Inlägg arkiv

lör
30
Jan
2016
lördag, 30 januari, 2016 | Skriven av:

Att köttkonsumtionen inte är hållbar konstateras i en rapport KONSUMTIONSRAPPORTEN – 2015, gjord på Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan Göteborgs Universitet. Man konstaterar vidare att ”Det svenska folkhushållets köttkonsumtion är stor och aningslös”. Sedan 1990 har totalkonsumtionen ökat från 60 kg kött per person och år till dagens 87 kg. Samtidigt har befolkningen vuxit, med ca 1 miljon sedan 1990. Summerat blir det en konsumtion 2014 på dryga 800 miljoner kg kött och en ökning med 75 %.

Konsumtionsrapport 2015

Konsumtionsrapport 2015, Handelshögskolan GU

Skulle alla planetens konsumenter äta lika mycket kött skulle mängden kött behöva öka från 300 miljoner ton till 650 miljoner ton. Vilket skulle innebära mer än en fördubbling och detta skulle ge drastiska konsekvenser för utsläppen av växthusgaser. Prognosen är att jordens befolkning kommer att uppgå till 9-10 miljarder vilket skulle öka på konsumtionen ytterligare. Det visar tydligt att dagens köttkonsumtion, inte heller den svenska, inte är hållbar.

Det innebär att det måste till åtgärder. Informationsåtgärder om livsstil och kostråd är bra men kommer inte att räcka. Det kommer att behövas ekonomiska styrmedel som t ex en köttskatt eller ”växthusgas”-utsläpps skatt.

Men det är inte bara köttkonsumtionen som behöver minska. Den allmänna konsumtionsvolymen ökade med 23 % mellan 2004 och 2014.

Hushållen konsumerade 27 procent mer kläder och skor under 2014 jämfört med 2004.

Det mesta har ökat när man ser till ”konsumtion”. Rapporten avslutas med några meningar om ”konsumtion och välbefinnande”.

Konsumtion och välbefinnande

Pengar som spenderas på konsumtion har ett samband med konsumentens subjektiva välbe n­ nande. Ju mer pengar en konsument spenderar på mat, kläder, hemelektronik och möbler, desto nöjdare tycks hen vara. Detta samband har diskuterats i tidigare konsumtionsrapporter (Roos, 2011; 2012; 2013; Brülde & Fors, 2012). Hur inkomst och konsumtion hänger samman med väl­ be nnande är emellertid komplext och det tycks som att både inkomstnivå och typ av konsum­ tion är relaterad till graden av välbe nnande(se exempelvis Fors & Brülde, 2011; Brülde & Fors, 2012; Thøgersen & Hertwich, 2007; Kahneman m. ., 2006).

Det konstateras att det är en komplex fråga att utröna om vårt välbefinnande har ökat under denna tid. Oavsett om vi upplever ett större välbefinnande så är en ökning av konsumtionen ohållbar. Det behövs ett nytänkande och vi kommer inte att lösa allt med ny teknik.

Vi behöver fundera på hur vi kan öka vårt välbefinnande utan att öka den totala konsumtionen. Ökad konsumtion innebär inte alltid ökad lycka. Som situationen är i dag behövs det en omfördelning. Vissa konsumerar alldeles för mycket och en del behöver kanske öka sin konsumtion. Det är skillnad på konsumtion och konsumtion.

Earth Overshoot Day, den dag på året då mänskligheten har konsumerat lika mycket resurser som vår planet kan producera på ett år, inföll 2013, den 20 augusti, 2014 den 19 augusti och 2015 redan den 13 augusti. 2016 blir det säkert ännu tidigare.

Modern forskning visar att bra relationer, en meningsfull sysselsättning och att hjälpa andra är viktiga faktorer för vår lycka. Enligt forskaren Elizabeth Dunn från University of British Columbia påverkas vår lycka här i väst väldigt lite av att spendera pengar på oss själva. Hon menar istället att det inte är förrän vi spenderar pengarna på andra som pengar faktiskt kan köpa en viss lycka. Vi blir alltså generellt sätt lyckligare av att skänka till andra än att köpa saker till oss själva.

Vi bör alltså alla fundera lite över vad som gör oss lyckliga och hur vi ska få ett långsiktigt hållbart jordklot. För än så länge har vi bara ett klot.

Share on Facebook
Post on Twitter
ons
27
Jan
2016
onsdag, 27 januari, 2016 | Skriven av:

ung och gammal manÅlder är för många lite känsligt. Förhållningssättet till ålder varierar. När man är ung vill man bli äldre och när man är gammal vill man bli yngre. Hur man åldras varierar. Ålder kan förhålla sig till det rent fysiska men även till det mentala. Man kan vara ung till sinnet och jättepigg men helt utsliten fysiskt och tvärtom. Kroppen kan biologiskt vara, flera år yngre eller äldre, än din kronologiska ålder.

Så det är inte enkelt att veta sin ”riktiga” ålder, men oftast är man äldre än man känner sig, i alla fall i min ålder. Tror jag?

Det finns många ”kurer” hur man håller sig ung, däremot finns inte så många som gör en gammal.

Nu har i alla fall forskare från Uppsala universitet kommit fram till att ”Tre till sex koppar kaffe per dag minskar den biologiska åldern med 5.6 år jämfört med om man inte alls dricker kaffe.”

Olika livsstilsfaktorer kan accelerera och bromsa åldrandet. Rökning, högt BMI och konsumtion av sockerhaltiga drycker ökar och konsumtionen av fet fisk, drickande av måttliga mängder kaffe minskar den biologiska åldernStudien på kaffedrickandet var gjord på åldersgruppen 20 – 50 år, så det är kanske för sent för vissa av oss att börja med kaffe.
Motion påverkar också åldrandet i rätt riktning om man nu vill vara ung eller bli gammal. Det finns många studier kring kaffedrickande eller inte. En del resultat visar att kaffedrickare dricker mer alkohol och röker mer. Kaffedrickande kan också minska diabetes.

Allt hänger ihop. Dricker man kaffe tillsammans med andra är det nog bättre än man dricker det ensamt. Dricker man kaffe och röker samtidigt och äter en massa kakor så försvinner nog den ”positiva effekten”. Dricker man kaffe istället för läsk så är det bra. Inget är enkelt. Man ska nog inte dricka kaffe bara för att det minskar åldrandet utan för att man tycker det är gott.

Vilken livsstil vi har påverkar givetvis vår hälsa i positiv eller negativ riktning. Det samma gäller för övrigt för klimatet.

För mycket och för lite ”av något” kan vara lika negativt. Bäst är nog att det mesta sker med måttlighet, som vanligt.

Share on Facebook
Post on Twitter
tis
26
Jan
2016
tisdag, 26 januari, 2016 | Skriven av:
Kismet

Kismet, den första socialroboten

I mars/april kommer det att släppas en social robot Jibo. Jibo är utvecklad av Cynthia Breazeal, en professor från MIT. Hon fick idén 1997 då NASA landade Sojourner på Mars. Den första s k sociala roboten kallades Kismet, hade mänskliga drag med två ögon, öron och en mun. Utformad för att inte bara likna en människa, men också för att använda mänskliga beteenden och sociala signaler för att interagera med människor. Till exempel är Kismet programmerad att rikta huvudet och de fyra kameror som bedrivs mot rörelse, färg, och i synnerhet, står inför.
Sådana åtgärder gör det möjligt för roboten att placera sina kameror optimalt så att de fortsätter att få information från omvärlden. Den förmedlar information som en mänsklig observatör och kan sedan reagera därefter. Detta skedde på slutet av 1990-talet.

