Inskickad respons på ledare i Expressen den 5 jan “Hur många smörknivar tål Sverige?”

Varför går vi i skolan?

Inte är det väl för samhällets skull och för att det ska produceras ett antal flitiga arbetare. Skolan är väl till för eleverna som ska kunna utvecklas utifrån deras egna förutsättningar till ansvarsfulla medmänniskor och därmed få en framtidstro samt även en tro på sin egen förmåga. För att nå dit behöver vi använda hela hjärnan, båda hjärnhalvorna samt hjärtat.

Skolan ska inte bara mata in kunskap utan ge verktyg så att vi kan lösa framtidens problem med relevanta lösningar. Som Einsteins sa ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka.”

Det finns många studier som visar på att kopplingen mellan hand och hjärna är väsentlig för all annan inlärning och att även rörelse är bra för inlärandet.

Livet på planeten jorden just nu är knappast långsiktigt hållbart. Vi står alltså inför många utmaningar. Begreppet hållbar utveckling innehåller normalt tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Det finns en fjärde dimension, nämligen den kulturella. Det traditionella begreppet hållbarhet handlar om grundläggande villkor för överlevnad, såväl ekonomisk och miljömässig som social. För mig handlar hållbarhet även om att livet i ett välfärdssamhälle är mer än överlevnad, det omfattar medmänsklighet och meningsfullhet med stora möjligheter att tillägna sig nya kunskaper.

Konst och kultur kan bättre än något annat område i samhället föra människor samman och ge oss nya berättelser och vidga våra perspektiv så att vi kan lära oss mer om oss själva, varandra och livet. Med kunskap och insikt i andra människors liv stimuleras vår nyfikenhet och därmed vår förståelse och tolerans gentemot andra. Kulturen är en kraft som kan stärka arbetet med att utveckla demokratins former, yttrandefriheten och synen på alla människors lika värde.

Visst blir det ett problem om det blir fler och fler ämnen i skolan. Är det bara slöjd som ska bort? Vad blir nästa ämne? Vad blir kvar till sist? Lösningen på detta är inte att minska antalet ämnen utan att se till att riva murarna mellan ämnena. Hitta ett helhetsperspektiv där vi ser hur allt hänger ihop. Att göra en smörkniv är inte bara slöjd. Att springa 60 m är inte bara idrott. Att lösa en ekvation är inte bara matematik.

Att ta bort slöjden löser väl knappast betygsstressen. Det stora problemet är väl just hur vi försöker mäta kunskap. Hur vi rangordnar.

Jag håller med om att det gäller att använda resurserna rätt och smart. Ska vi rusta oss för framtiden och få ett långsiktigt hållbart samhälle är det bildning som verkligen behövs.

Skolan ska ge framtidstro och stärka alla elevers tilltro till sina egna förmågor samt ge verktyg för att hitta lösningar på nutida och framtida utmaningar. Då behövs definitivt de estetiska ämnena inklusive slöjd.

Och de som är sugna på att göra en egen smörkniv kan ni kolla in denna videon

#1058 Slöjda en smörkniv med Slöjdklubben
Här visar Slöjdklubben hur du täljer en smörkniv. I videon visas steg för steg hur du går tillväga. Slöjdklubben är Hemslöjdens barnverksamhet och från dem har vi samlat slöjdtips som passar bra för dig mellan 7 och 14 år och där du får möjlighet att upptäcka olika material och tekniker.