Nu börjar Shell provborra efter fossilgas!

Fredag den 20 november samlas alla vi som inte vill se mer fossilt överutnyttjande mer klimatförstöring förstörda landskap och dricksvatten eller radonspridning i Skåne.

Ta vägen förbi RY!
(mellan Andrarum och Lövestad)

Tuta och vinka eller stanna och titta, diskutera, fika och ta del av riktig information.
Vi finns på plats mellan kl 09 – 17 för att visa vårt STORA missnöje med denna totalt feltänkta hantering i vårt fina landskap.

Arr.:
Oroade boende i trakten och i Skåne, med stöd av Heaven or sHell.
Mer info på www.himmelsk.se

DN skriver “Regeringen: Ny vd rekryteras i Vattenfall”

Näringsminister Maud Olofsson bekräftar att det pågår ett arbete med att rekrytera en ny vd för Vattenfall.

Hon säger att hon har fått besked om detta från Vattenfalls ordförande, Lars Westerberg.

– Det pågår ett arbete med att rekrytera ny vd sedan en tid tillbaka. Vi hoppas att det kan slutföras inom kort, säger Maud Olofsson.

– Vi måste ha en ny vd som kan leva upp de målsättningar vi har på Vattenfall. Det gäller att förbättra varumärket och lönsamheten och ta ledningen i den gröna omställningen, säger Maud Olofsson på en presskonferens på fredagsförmiddagen.

Det är bra sedan hade det varit ännu bättre om regeringen gav klara ägardirektiv så att Vattenfalls kolsatningar avslutas och att nysatsningar gör på förnyelsebar teknik. Dessutom borde det bli klara direktiv så att planerna avslutas med att sälja ut elnätet.
Kanske kan det bli så men här är regeringen otydlig. Vattenfall har köpt och projekterar kolkraftverk och bryter kol på ett mycket sätt som inte är bra för miljön, klimatet eller människor. Alliansen vill gärna ha intäkter och brys sig inte så mycket om hur dessa genereras.

Jag håller med Svd:s Nils-Olof Ollevik

Ett problem, som av allt att döma kvarstår i det nya direktivet är den dubiösa sammanblandningen av ekonomiska mål och ekologiska hänsyn, ”…inom ramen för kravet på affärsmässighet…”. Vem bestämmer vad som ska prioriteras när Vattenfall ska investera vidare ute i Europa, lönsamhet eller miljöanpassning? För det kan väl inte vara så att svaret varierar beroende på den svenska statskassans behov?

Det är inte bara när det gäller Vattenfall som det är problem med ägardirektiv. Samma problem är det på det kommunalaplanet. Majoriteten av politiker vill inte styra bolag, statliga, regionala eller kommunala. Varför förstår jag inte.
Antingen beror det på bristande kunskap eller så är det så att det är bekvämare att inte ställa krav. Det är lättare att bara följa med strömmen. Att ställa ägardirektiv är inte lätt men nödvändigt om man vill påverka utveckligen så det blir samhällsekonomiskt fokus före det rent ekonomiska.

Nya MiljöAktuellt skriver “Nu lyser dioderna lika starkt som lysrör”

Lysdioder är en energieffektiv teknik utan kvicksilver vilket gör den miljövänlig. Nu har tyska forskare enligt tidskriften Nature fått en lampa med lysdioder att lysa lika starkt som ett lysrör

Nu är lysdiodernaa lika effektiva, eller effektivare, än lysrören. Diodtekniken, som är uppdelad i LED-teknik och OLED-teknik, saknar kvicksilver och är energieffektivare än både lysrör och lågenergilampor. Tekniken finns redan i dag i många mobiltelefonskärmar och i datorskärmar.

Problemet har hittills varit att få dioder att lysa tillräckligt starkt i en vanlig lampa. Nu har emellertid tyska forskare lyckats få dioder att lysa lika starkt som ett lysrör. Därmed kan diodtekniken på allvar börja tävla om att få ingå i framtidens lampor och bildskärmar.

Bra att lysdioder blir konkurrenskraftiga gentemot lysrör. Att byta glödlampor mot lågenergilampor är inte utan problem eftersom de innehåller kvicksilver. Visserligen är många lågenergilampor inkapslade så att de är svårkrossbara. Att byta ut glödlampor minskar energibehovet vilket är nödvändigt och bra. Detta ställer även krav på hantering av lågenergilamporna dels när de är “lysande” men speciellt när de har gått sönder och ska destrueras.

Tar regeringen ledarskapet i klimatfrågan nu inför Köpenhamn?

Vi har väntat i 2,5 år för att regeringen ska komma med en klimatpolitik. Nu har en klimatproposition äntligen kommit. Vi blev besvikna.

Regeringen skjuter fram klimatarbetet till kommande regeringar, de vill inte genomföra någon kraftfull klimatpolitik under den här mandatperioden. De långsiktiga målen är att göra det EU kräver ? inte mer än så. Men de politiska åtgärderna är svaga och ska göras efter nästa val. De flesta insatserna ska dessutom göras i andra länder istället för i Sverige.

Sverige har ett stort ansvar inför Köpenhamn. Vi miljöpartister vill att Sverige ska bära upp ledartröjan snyggt. Men även om regeringen försöker skapa inrikespolitisk opinion genom att berömma sig själva så är det vad Sverige åstadkommer internationellt sett som är viktigt. Regeringen tar inte ens chansen att vara ledare.

Vad skulle regeringen behöva göra för att ta ledarskapet?