Redan i december 2011 skrevs det om att Chalmers skulle testa en social robot på ett äldreboende.

Jibo

Jibo, en familjerobot

Nu kommer alltså Jibo, som inte liknar ett människoansikte och har bara ett öga. Jibo kan inte förflytta sig men kan röra sig genom att snurra och luta sig. Ögat kan blinka.
”Ju fler detaljer en robot har, ju mer målar men in den i ett hörn och begränsar hur folk kan interagera med den. Om den ser ut som en hund så kommer folk att förvänta sig att den uppför sig som en hund, säger Cynthia Breazeal.”

Principen är annars densamma och bygger på s k AI, artificiell intelligens. En social dator programmeras med självutvecklande matematiska modeller, så kallade evolutionära algoritmer, för att kunna utvecklas. Robotarna är uppkopplade via Wifi och kan hämta data och spara undan data som den lärt sig.

Med Jibo är det tänkt att ägaren ska kunna ladda hem nya funktioner i form av appar eller skills, precis som för en smart mobil. Men i stället för att alla ska titta på var sin skärm så ska Jibo fungera som en del av familjen. De sociala robotarna kan få oss att interagera tillsammans igen och vi kan dra nytta av tekniken utan att behöva släppa fokus på den mänskliga kontakten. Man kommer även att kunna lägga till egna skills.

Jibo är en familjerobot och kommer att kunna användas som underhållning, lekkamrat, barnpassare, läxhjälp, hålla kontakt med anhöriga som inte bor i samma stad, vara ett sällskap, hjälpa till med diverse olika saker som t ex ringa upp och beställa mat, läsa upp inkomna meddelanden osv.

I Japan används redan robotar i t ex omsorgen. Från rena sällskapsdamer till övervakning av äldre men även inom sjukvården, Robotar kan trycka, dra och skruva, påminna om att ta medicin och ge hjälp åt äldre i kök och badrum.

Man kan också tänka sig att roboten kan stimulera till att ändra sin livsstil genom att påminna om att träna, äta bättre mat mm. Att robotarna kommer är nog helt klart, frågan är när?

Potentialen är stor, bara vi inte glömmer bort att vi är människor och att vi behöver mänskliga kontakter.

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
mån
25
Jan
2016
måndag, 25 januari, 2016 | Skriven av:

att-traena-gymnastik-27085De flesta studier visar att det alltid är hälsosamt att röra på sig. Frågan är i vilken omfattning och hur.

Det finns studier som visar att effekten av träning kan bero på vilka gener vi har. Brittiska forskare hävdar att det räcker med sex stycken tjugosekunders superintensiva träningspass i veckan. Dessa tjugo sekunder upprepas tre gånger per dag, tre dagar i veckan – sammanlagt endast tre minuter i veckan.

Det är det dock inte alla som håller med om detta. Björn Ekblom är professor i fysiologi vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, och han har inte lika höga förhoppningar på högintensiv träning.

Visst kan man se fysiologiska effekter av det, och att förbränningen ökar är ganska självklart. Men det är inte alls lika självklart att det i sin tur ger några stora hälsofrämjande effekter. Då tror jag mer på att få till en vettig vardagsmotion och att undvika stillasittande, säger han.

Det finns också många olika teorier om man ska träna på morgonen, under dagen eller på kvällen. Vad jag sett finns inga entydiga svar på när det är bäst att träna, utan varierar mellan olika individer.

Sedan kan man fundera hur man ska äta. Hur mycket innan, under och efter träningen. Det är en hel vetenskap.

I Sydsvenskan idag kan man läsa om nya rön. Forskare i Lund och Malmö har funnit ett ämne som bildas i musklerna och blodet när vi tränar och fastar. Ämnet påverkar kroppens ämnesomsättning och har aldrig tidigare förekommit i träningssammanhang. I vår ska nyheten presenteras.

Vi tror att det här ämnet är någonting som kommer från muskeln och som styr hela kroppens ämnesomsättning. Det verkar som om det räcker med att fasta för att det ska utsöndras. Vad det är för ett ämne vill jag som sagt inte gå in på, men det är något nytt i de här sammanhangen och nu följer vi upp det med olika studier.

Hittills har man bara testat på vältränade och smala idrottare.

Frågan är om detta blir en ny dopningsmetod. Man skulle ju inte ens behöva träna utan bara fasta. Om det nu finns ett ämne som hjälper oss att få bättre kondition så är det frågan hur detta ämne ska hanteras. Viktigt är ju också att se om det finns några nackdelar.

Oavsett om det finns ett ämne eller inte så är det nog allra bäst att röra på sig. Minska vårt stillasittande och röra på oss normalt. Gå eller cykla till jobbet. Variera arbetsställning och ibland stå och arbeta. Hushålls- och trädgårdsarbete fungerar också bra. Promenader.

Man kan bli piggare, starkare och friskare och motverka åldrandet, utan piller och trix och det är att träna regelbundet med förnuft.

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: träning  | Skriv en kommentar
sön
24
Jan
2016
söndag, 24 januari, 2016 | Skriven av:

Matens pris i P1

Matens pris i P1

I samband med SVT:s program VEGORÄTT blev en del diskussioner om vegan eller inte vegan. En del kritiserade programmet för att vara för hälsoinriktat. Jag förstår inte varför det skulle finnas en motsättning mellan att äta vegan och äta hälsosamt. Mina skäl till att äta vegansk är främst etiska. Människan har ingen rätt att behandla andra levande varelser så som vi gör i den s k köttindustrin. Det finns givetvis andra skäl också som klimat och solidaritetsskäl. I alla fal om man nu ska äta vegansk eller vegetariskt så måste det vara bättre att äta mer nyttig mat.

I P1 sänds ett program ”Matens pris”. Programmet Matens Pris och Ekots granskning visar att de nya snabbväxande grönsakssorter som finns i våra matbutiker blivit mindre nyttiga och förlorat många av de ämnen, fytokemikalier som skyddar oss mot många sjukdomar. Den här utvecklingen drivs på av stränga Eu-regler som styr hur handeln får marknadsföra grönsakerna.

I programmet framkom synpunkten att innan vi odlar mer nyttigt måste vi få fler att äta mer frukt och grönt. Ju mindre näringsinnehåll ju mer frukt och grönt måste man äta. Det vore smartare att odla frukt och grönt med mer näringsinnehåll då behöver man inte äta så mycket för att få samma näring.

Tyvärr fokuseras det mycket på att ta fram utsäde som ger mer skörd men till priset med mindre näringsinnehåll. Många gamla sorter riskerar att försvinna för alltid. Det finns dock en del företag kvar som kämpar för att upprätthålla de gamla sorterna i fröutbudet. Ett sådant företag är Runåbergs fröer.

I programmet framkommer det ett exempel på ett bolag som tagit fram en tomatsort som innehöll extra mycket lykopen. Lykopen stärker vårt immunförsvar och kan minska risken för cancer enligt många forskningsstudier. När Monsanto, som säljer GMO-grödor och bekämpningsmedel som t ex Roundup, köpte bolaget slutade de med utvecklingsarbetet kring denna tomatsort.

Lagstiftningen som vi har kring närings- och hälsopåståenden begränsar möjligheten att marknadsföra frukter och grönsaker som innehåller mer s k fytokemikalier. Fytokemilalier När det gäller tomater så kan man köpa tomater året runt men vad innehåller dessa. I alla fall saknas den goda smaken.

