Inlägg under kategori » utbildning «

tor
7
jan
2016
torsdag, 07 januari, 2016 | Skriven av:

Den kulturella hjärnanDet finns många som efter PISA-mätningar gärna ser att de estetiska ämnena krymper i skolan. Samtidigt så ökar de vetenskapliga bevisen för att konst och kultur är bra för hjärnan, hälsan och inlärningen. Konst och kultur visar sig alltmer göra skillnad i allt fler sammanhang.

På hemsidan Den kulturella hjärnan är följande exempel hämtade:

Känslor
Känslor spelar en viktig roll för lära. Om vi studerar deras neurobiologi och integrerar nya rön med tidigare pedagogisk kunskap kan vi dra viktiga lärdomar och utveckla nya sätt att  förbättra lärandets praktik.

Musikträning
Musikträning utvecklar hjärnans förmåga att hantera språk. Musiklektioner kan därför användas för att stärka språkförmågan hos barn och unga, och hjälpa barn från lågutbildade och socioekonomiskt svaga grupper att hålla jämna steg med andra i skolan. 

Musikterapi
Allt fler kliniska studier visar nu att musikterapi har effekt mot olika former av psykisk ohälsa. Det gäller inte minst depressioner, psykoser och autism.

Promenader
Promenader i naturen får oss att grubbla mindre över våra brister och tillkortakommanden, och det kan ha betydelse för vår mentala hälsa.  Att då och då reflektera över brister och misslyckanden är både naturligt och nyttigt. Men om man fastar i en tankeloop där man hela tiden ältar och grubblar över sådana saker är det inte alls nyttigt. Det gör en stressad, och ökar risken att hamna i en depression.

Musik
Det finns starka belägg för att musik dämpar stress och minskar produktionen av stresshormonet kortisol, och att det leder till minskad produktion av signalämnen som driver inflammationer, samtidigt som produktionen av antikroppar, som försvarar oss mot infektioner, ökar.

Körsång
Hos medlemmarna i en professionell kör som först repeterade och sedan hade en föreställning med Beethovens ”Missa Solemnis” steg halterna i deltagarnas saliv av IgA-antikroppar med i genomsnitt 150% under repetitionerna och 240% under föreställningen, medan halterna av stresshormonet cortisol i genomsnitt sjönk med 30% under repetitioner men steg med 37% under föreställningen med publik.

Detta är bara en bråkdel av vad man kan hitta på hemsidan. Det som finns på hemsidan är inga lösa påståenden utan fakta som framkommit ur forskning. Det råder alltså ingen som helst tvekan om att konst och kultur är viktiga för oss som individer oavsett ålder, oavsett hälsotillstånd och avsett utbildning.

mån
8
nov
2010
måndag, 08 november, 2010 | Skriven av:

SDS skriver “Universitetet mot rekordöverskott”

Under årets nio första månader uppgick överskottet till 325 miljoner kronor, mot 275 miljoner kronor motsvarande period förra året. Enligt den senaste prognosen pekar årets överskott mot rekordstora 450 miljoner kronor.

Det egna kapitalet, myndighetskapitalet, uppgick den 31 december 2009 till 1 255 miljoner kronor. Sett på den senaste prognosen kommer myndighetskapitalet att hamna på 1 710 miljoner kronor vid det stundande årsskiftet.

Det känns lite konstigt att det blir ett så stort överskott. Visserligen beror en del av överskottet på att man inte tillsatt tjänster, professurer och lärare. Rektorn utbrister i:

– Vår anställningsprocedur är lite långsam samtidigt som vi har höga krav på kvaliteten. Och folk kommer inte bara flyttandes hit pangbom, det tar lite tid, säger han

Det är väl bra att man gör saker grundligt men det får väl ändå finnas gränser.
Rektorn säger också:

– De kommande åren måste vi ha större kostnader än intäkter eftersom vi har ett för stort eget kapital. Samtidigt måste vi vara försiktiga, säger Per Eriksson.

Det är verkligen är annorlund. Normalt brukar det vara tvärtom att man måste minska sina kostnader för att intäkterna är för små. Varför använder Lunds Universitet inte de resurser de får?

Om man tänker på hur det är i politiken så har jag väl aldrig varit med om att intäkterna är för stora jämfört med utgifterna. Kanske borde man sadla om till Universitetsvärlden …

I dag hade jag en lugn dag med endast ett möte och det handlade om barnkonventionen. Hur ska vi få snurr på arbetet med att tillämpa barnkonventionen i Lunds kommun. Det har nu gått över tio år sedan Miljöpartiet i Lund skev en motion om att Barnkonventionen skulle tillämpas på alla kommunala beslut.
Det behövs en uppryckning för att tillämpa barnkonventionen i kommunens beslut. Det viktiga är att man från början tar barnperspektivet. det hjälper inte att testa om man tagit hänsyn till barnperspektivet när väl alla beslut är tagna.

Förhoppningsvis blir det en gemensam skrivelse från några förvaltningar att det ska tillsättas en styrgrupp med arbetsgrupper från flera förvaltninga, för att ta tag i arbetet. Det behövs tydliga signaler från högsta ort med tydliga styrdokument och ett samarbete över förvaltningsgränserna för att det ska bli ett effektivt och framgångsrikt arbete.

Framgångsfaktorer för ett framgångsrikt arbete är bl.a.

• Vuxnas motiv måste vara tydligt
• Ledningens vilja och engagemang är avgörande
• Strukturer är viktiga
• En ungdomssamordnare är av betydelse
• Tid och resurser är en förutsättning
• Ge kunskap till både de unga och berörda beslutsfattare samt andra berörda aktörer
• Se till att skapa en dialog och utveckla en positiv kommunikation mellan forumet och beslutsfattare samt andra berörda aktörer
• Följ upp forumet kontinuerlig

Förhoppningsvis kommer arbetet igång igen. Nästa utmaning är att tillämpa barnkonventionen i regionpolitiken. Får nog ta en extra funderare hur detta arbetet ska starta …

I morgon ska jag åka till Örebro där Barnrätts Akademin håller till men denna gång gäller det inte barnkonventionen utan “Klimatkommunernas medlemsträff“. Jag har fått den stora äran att få vara ordförande i Klimatkommunernas valberedning och ska försöka mingla och prata med så många som möjligt som kommer till medlemsträffen. Detta för att kunna tillsammans med övriga i valberedningen kunna föreslå en ny styrelse. Förhoppningsvis får vi hjälp av alla medlemskommunerna genom att de nominerar bra kandidater.