FN:s klimatpanel, IPCC, har under dessa år kommit med nya vetenskapliga rön om att klimatförändringarna kan bli värre och drabbar oss snabbare. Därför är det viktigaste att på en gång gå före och visa att rika länder kan göra mycket på hemmaplan och samtidigt öka stödet till fattiga länder så att de också ska kunna delta i klimatarbetet. Det är också viktigt att driva på EU att skärpa sin klimatpolitik. Slutligen är det mycket viktigt att driva en sådan politik som stimulerar miljöteknikutveckling, utveckling av förnybar energi och faktiskt också starta samhällsomställningen med mer tågtransporter, effektivistering i industrin och bostadsbeståndet för att nämna några viktiga saker.

Att ha ledarskapet innebär inte att enbart göra det EU kräver ? att ha ledarskapet handlar om att ligga före och nu vidta de åtgärder som andra skulle skjuta upp till kommande mandatperioder.

Regeringen säger: Vi tar ned utsläppen ner 40 procent till 2020 ? vad innebär regeringens påstående?

Det handlar om 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå. Målet uttrycks även som att utsläppen ska minska med 20 miljoner ton.
Fast då är det bra att komma ihåg några saker: Den tunga industrin och transporterna räknas inte med. 9 miljoner ton är redan uppfyllt eller beslutat av tidigare regeringar, 2 miljoner ton är beslutade av EU, 6,5 miljoner ton ska åstadkommas i andra länder främst med CDM, det är satsningar som kritiserats för att vara ineffektiva och ibland tom handla om satsningar på kärnkraft och kolkraft. Slutligen kan man konstatera att ca 2,5 miljoner ton ska åstadkommas i Sverige. Fast vi ska vänta med alla beslut om att minska de svenska utsläppen till nästa mandatperiod. 2,5 miljoner är till och med mindre än det som regeringen vill satsa på i andra EU-länder. För klimatet spelar det ingen roll om det är engelsmännen eller svenskarna som får bättre fönster och energismartare uppvärmning ? men det har betydelse för både industrins utveckling och jobben, liksom för Sveriges möjlighet att visa upp sig som ett land som ligger i framkant.

Läs mer!

SDS skriver : “Energiöverläggningar havererade”

Efter sammanlagt fem möten mellan regeringen och oppositionen om energipolitiken meddelas att diskussionerna har havererat. Maud Olofsson (C) meddelar att det inte är ”meningsfullt” att fortsätta diskussionerna.

Regeringen fortsätter nu att arbeta utifrån den överenskommelse som de borgerliga partierna redan har gjort.

Det är ju inte så konstigt att det inte blev något av dessa förhandlingar. Alliansen bestämde innan överläggningarna att de vill slopa förbudet att bygga nya kärnkraftverk.

Alliansens beslut sänder signaler som gör att denna omställning till förnyelsebara energikällor stoppas upp. Det behövs en omställning till mer klimatvänligare energi.

Viktiga knäckfrågor gäller: naturgasen, kärnkraften, elmarknaden och elpriserna, Vattenfall, elcertifikaten och det svenska klimatmålet.

S, V och MP vänder sig emot att infrastruktur för naturgas, enligt regeringens överenskommelse, kan utvecklas på kommersiella villkor. Resultatet kan bli att den ryska gasledningen genom Östersjön kan få en grenledning till Sverige om den motiveras kommersiellt, befarar de.

Oppositionen pekar på att det kommer att finnas ett betydande elöverskott under kommande 30 år.

Därmed saknas sakliga skäl för regeringens brådska att öppna för nya kärnkraftsreaktorer, konstaterar de tre partierna och hänvisar till att regeringens företrädare gjort bedömningen att några nya ställningstaganden inte behöver göras förrän 2015. Varför är det så angeläget att ändra kärntekniklagen, undrar de.

De tre pekar också på den prishöjande effekt som en forcerad integrering av den nordiska och den europeiska elmarknaden får. S,V och MP vill i första hand fokusera på investeringar som får den nordiska elmarknaden att fungera.

Den tycker också att ambitionen för de gröna elcertifikaten liksom för det svenska klimatmålet är för låga. Ett annat krav är en överenskommelse om att Vattenfall ska kvarstå i statlig ägo.

De rödgröna partiernas gemensamma utgångspunkter inför energisamtalen

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är gemensamt beredda att diskutera hur Sverige ska kunna nå en blocköverskridande uppgörelse om energipolitiken. Det upprepar partierna inför energisamtalen med Maud Olofsson senare i dag. Hur energipolitiken utformas får stor betydelse för jobben, elpriserna, ekonomin samt för klimat och miljö.

Partierna vill ha en snabb utbyggnad av den förnybara energin – inte en dyr och långsam utbyggnad av kärnkraften. De rödgröna vill att Sverige går längre än EU:s minimikrav.

De viktiga utgångspunkterna inför samtalen är:

1. Det måste finnas en målsättning att Sverige ska ha ett överskott av el. Elförsörjningen till den elintensiva industrin måste tryggas med konkurrenskraftiga priser.

2. Det finns ett behov av en större utbyggnad av förnybar energi och kraftigare satsningar på energieffektivisering i Sverige än regeringen föreslagit.

3. Inget beslut tas nu om att öppna upp för att bygga nya kärnkraftreaktorer. Kärnkraften ska successivt fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd.

Det finns också en lång rad frågor till regeringen om otydligheter i deras överenskommelse. Ska förhandlingarna genomföras behövs svar på dessa frågor.