När man jämför de som äter mycket och lite frukt och grönt och då ser man att de som äter mycket har en bättre hälsa. Om man då tror att basen till det här åtminstone delvis är att man får i sig mer av de här ämnena så skulle det förmodligen innebära positiva effekter för folkhälsan om man kunde öka dem.

Vi borde värna gamla sorter och forskning som fokuserar på näringsinnehåll än kvantitet. Dessutom kan vi som konsumenter ställa krav på vad vi köper och då prioritera kvalitet för pris och kvantitet.

I fyra nya program 2016 ställer Matens Pris frågan vad de färgglada, blänkande frukterna och grönsakerna egentligen innehåller? Ska man verkligen äta nötter från torkans Kalifornien? Och varför fortsätter vi äta socker och kött som aldrig förr när vi vet att trycket på miljön är för stort och att det gör oss sjuka och feta?

Det råder eko- och vegotrend i Sverige, men också lågpris- och köttfrossa. Det har aldrig varit så lätt att äta bra men heller aldrig så frestande att göra fel.

Den industriella matproduktionen vi har idag är inte hållbar. Fortsätter vi som idag kommer jordens ekosystem inte klara sig.

Matproduktionen står för upp till en tredjedel av de globala utsläppen av klimatpåverkande gaser. Grundvattenreservoarerna är på väg att tömmas och den fossila energin som förser jordbruket med uppvärmda växthus, konstgödsel och bekämpningsmedel tar snart slut.

Maten vi äter skadar också våra kroppar. Vi sätter i oss för mycket energi och framförallt för mycket kött och socker. Resultatet är att vi är fetare än aldrig förr och den dåliga kosten leder till livsfarliga sjukdomar.

Livsmedelsindustrin producerar inte främst det som är bra för oss och vår planet utan vad som går att sälja till minsta möjliga kostnad.

Serien Matens Pris började sändas 2010 med uppföljande program under 2011. Våren 2016 sänds fyra program med start måndag 18 januari. P1 klockan 10 och här på webben eller i mobilen Sveriges Radio Play.

Guide frukt och grönt

Share on Facebook
Post on Twitter
tor
21
Jan
2016
torsdag, 21 januari, 2016 | Skriven av:

Efter första programmet med VEGORÄTT i SVT så har det blivit rätt många upprörda reaaktioner.

Maria G Francke skrev i Sydsvenskan :

Efter en halvtimma låg jag i fosterställning och kved: rädda mig, ge mig kött.
Det är ett generande flum som står i vägen för själva matlagningen, och det värsta är att det hade kunnat styras upp på manusstadiet och i själva produktionen. Programledarna är icke alls oävna som just det, de är bra framför kameran, de är pedagogiska och förklarar sina moment, de är inspirerande. Men det är på den sistnämnda punkten som det slår över: det finns inga gränser för hur nyttigt, vackert och gott allting är.

GrönkålJag förstår inte hur avsnitt 1 leder till fosterställning och kvidande eller att man vill äta kött. Jag håller med om att det var väldigt hurtfriskt och nyttigt och snyggt. Men det är knappast något man bara kan säga om VEGORÄTT. Har inte sett liknande reaktioner när Ernst eller Plura lagar mat.

Karolina Fjellborg skrev i Aftonbladet :

Galopperande grönt vansinne i ”Vegorätt”. Jag undrar så mycket när jag ser det här. Om det är meningen att vi ska bli inspirerade eller kväva oss själva med skämskuddar så att världen blir av med åtminstone ett par köttätare. Varför programledarna tar på och hänger på varandra, och står jättejättenära, lite bakom eller lite framför varandra, hela tiden, matar varandra och fnissar omotiverat. Man bara väntar på att det hela ska urarta i sådana där kuddkrig som tjejer har i manliga fantasier.

Jag vet inte vad det är för manliga fantasier Karolina menar. Känns lite som beröringsskräck och lite homofobi. Enligt SVT är målgruppen kvinnor mellan 18-35 år. Det är nog svårt att göra ett program för alla speciellt som det egentligen inte bara är underhållning utan egentligen en viktig fråga som både gäller etik och klimat. Rent av politik.

Malin Wollin skrev i Aftonbladet skriver :

”Vegorätt” inte rätt för radhusvegetarian. Att vara vegetarian måste inte vara ett livsstilsval. Många av oss vegetarianer är precis som alla andra med den skillnaden att vi inte äter upp våra vänner. Vi ska inte krångla till det, köttisarna tycker redan att det låter helt hopplöst svårt.

Att inte äta upp våra vänner är väl ett livsstilsval. Målgruppen var inte alla och inte heller ambitionen att omvända alla köttätare. Malin konstaterar :

Tanken bakom ”Vegorätt” är så god och grön men är lika verkningsfull som att göra ett program för att öka miljömedvetenheten och bara berätta om hur man bygger sitt eget hus av hästspillning. Det är för hardcore SVT, ”Vegorätt” är helt enkelt lite för rätt.

Det är kanske det som är problemet att VEGORÄTT är helt enkelt för rätt. Linda McCartney sa en gång att om slakterier hade glasväggar skulle många fler vara vegetarianer. Det tror jag stämmer och det är kanske det som krånglar till det eftersom i stället för att ändra sin livsstil så fortsätter man med köttnormen och lever med dåligt samvete och då försvarar man sig med ibland mycket dåliga argument.

Många har kommenterat programledarna. De var töntiga, söta, flamsiga, grönkål och bär i håret …
Kanske beror en del reaktioner på att programledarna var två unga starka kvinnor som tog plats?

Alla dessa reaktioner av ett enda avsnitt bådar ändå gott. Fyra kvar och då kan kanske det blir än mer diskussion om varför ”vego är rätt”.

Givetvis spelar nog det faktum in att det är först nu, 2016, som det blir ett vegomatlagningsprogram. Förväntningarna har byggts upp under lång tid. SVT har uppvaktats många gånger i flera år för att de skulle göra ett VEGO-program.

I ärlighetens namn blev jag själv lite upprörd eftersom jag direkt efter programmet tyckte att bilden av en vegan var lite av en nidbild. Jag har nu lugnat ner mig och ser fram emot nästa avsnitt. Rimligen blir det fler program efter VEGORÄTT eftersom det ligger helt rätt i tiden. Visar sedan SVT, Cowspiracy, blir det nog än fler reaktioner. (Kan ses på Netflix eller laddas ner från cowspiracy.com.)

Det är nog lite optimistiskt att tro att fem avsnitt kommer att omvända världen. Men att ett enda program kan beröra och uppröra så många bådar ändå gott. Det är precis som med kultur.

Pratar vi om våra reaktioner kan vi kanske påverka våra livsstilar i rätt riktning så att kommande generationer inte behöver åka till andra planeter för att överleva.

Share on Facebook
Post on Twitter
ons
20
Jan
2016
onsdag, 20 januari, 2016 | Skriven av:

Äntligen ett vego matlagningsprogram i SVT. Det har lobbats för detta under många år. Man brukar säga att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. I det här fallet är jag lite osäker.

VegorättDetta var program 1 av 5 så man ska kanske hålla sig lite lugn innan man blir allt för kritisk. Enligt min mening verkar recepten vara lite svåra. Inte bara vego utan en del även raw food. Jag tror säkert att resultatet, när jag lagar recepten, blir gott.

Nyttig ketchup och majonnäs, jättebra. Linser och bönor som kan odlas i Skåne, jättebra. Rotfrukter, frukter och bär … Så inga direkta problem med recepten för mig, möjligen för någon som ska ta steget från animaliskt till vego.

