.
Till nämnden hade förvaltningen tagit fram ett förslag som skulle innebära besparing i verksamheten på 5 miljoner och att en buffert på 1 miljon skapades.
Det känns lite konstigt att skära ner på Kultur- och fritidsnämndens verksamhet samtidigt som Lund har ambitionen att bli Kulturhuvudstad 2014.
På senaste budgetfullmäktige yrkade miljöpartiet på 6 miljoner extra till Kultur- och fritid, vilket alliansen röstade ner. En stor del i problematiken för verksamheterna i Lund är att alliansen sänkte skatten och sedan la ut stora besparingar. Man har t.ex. inte kompenserat fullt ut för löneökningar. Man har också minskat bidraget till organisationsstödet som främst är ett stöd till ungdomsverksamhet.
I klartext, det saknas resurser. Miljöpartiet yrkade därför tillsammans med (s) och (v) att nämnden skulle begära 3 miljoner extra från kommunstyrelsen och samtidigt uppdra åt förvaltningen att återkomma med en mer realistisk rambudget.
Detta yrkande avslog alliansen.
Ska Lund bli Kulturhuvudstad 2014 är det en självklarhet att vi inte skär ner på kommunens verksamhet. Projektet får inte bli ett kommersiellt jippo för hitresande turister och de med stor plånbok.
I Lund pågår det en “Idétävling“, “Beskriv ett ställe i framtiden där du känner dig stimulerad & kreativ.
“Lund växer så det knakar. Inom några år kommer en helt ny stadsdel att växa fram norr om vattentornet
– Brunnshög!
Här ska finnas bostäder, verksamheter och
service.
I ett av husen, vid torget, kommer det att skapas en särskild plats för information, kommunikation,
media och möten mellan människor.
Vad som ska hända där vet vi inte.
Vad vi vet är att den kommer att ersätta det som idag kallas för bibliotek och att den ska bli något alldeles extra – både för dem som bor i området, men också för andra lundabor, studenter och elever.
Har du en idé?
Berätta!”
Ditt bidrag ska vara inskickat senast den 20 maj.
Under det senaste Ungdomstinget var det en debatt mellan partier från kommunfullmäktige med anledning av att alliansen röstade nej till att anta ett ungdomspolitiskt program.
Var var SDS då?
Hade varit trevligt om SDS hade skrivit om detta. Då hade de kanske kunnat skriva om de kommentarer som de politker som deltog i debatten. SOm vanligt verkar SDS tro att det bara finns två politiker, de båda kommunalråden från (m) och (s).
Alltid något att SDS nu skriver om frågan. När den debatterades i KF så skrevs det inte så mycket heller.
Bättre sent än aldrig.
I alla fall är det trist att alliansen inte prioriterar ungdomsfrågor.
SDS skriver: Vårkänslorna svallade i Stadsparken i Lund när 15 000 personer firade vårens ankomst.
“Rekordmånga studenter och andra Lundabor firade under onsdagen valborg i Stadsparken. Men firandet gick ovanligt lugnt och städat till.
Ölindränkta picknickfiltar, tomflaskor, engångsgrillar och solglasögon. Så kom den siste april till Lund igen. Och årets firande slog alla rekord. 15 000 personer uppskattas ha firat vårens ankomst i solen i Stadsparken.”
Tyvärr gick det sämre på kvällen.
Så helt kört är det ju inte.
Vad är skillnaden mellan det som hände på dagen och det som hände på kvällen?
Alkoholnivå?
Blandad publik?
Solens strålar?
K O M M E N T A R E R …