Det som egentligen störde mig mest var synen på vego. Det kändes lite som en nidbild. Många leenden, vilket är bra men kanske lite för mycket ”fnitter”. Det viktigaste är ju inte hur jag som vegan uppfattade det, utan hur en nyfiken köttätare uppfattade det. Det kändes som att det var lite för mycket, inte bara vego utan även raw food. I och för sig bra att få se mångfalden av ingredienser man kan använda i vegomatlagning men kanske för många okända, för köttätare, redan i program ett. Bra med hälsoaspekterna men det blev lite för hurtfriskt.

Min förhoppning med programmet är ju att intresset för vego ska öka. Vilket är nödvändigt för att kunna möta klimathoten. Jag vill även att djur ska behandlas mer etiskt. De är ju levande varelser med känslor och har lika stor rätt att leva som vi.

Jag undrar hur man resonerat om vilken den huvudsakliga målgruppen för programmen är.
Är programmet för de som är VEGO eller för de som är köttätare?
Vilken åldersgrupp?

Oavsett mitt lilla gnäll är jag glad att det nu finns ett VEGO-matlagningsprogram. Det kommer väl i alla fall att få fart på diskussionerna om VEGO eller inte VEGO. Ska snart testa recepten och ser fram emot avsnitt två.

Ska dessutom bli kul att se vilka tittarsiffrorna blir!!

Länk till chatten på SVT om VEGORÄTT
VEGORÄTT på Twitter

Share on Facebook
Post on Twitter
ons
20
Jan
2016
onsdag, 20 januari, 2016 | Skriven av:

Kulturvanor Rapport 2016:1 (dragen)I dag presenterades en rapport ”Kulturvanor”, med siffror från 2014.

Myndigheten för kulturanalys genomför på uppdrag av regeringen kulturvaneundersökningar bland den svenska befolkningen. Ett led i det arbetet – när det gäller den vuxna befolkningen – är att i ett forskarsamarbete använda data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som i sina årliga enkätundersökningar ställer en rad frågor rörande kulturvanor och kulturaktiviteter.

Frågor har ställts om kulturvanor, det vill säga hur ofta respondenterna har ägnat sig åt aktiviteter som rör text, bild, musik, museer, dans, teater och annan scenkonst. Även deltagande i studiecirkel har funnits med. Undersökningen speglar såväl att titta och lyssna (”konsumera”) som att själv utöva kultur- aktiviteter.

Resultaten avviker inte från tidigare undersökningar utan bekräftar samband med faktorer som utbildning, kön, ålder och boendeort. När det gäller kvinnor och män visar undersökningen att kvinnor är mer kulturaktiva i de allra flesta avseenden som mätningen omfattar. Skillnaderna är störst när det gäller att skriva, teckna och läsa. Den enda aktivitet som män utövar i större utsträckning är vissa online-relaterade aktiviteter som att spela spel.

Kulturvanor visar att påfallande många i hög grad ägnar sig åt sådant som musiklyssnande och att läsa böcker, men också åt att se på film i någon form eller åt handarbete eller hantverk. Under loppet av de senaste tolv månaderna har ungefär hälften gått på konsert eller teater. En relativt liten del, cirka en femtedel, har gått på klassisk konsert, dans och opera. En mycket liten del av befolkningen har gjort detta flera gånger under året. Online-relaterade aktiviteter redovisas också. Den vanligaste av dessa är att ha sett på film eller tv-serier över internet.

Internetsiffror

Frekvenser av internetrelaterade kulturvanor, 2014, procent.

När man tittar på nöjdhet med biblioteksservice och kulturaktiviteter så är få missnöjda. Det finns dock en relativt stor andel som inte har en uppfattning. Nöjdheten är större i större tätorter/städer än mindre tätorter/landsbygd. Säkerligen mycket beroende på utbudets storlek.

Siffrorna visar att kvinnor är mer kulturaktiva än män. Att gå på rock- och popkonsert är en av de få aktiviteter som kvinnor och män gör i lika stor utsträckning. De enda aktiviteterna där män är mer aktiva är online-spel och internetbaserade aktiviteter.

Konstigt nog är det få större förändringar. Det finns dock en negativ förändring och det gäller läsandet. De yngre är underrepresenterade bland de mest frekventa läsarna, de som läst flera gånger i veckan.

Vid en hastig genomläsning så är slutsatsen att svenskar är relativt konstant kulturaktiva och att det behövs mer fokus på att tillgängliggöra kultur för flera. Kostnadsaspekten får man heller inte glömma bort.

I år är det dags att göra en kulturvaneundersökning bland skåningarna. Tidigare gjorda skånemätningar visar att skåningarna är mer kulturaktiva än riket i övrigt. Frågan är om den trenden håller i sig???

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: kultur  | Skriv en kommentar
tis
19
Jan
2016
tisdag, 19 januari, 2016 | Skriven av:

Länk till videon där betänkandet överlämnas!

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: koloni  | Skriv en kommentar
mån
18
Jan
2016
måndag, 18 januari, 2016 | Skriven av:

bah-kuhnke150x200I dag, 18 januari 2016, lämnade utredaren, Olle Wästberg, över betänkandet, ”Låt fler forma framtiden!”, till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Dagens situationen i världen visar tydligt att demokrati inte är något som kommer av sig själv och som finns för alltid. Demokratin måste vårdas. Även om demokratin i Sverige är stark så får vi inte ta den för allom givet.

Samma dag som betänkandet lämnas kan man läsa om att den rikaste procenten i världen har tillsammans mer tillgångar än resten av världen, enligt biståndsorganisationen Oxfam. Ökningen mellan de fattiga och rika eskalerar snabbare än befarat. Världens 62 mest förmögna personer äger tillsammans lika mycket som de 3,6 miljarder som tillhör den fattigaste halvan av världen. De 62 individerna har ökat sin förmögenhet med 542 miljarder amerikanska dollar sedan 2010.

Det krävs en modig regering för att utmana storföretag och väldigt rika personer för att få dem att betala en skälig skatt, för de är oroliga för de politiska konsekvenserna. Detta är också en demokratifråga men tas inte upp i betänkandet.

Viktigt för demokratin är förstås KULTUR:

Vi menar på samma sätt att ett demokratiskt styrelseskick måste vila på en demokratisk kultur. Det är också genom det fria samtalet och kulturen som enskilda människor kan växa och som samhället och demokratin utvecklas. På detta sätt är konsten, litteraturen, musiken, teatern liksom andra kulturuttryck viktiga delar av demokratin. Genom ett fritt kulturliv kan tankar, känslor och åsikter komma till uttryck som inte kan fångas genom demokratins for- mella institutioner. Kulturen spelar en avgörande roll för att utmana invanda normer och tankebanor, skildra olika perspektiv av samhället, stimulera ett demokratiskt engagemang och för att odla en demokratisk samhällsanda.

Det finns många intressanta resonemang och förslag i betänkandet som man verkligen behöver fundera över, speciellt hur de ska realiseras.

Den svenska demokratin är stark, men den politiska ojämlikheten ökar. De som är politiskt aktiva och som upplever att de kan påverka är i huvudsak välutbildade, socioekonomiskt resursstarka personer. Det finns också stora skillnader i valdeltagande mellan hög- och lågutbildade samt mellan svensk och utrikes födda. Detta är en stor utmaning för demokratin.

En parameter att mäta ”demokratin” med är valdeltagandet. Valdeltagandet, i riksdagsvalet, var över 90% 1976, sedan minskade det till 80% 2002 varefter det ökade och 2014 var det strax över 85%. Det är skillnad mellan utbildningsnivå, mellan könen och om hen är svenskfödd eller utrikes född. Ska demokratin bli riktigt stark måste den vara relevant för alla grupper.

Förtroendet för politiken och de politiska partierna måste vara stort. Tyvärr förekommer det en hel del incidenter som skadar förtroendet. Ibland är det enskilda individers agerande men ibland är det ”själva det politiska systemet”.
Att bli politiker är frivilligt och ger både för och nackdelar. Ibland är det lite för bra fördelar och då gäller det oftast inte för de som är fritidspolitiker. Avgångsvederlag och pensioner har varit alldeles för generösa. Dessa har blivit mindre generösa med tiden men är enligt min mening alldeles för generösa.

Ska demokratin bli riktigt stark och hållbar måste fler involveras. Man kan inte bara rösta vart fjärde år och sedan slå sig till ro. Fler kan ha politiska uppdrag. Ska vi få fler att engagera sig behöver makten fördelas till fler.

Ett intressant förslag, helt i miljöpartistisk anda, är :

För att motverka elitism och maktkoncentration i politiken anser vi att det också är nödvändigt att verka för en ökad omsättning av de kommunala förtroendeuppdragen. Vi anser att partierna internt eller gemensamt i fullmäktige bör överväga en begränsning i hur länge en enskild förtroendevald kan inneha ett tyngre uppdrag, t.ex. som ordförande i styrelsen eller i en nämnd.

Sänkt rösträttsålder är ett förslag som torde öka engagemanget hos ungdomar och kan verkligen vitalisera politiken. Dock tror jag det är viktigt att inte ställa åldersgrupper mot varandra. Vi behöver ha engagerade politiker i olika åldrar och med olika erfarenheter, för att möta de utmaningar vi står inför och finna långsiktigt hållbara lösningar.

Det finns förslag om en s k folkmotion. En folkmotion innebär att en enskild individ som har rösträtt till riksdagen får möjlighet att väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen ska det tas upp som en motion i riksdagen. Då gäller det att förslagen behandlas med respekt. Är verkligen värt att pröva.

Kommuner, landsting och regering har ett särskilt ansvar att ge medborgarna goda förutsättningar att delta och framföra synpunkter i politiska beslutsprocesser. Partierna, så även miljöpartiet, måste verkligen fundera över sina rekryteringsprocesser.

Det är också viktigt att de politiska partierna inte professionaliserar sin verksamhet för mycket. Även om politik handlar om komplexa frågor så är det viktigt att de förtroendevalda har möjlighet att påverka och driva politiken framåt utifrån partiernas olika ideologier. Dagens politik är ofta mer styrd av opinionsmätningar än av ideologi. Vilket är ett stort problem vilket vi sett i den s k ”flyktingfrågan”.

Under senare år har en maktförskjutning skett från fullmäktige och fritidspolitikerna till ledamöterna och ordföranden i kommun- och landstingsstyrelser. Fullmäktige, som enligt kommunallagen är kommunens och landstingets beslutande församling, har fått en svagare ställning. I många fall har dessutom facknämndernas ställning försvagats.

Medborgardialog och samråd kan spela en roll om de utförs på ett bra sätt. Medborgardialoger kan bidra till att beslut kan få en djupare förankring och starkare legitimitet. De kan också bidra till att intressekonflikter eller missnöjesyttringar undviks vid genomförandet av politiska beslut. Medborgardialoger som inger förhoppningar om ett inflytande som inte infrias kan däremot leda till att förtroendet för demokratin som sådan undermineras. Det finns också en risk att medborgardialoger leder till politisk ojämlikhet om deltagandet inte är representativt. Ska det fungera måste medborgardialoger och andra samrådsprocesser formaliseras och bli tydliga. Vilket inte är helt lätt, men möjligt.

Det finns mycket att fundera på och det hoppas jag många kommer att göra. Det krävs för att vi ska hålla demokratin stark och levande.

Länkar för att läsa mer:
Forskarantologi , Betänkandet del A, Betänkandet del B

Share on Facebook
Post on Twitter
sön
17
Jan
2016
söndag, 17 januari, 2016 | Skriven av:

I Järfälla byggs Sveriges första skola som byggts enligt miljöklassningssystemet Miljöbyggnad på den högsta nivån Guld, Herrestaskolan. Den är uppförd helt i massivträ. Den är nästan koldioxidneutral och självförsörjande på el m h a  1 400 kvadratmeter solceller, som finns på skolans tak.

Skissbild_permanent-skola_2015_460Miljöcertifieringen Guld innebär bland annat höga krav på energianvändning, materialval och kontroll på farliga kemikalier. Det krävs också en god inomhusmiljö med bra luft och akustik.

Skolan förverkligas inom en visionen om en hållbar och levande stadsdel. Herrestaskolan får en utrustad danssal, ett stort bibliotek och en stor idrottshall med läktare. Matsalen, slöjdsalar, tekniksalar och hemkunskapssalar byggs så att de kan hyras ut för bland annat utbildning. Alla dessa lokaler ligger i skolans hjärta och är utrustade för att användas både av skolan och allmänheten.

Skolgården är nästan 10 000 kvadratmeter och utformad som en aktivitetspark som även den kan användas av invånarna i stadsdelen, när skolbarnen inte är där.

Jättebra att skolan byggs enligt Miljöcertifieringen Guld, ännu bättre att den byggs så att den kan användas på icke skoltid av allmänheten. Blir ett levande kulturhus.

Share on Facebook
Post on Twitter
ons
13
Jan
2016
onsdag, 13 januari, 2016 | Skriven av:

Alice TDet är inte ofta jag delar Alice Teodorescus, ledarskribent på GP, åsikter. Men i dag är ett undantag.
Hennes ledare har titeln ”Vad är det som händer i Sverige?”.

Ingen individ ska skyddas, upphöjas eller beskyllas med hänvisning till etnicitet. Att inte ställa samma krav på att alla som bor i Sverige ska uppföra sig enligt lagar och normer, oavsett om de levt här i fem generationer eller kom hit i går, är en av förklaringarna till den splittring som håller på att förstöra det land som så många en gång flytt till.

Rapporteringen kring det som hände i Köln, på We are Sthlm, gör mig allt mer förvirrad.
Vad hände?
Vem var förövare?
Vem mörkade?

Oavsett svaren på dessa frågor var det kvinnor som drabbades och det är inte första gången det har hänt. Alla verkar vara överens om att det som har hänt inte är OK!
Men det tycker jag mig ha hört förut. Kanske händer det lite mer denna gången …

Share on Facebook
Post on Twitter
mån
11
Jan
2016
måndag, 11 januari, 2016 | Skriven av:

Läste i dagens DN ”Ordspråken som vägrar dö ut”. Artikeln handlade om ordspråk som håller sig kvar.

De fyller minst 14 olika funktioner i språket och ser inte ut att dö ut — trots att de har flera hundra år på nacken.
– Ordspråken ger möjligheten att säga något utan att ta ansvar för det, säger språkvetaren Anders Widbäck.

I slutet räknades det upp ett antal ordspråk men det var ett som de missade. Nämligen ”Det gäller att smida medans järnet är varmt”. För det är vad som gäller väldigt ofta.

Minsta antydan till att det är ”flyktingrelaterat” så är SD framme och kräver räfst samt rättarting. Ibland är det andra partier som hänger på. Så blev det när det rapporterades om nyåret i Köln. Nu är det vad som hände på en svensk konsert i Stockholm.

SD kräver polischefens avgång. Moderaterna kräver Ygeman på svar om polisens tystnad.
Nu ska det skippas rättvisa.

När det lugnat ner sig så återgår allt till den vanliga lunken. Har problem blivit löst?
Tyvärr inte. Problemet jag tänker på är mäns våld mot kvinnor.

Jag bryr mig inte om vilket ursprung förövaren har. Kvinnor ska inte behöva utstå denna behandling. Kvinnor ska inte behöva vara rädda för att bli antastade. Kvinnor ska inte behöva vara rädda för att gå på en konsert eller att gå på bio. Kvinnor ska inte behöva vara rädda för män. Punkt slut!

Just nu är det mycket tal om det som händer på konserter men problemet existerar inte bara då. Mäns våld mot kvinnor är inget nytt.

Många män blir provocerade när man pratar om mäns våld mot kvinnor. Det blir inte jag men jag blir ledsen och förbannad att det sker och att det sker så ofta. Mäns som förstör kvinnors liv. En våldtäkt är inget man bara skakar av sig. En våldtäkt kan förstöra en kvinnas totala liv.

När man pratar att problemet mäns våld mot kvinnor blir det ofta motreaktioner.  Män blir också våldtagna och kvinnor  slår minsann sina män. Visst det händer och det är lika förkastligt men det ursäktar inte mäns våld mot kvinnor.

Alla män våldtar inte. Inte heller alla flyktingar våldtar eller behandlar kvinnor illa. Självklart gäller svensk lag och lagen gäller alla, men vi kan inte dra alla över en kam.

Det finns undersökningar som visar att det är ett normaliserat beteende i vissa skola att killar kommer undan på det här sättet. Vi vuxna måste vara tydligare i vad som är rätt och vad som är fel. En hel del behöver dessutom fundera på hur de är som förebilder. Vad man säger är viktigt men än viktigare är hur man agerar.

Visst är det jättebra att vi pratar om könsroller och genus för de som kommer till vårt land men jag tror att vi behöver även involvera de som har sina rötter i Sverige sedan urminnes tider.

Ska vi kunna komma åt detta samhällsproblem måste det säkert till mer resurser. Alla samhällssektorer behöver involveras. Inte bara polisen. Sjukvården, skolan, arbetsplaster, fackförbund, föräldrar …

Vi måste våga mera. Våga vara socialt obekväma. Våga prata om gränser. Våga fråga och lyssna. Våga Anmäla.

Kolla gärna : FATTA , FÖRENINGEN STORA SYSTER , Unizon

Fatta-Affisch3

Share on Facebook
Post on Twitter
sön
10
Jan
2016
söndag, 10 januari, 2016 | Skriven av:
Min första selfie tagen på årets första joggingrunda

Min första selfie som publiceras

Detta är en refle(x)tion efter att ha varit ute på årets första joggingrunda. Det var lite snöglopp inte så kallt men halt Hade behövt dubbade skor.

I alla fall var det debut för att springa med belysning. Förra året köpte jag en ledpannlampa som jag egentligen hade tänkt att ha när jag jagar sniglar på kolonin.

Jag har länge tänkt på att man inte syns så bra trots reflexer på träningskläderna, när man är ute och joggar. Träningskläderna brukar dessutom vara svarta eller i alla fall väldigt mörka. Reflexerna gör nytta där det finns biltrafik men inte på mörka gångbanor. Med lampan fungerade det väldigt bra. Jag såg var jag satte fötterna kunde därmed undvika gropar och glatta isfläckar. Jag såg dessutom alla andra som joggade och de som hade reflexer upptäckte jag tidigt. Min lampa lyste upp dem. Jag hade dessutom  en röd lampa bak så att ”de få” som sprang fortare än mig såg mig i tid.
Även om det går mot ljusare tider är det mörkt så reflexer är bra även när man inte joggar. För vi vill väl alla synas??!!

IMG_9828

De två små vita prickar är reflexer på en annars mörk joggare.

Det nya året har börjat bra. Hittills ingen stress, mycket kattkontakt, lagom mycket sund mat och i övrigt sunt levende och en stor portion kultur. Det bådar gott för framtiden.

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: hälsa, trafik  | Skriv en kommentar
lör
9
Jan
2016
lördag, 09 januari, 2016 | Skriven av:

Världens största konsumentelektronikmässa, CES 2016, har precis ägt rum i Las Vegas, USA. Där presenterades många nya produkter och en del är ännu inte redo för försäljning. Det fanns supertunna bildskärmar, glödlampor man pratar med, surfplatta med inbyggd videokanon, bartenderrobot, laddningsbara batterier som laddas i USB-uttaget, biosensorer som scannar livsmedel och rapporterar antal kalorier, procent fett, kolhydrater och protein.

Många robotar visades också. En kallad ”Double 2”, en ”telepresence robot”, som kan beskrivas som en segway med en surfplatta ovanpå som kan styras från mobilen. I denna är användaren uppkopplad genom ett konstant videosamtal, och kan på så vis både röra sig runt på kontoret och prata med folk. Kan även vara med och fika. Man marknadsför den med följande:

Har du svårt att ta dig upp ur sängen? Använder din kollega för mycket parfym? Eller ligger din arbetsplats i en helt annan världsdel? Det finns en lösning.

Och lösningen är Double 2 och kostar bara 3000 US$.

Nyligen skrev SvD om en dokumentärfilm, ”The Swedish theory of love”, av Erik Nandini, som beskriver Sverige som världens ensammaste land. En del vill nog lösa detta s k problem med robotar. Double 2 förstärker ensamheten på ett sätt, man kan sitta hemma ensam och jobba och behöver inte åka till kontoret. Visserligen är det praktiskt att kunna jobba hemifrån men det känns lite konstigt med ett kontor fullt med ”segways” som åker kors och tvärs i kontorslandskapet.

KOnversationsrobotarOfta brukar Sverige ha flest ensamhushåll i internationella mätningar. Flest ensamhushåll i Sverige finns i storstäderna. I Stockholm var 58 procent av hushållen ensam­hushåll år 2006. I Malmö var motsvarande siffra 55 procent, och i Göteborg 54 procent. Det finns redan robotar som används i äldreomsorgen men det kommer säkert att finns fler användningsområden. Helt klart kan robotar vara väldigt användbara och i en del fall kan de minska känslan av ensamhet. Det vore dock trist om det blir fler ensamhushåll som bara kommunicerar via nätet och robotar.

Inget nytt under solen, ny teknik kan vara fantastisk och verkligen göra nytta om den används på rätt sätt och med sunt förnuft.

Jag vet inte hur det gick med försäljningen av ”Årets Julklapp” dvs robotdammsugaren. Det blev kanske som med bakmaskinen??? Men en robot, som man bara måste ha, är nog ändå den som kallas ”Grillrob” och som rengör grillgallret. Hur har mänskligheten kunnat klara sig utan denna????

Grillrobot

 

Share on Facebook
Post on Twitter
fre
8
Jan
2016
fredag, 08 januari, 2016 | Skriven av:

Just nu pågår diskussioner hur Lunds Konsthall ska ”utvecklas”. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i december 2015:

att uppdra åt kultur- och fritidsförvaltningen att till nämndsammanträdet i februari 2016 återkomma med ett förslag på tidsplan för genomförande av rekonstruktion av Lunds konsthall med syfte att förändra och modernisera verksamheten för att passa in i dagens och framtidens Lund. En rekonstruktion kan innebära en nedläggning av befintlig verksamhet för att ge plats åt en förnyad.

Lunds Konsthall som är landets första efter Liljevalchs skulle från början bli mer än bara en konsthall. Det var tänkt att bli ett kulturhus med konsert- och teatersalong och plats för konstutställningar. Det hela började redan på 30-talet. Sedan var det krig, ekonomiska förhållanden och svårigheter på byggnadsmarknaden. Nästan som idag …

Sydsvenskan har lagt ut ett ett radioinslag som sändes i P2 någon dag före invigningen 21 september 1957.

Från radioreportaget:

Vi har ju fått en materiell standard som är mycket hög den har vi fått på de två sista decennierna. Nu har människorna möjligheten att tillfredsställa de materiella behoven i stort sett i varje fall och nu tror jag att det är en viktig och angelägen uppgift att ge människorna liksom ett innehåll i livet och där tror jag konsten har en stor betydelse.

Det stämmer väl in på dagens situation. De allra flesta har det bra materiellt sett. En del verkar dock sakna innehåll i livet och samma gäller idag som då, att konsten kan hjälpa oss på traven att reda ut våra liv.

Konsthallen var en stor satsning i ett läge där många nog tyckte att pengarna behövdes till annat. Ska vi kunna utveckla samhället med god livskvalité måste vi vara beredda att satsa på konst och kultur. Då krävs det långsiktighet, även i s k svåra tider, om vi nu vill förändra rådande situation till det bättre. Det räcker inte bara med hög materiell standard.

Hela radioinslaget finns nedan.

Share on Facebook
Post on Twitter
tor
7
Jan
2016
torsdag, 07 januari, 2016 | Skriven av:

Den kulturella hjärnanDet finns många som efter PISA-mätningar gärna ser att de estetiska ämnena krymper i skolan. Samtidigt så ökar de vetenskapliga bevisen för att konst och kultur är bra för hjärnan, hälsan och inlärningen. Konst och kultur visar sig alltmer göra skillnad i allt fler sammanhang.

På hemsidan Den kulturella hjärnan är följande exempel hämtade:

Känslor
Känslor spelar en viktig roll för lära. Om vi studerar deras neurobiologi och integrerar nya rön med tidigare pedagogisk kunskap kan vi dra viktiga lärdomar och utveckla nya sätt att  förbättra lärandets praktik.

Musikträning
Musikträning utvecklar hjärnans förmåga att hantera språk. Musiklektioner kan därför användas för att stärka språkförmågan hos barn och unga, och hjälpa barn från lågutbildade och socioekonomiskt svaga grupper att hålla jämna steg med andra i skolan. 

Musikterapi
Allt fler kliniska studier visar nu att musikterapi har effekt mot olika former av psykisk ohälsa. Det gäller inte minst depressioner, psykoser och autism.

Promenader
Promenader i naturen får oss att grubbla mindre över våra brister och tillkortakommanden, och det kan ha betydelse för vår mentala hälsa.  Att då och då reflektera över brister och misslyckanden är både naturligt och nyttigt. Men om man fastar i en tankeloop där man hela tiden ältar och grubblar över sådana saker är det inte alls nyttigt. Det gör en stressad, och ökar risken att hamna i en depression.

Musik
Det finns starka belägg för att musik dämpar stress och minskar produktionen av stresshormonet kortisol, och att det leder till minskad produktion av signalämnen som driver inflammationer, samtidigt som produktionen av antikroppar, som försvarar oss mot infektioner, ökar.

Körsång
Hos medlemmarna i en professionell kör som först repeterade och sedan hade en föreställning med Beethovens ”Missa Solemnis” steg halterna i deltagarnas saliv av IgA-antikroppar med i genomsnitt 150% under repetitionerna och 240% under föreställningen, medan halterna av stresshormonet cortisol i genomsnitt sjönk med 30% under repetitioner men steg med 37% under föreställningen med publik.

Detta är bara en bråkdel av vad man kan hitta på hemsidan. Det som finns på hemsidan är inga lösa påståenden utan fakta som framkommit ur forskning. Det råder alltså ingen som helst tvekan om att konst och kultur är viktiga för oss som individer oavsett ålder, oavsett hälsotillstånd och avsett utbildning.

Share on Facebook
Post on Twitter
ons
6
Jan
2016
onsdag, 06 januari, 2016 | Skriven av:

Inskickad respons på ledare i Expressen den 5 jan ”Hur många smörknivar tål Sverige?”

Tälja i träVarför går vi i skolan?

Inte är det väl för samhällets skull och för att det ska produceras ett antal flitiga arbetare. Skolan är väl till för eleverna som ska kunna utvecklas utifrån deras egna förutsättningar till ansvarsfulla medmänniskor och därmed få en framtidstro samt även en tro på sin egen förmåga. För att nå dit behöver vi använda hela hjärnan, båda hjärnhalvorna samt hjärtat.

Skolan ska inte bara mata in kunskap utan ge verktyg så att vi kan lösa framtidens problem med relevanta lösningar. Som Einsteins sa ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka.”

Det finns många studier som visar på att kopplingen mellan hand och hjärna är väsentlig för all annan inlärning och att även rörelse är bra för inlärandet.

Livet på planeten jorden just nu är knappast långsiktigt hållbart. Vi står alltså inför många utmaningar. Begreppet hållbar utveckling innehåller normalt tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Det finns en fjärde dimension, nämligen den kulturella. Det traditionella begreppet hållbarhet handlar om grundläggande villkor för överlevnad, såväl ekonomisk och miljömässig som social. För mig handlar hållbarhet även om att livet i ett välfärdssamhälle är mer än överlevnad, det omfattar medmänsklighet och meningsfullhet med stora möjligheter att tillägna sig nya kunskaper.

Konst och kultur kan bättre än något annat område i samhället föra människor samman och ge oss nya berättelser och vidga våra perspektiv så att vi kan lära oss mer om oss själva, varandra och livet. Med kunskap och insikt i andra människors liv stimuleras vår nyfikenhet och därmed vår förståelse och tolerans gentemot andra. Kulturen är en kraft som kan stärka arbetet med att utveckla demokratins former, yttrandefriheten och synen på alla människors lika värde.

Visst blir det ett problem om det blir fler och fler ämnen i skolan. Är det bara slöjd som ska bort? Vad blir nästa ämne? Vad blir kvar till sist? Lösningen på detta är inte att minska antalet ämnen utan att se till att riva murarna mellan ämnena. Hitta ett helhetsperspektiv där vi ser hur allt hänger ihop. Att göra en smörkniv är inte bara slöjd. Att springa 60 m är inte bara idrott. Att lösa en ekvation är inte bara matematik.

Att ta bort slöjden löser väl knappast betygsstressen. Det stora problemet är väl just hur vi försöker mäta kunskap. Hur vi rangordnar.

Jag håller med om att det gäller att använda resurserna rätt och smart. Ska vi rusta oss för framtiden och få ett långsiktigt hållbart samhälle är det bildning som verkligen behövs.

Skolan ska ge framtidstro och stärka alla elevers tilltro till sina egna förmågor samt ge verktyg för att hitta lösningar på nutida och framtida utmaningar. Då behövs definitivt de estetiska ämnena inklusive slöjd.

Och de som är sugna på att göra en egen smörkniv kan ni kolla in denna videon


#1058 Slöjda en smörkniv med Slöjdklubben
Här visar Slöjdklubben hur du täljer en smörkniv. I videon visas steg för steg hur du går tillväga. Slöjdklubben är Hemslöjdens barnverksamhet och från dem har vi samlat slöjdtips som passar bra för dig mellan 7 och 14 år och där du får möjlighet att upptäcka olika material och tekniker.

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: konst, kultur  | 2 kommentarer
mån
4
Jan
2016
måndag, 04 januari, 2016 | Skriven av:

CykeltulbildDet diskuteras mycket om piska eller morot för att ändra våra beteenden. Jag tror definitivt att det behövs fler veganalternativ dvs ”fler morötter”. Intressant artikel i DN, ”Forskare vill ge bonus till cyklister”.

– Många studier visar på att varje krona som staden investerar i cykling får man tillbaka med ränta i  form av bättre folkhälsa, bättre miljö och mindre trängsel. Samhällen som underlättar för cykling gör en ren vinstaffär, säger Teo Enlund, en av ledarna för forskargruppen Green Leap på KTH som forskar om design och hållbar utveckling.

Många av våra utmaningar kräver mod och nytänkande. Det behövs helt klart alternativ till bilen och alternativen måste vara lönsamma för individen och för samhället. Bilens plats i städerna måste definitivt minskas, av miljösjäl, ytmässigt skäl, av av bullerskäl, av olycksskäl och av hälsoskäl. Det räcker inte att bara prata ”miljöbilar”.

En satsning som ökar kollektivtrafiken och cykeltrafiken på bilens bekostnad innebär att  vi rör på oss mer och det ger positiva folkhälsoeffekter. Det finns många studier som visar på positiva effekter av ökad kollektivtrafikresande på bilresandets bekostnad. Det svåra är att räkna ut exakta siffror men att det är lönsamt är det inget tvivel om.

Läs t ex Trivectors rapport gjord på uppdrag av Trafikverket.

.

 

 

Share on Facebook
Post on Twitter
Kategori: klimat, trafik  | Skriv en kommentar
sön
3
Jan
2016
söndag, 03 januari, 2016 | Skriven av:

Ja det kan man fråga sig. Denna gång rör frågeställningen ”samverkansmodellen” inom kulturpolitiken. På Kulturrådets hemsida kan man läsa

KULTURSAMVERKANSMODELLEN – REGIONAL KULTURSAMVERKAN
Kultursamverkansmodellen sjösattses 2011 för att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer.

Äntligen har kulturutskottet beställt en utvärdering. Rapporten av denna, damp ner i brevlådan precis innan jul. Region Skåne har varit med i samverkansmodellen från början till och med lite innan den blev till. Mina erfarenheter från samverkansmodellen är kort, att Region Skåne har tagit till sig modellen och har satsat resurser för att implementera den på ett bra sätt. De flesta kommunerna i Skåne är med på tåget och så även Skånes ”kulturaktörer”.
Det är egentligen bara staten som inte riktigt är med.
Lite axplock från uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömningar:

”Det är viktigt att den nationella politiska nivåns engagemang blir mer synligt. Det är därför viktigt att överväga hur dialogen mellan regionala politiker och politiker på den nationella nivån kan vidareutvecklas.”

”Kultursamverkansmodellen är en omfattande reform som behöver utvecklas
Gruppen vill inledningsvis framhålla att införandet av kultursamverkansmo- dellen är en av de större förändringarna inom det kulturpolitiska området under senare år i Sverige. Modellen innebär att det är regionerna som nu beslutar om stödet till den regionala kulturen. Denna regionalisering av det statliga stödet inom kultursektorn ligger i linje med den bedömning som kulturutskottet gjorde vid beredningen av modellens införande. Enligt gruppen har regional- iseringen av bidragsfördelningen och införandet av dialoger på regional och lokal nivå i många fall varit vitaliserande för kulturlivet i regionerna. Samtidigt kan gruppen konstatera att regionerna upplever att staten har backat från sin finansierande roll av modellen och med det tvingat fram ett utökat åtagande från regionernas sida.”

”Gruppen noterar att regeringen i årets budgetproposition har angett att det är angeläget att utveckla kultursamverkans- modellen baserat på de erfarenheter som har inhämtats.”

”Det är viktigt att diskutera vilka satsningar som ska ingå i modellen
Kultursamverkansmodellen är en del av statens bidrag till kultur. Alltsedan förarbetena pågår en diskussion om vad som ska ingå i kultursamverkansmo- dellen. Gruppen menar att det är viktigt att hålla denna diskussion levande. I de fortsatta samtalen om statens bidrag till kultur bör det föras en diskussion om vilka satsningar som ska ingå i modellen.”

”Den nationella nivån i dialogen representeras inte av politiker
En fråga som gruppen har uppmärksammat är att det i modellen saknas en politisk dialog med staten på den nationella nivån eftersom staten i modellen inte representeras av politiker. Gruppen kan konstatera att regionpolitiker ef- terlyser ett tydligare politiskt engagemang och en dialog med politiker på nationell nivå. Ett exempel på detta är de möten som kulturministern har haft med regionpolitiker under senare år. Ett annat exempel är möten mellan repre- sentanter för kulturutskottet och regionala politiker. Det är enligt gruppens be- dömning viktigt att överväga hur dialogen kan vidareutvecklas.”

Nu ska det inte gråtas över spilld havredryck utan det gäller att se framåt.

Bra att det nu har öppnats för diskussioner hur modellen kan utvecklas. Dialogen med den statliga nivån är ”bättre” än på många år. Modellen kommer aldrig att bli klar eftersom tiden inte står still i samhället. Det krävs ett ständigt utvecklingsarbete för att öka kulturens möjligheter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle.

kulturplan_16-19_170Ett problem är att de s k regionerna i Sveriges avlånga land ser olika ut. De är olika stora och är organiserade olika. Region Skåne är en fullfjädrad region med ansvar för regional utveckling där givetvis kultur ingår.

För att det ska kunna bli verkstad inom kulturen krävs en långsiktighet. Nu har Region Skåne en nyantagen Regional kulturplan för Skåne som är 4-årig. Fyra år är kort tid så till detta behövs det långsiktiga investeringsplaner likt de som finns för trafikens infrastruktur. Vi behöver planer för den kulturella infrastrukturen som är långsiktiga för att få snurr på den regionala utvecklingen.

Det behövs en förändring av hur vi ser på kultur. Kultur är mer än en konsert. Konst och kultur är en kraft i samhället som sträcker sig långt utanför den traditionella kultursektorn. Detta betyder att kulturen har en bredare roll i samhällsutvecklingen. Ett välfungerande, rikt och varierat kulturliv är en förutsättning för en hållbar utveckling av välfärdssamhället.

Begreppet hållbar utveckling innehåller normalt tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Vi tror på en avgörande fjärde dimension, nämligen den kulturella. Det traditionella begreppet hållbarhet handlar om grundläggande villkor för överlevnad, såväl ekonomisk och miljömässig som social. För kulturnämnden handlar hållbarhet också om att livet i ett välfärdssamhälle är mer än överlevnad, det omfattar medmänsklighet och meningsfullhet med stora möjligheter att tillägna sig nya kunskaper.

Kultursektorn kan bättre än något annat område i samhället föra människor samman och ge oss nya berättelser och vidga våra perspektiv så att vi kan lära oss mer om oss själva, varandra och livet. Med kunskap och insikt i andra människors liv stimuleras vår nyfikenhet och därmed vår förståelse och tolerans gentemot andra. Kulturen är en kraft som kan stärka arbetet med att utveckla demokratins former, yttrandefriheten och synen på alla människors lika värde.

Det är precis vad som behövs i dagens samhälle. DEMOKRATI, YTTRANDEFRIHET och SYNEN PÅ ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.

Känns bra att ett nytt år precis har börjat. Kalendern är nästan tom och det finns bara möjligheter. Utmaningarna är stora men så även möjligheterna. Tillsammans med övriga samhällssektorer som hälso- och sjukvård, näringsliv, kollektivtrafik, samhällsbyggnad, kommer vi att lyckas med att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle för alla.

Share on Facebook
Post on Twitter